KUNGL. SVENSKA VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK FÖR ÅR 1903 MED TVA PORTRATT STOCKHOLM KUKGI.. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 1903 KUNGL. SVENSKA VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK FOR AR 1903 MED TVA PORTRÄTT LIB«A«Y NEW , YOR K JfOTANlCAU GARDBN STOCKHOLM KUXGI.. BOKTUYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖXER 1903 KUNGL. SVENSKA VETENSKAPS-AKADEMIEN Maj 1903 BESKYDDARE HANS MAJ:T KONUNGEN FÖRSTE HEDERSLEDAMÖTER H. K. H. KRONPRINSEN Prl\s OSCAR CARL AUGUST BERNADOTTE H. K H. HERTIGEN AF VÄSTERGÖTLAND H. K. H. HERTIGEN AF NÄRKE or- ' -^tCAl» Svenska och norska ledamöter. A. Efter ålder i akademien. * Betyder att en ledamot varit eller är praeses. 1858, jan. 13. vox Post, Hampus ådolf, professor, f. d. föreståndare för kemiska försöksstationen vid Ultuna. Uppsala. 1859, maj 11. Lindhagen, Daniel Georg, professor. Stockholm. Hamng. 24. 1861, febr. 13. Lilljeborg, Wilhelm, f. d. professor vid univ. i Uppsala. Uppsala. 1865, nov. 8. Fries, Theodor Magnus, f. d. professor vid nniv. i Uppsala. Uppsala. 1868, jan. 8. Thalén, Tobias Robert, f. d. professor vid univ. i Uppsala. Uppsala. 1869, febr. 10. *Skogman, Carl Johan Alfred, friherre, f. d. kommendör- kapten. Stockholm. Drottningg. 47. 1870, apr. 13. *Adelsköld, Claes Adolf, f. d. major. Stockholm. Yillag. 2. 1871, dec. 13. Cleve, Per Theodor, professor vid univ. i Uppsala. 1872, jan. 10. *Almén, August Theodor, f. d. Generaldirektör och chef för medic. -styrelsen. Stockholm. Riddarg. 43. 1873, mars 12. Bergstrand, Carl Erik, professor. Stockholm. Rådmansg. 72. > nov. 12. *Dahlandeb, Gustaf Robert, professor och f. d. föreståndare vid tekn. högskolan. Stockholm. Stjärng. o B. 1874, nov. 11. Styffe, Carl Gustaf, f. d. bibliotekarie vid univ. i Uppsala. Stockholm. Braheg. 32. «sj 1875, maj 12. Smitt, Fredrik Adam, professor och intendent vid riksmuseet. Stockholm. Olofsg. 11. nov. 10. Odenius, Maximilian Victor, f. d. professor vid univ. i Luud. Lund. » ? *Akerman, Anders Richard, generaldirektör och chef för k. komnierskollegium. Stockholm. Kungsg. 34. Y^ 1876, maj 10. Areschoug, Fredrik Wilhelm Christian, f. d. professor vid *^ univ. i Lund. Lund. to » nov. 8. *Törnebohm, Alfred Elis, professor, chef för Sveriges geol. C" -i undersökning. Stockholm. NorrtuUsg. 10 A. *-- 1877, nov. 14. *Lovén, Otto Christian, professor. Stockholm. Garfvareg. 1. Q> > 1' ^ Malmström, Carl Gustaf, f. d. riksarkivarie och statsråd. *— ' Djursholm. .,^,1878, mars 13. Bugge, Elseus Sophus, professor vid univ. i Kristiania. ^V » dec. 11. *WiTTR0CK, Yeit Brecher, professor och intendent vid riks- — ^ museet. Stockholm. Bergianska trädgården. VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1879, dec. 15. *Retzius, Magnus Gustaf, f. d. professor vid karo!. med. kir. institutet. Stockholm. Drottaingg. 110. Berggren, Sven, prof. vid univ. i Lund. Hammarsten, Olof, prof. vid univ. i Uppsala. Ljunggren, Gustaf Håkan Jordan, f. d. professor vid univ. i Lund. Lund. DuNÉR, Nils Christofer, professor vid univ. i Uppsala. Kjellman, Frans Reinhold, professor vid univ. i Uppsala. Mittag-Leffler, Gösta, professor vid Stockholms högskola. Djursholm. Tullberg, Tycho Fredrik Hugo, professor vid univ. i Uppsala. *Théel, Johan Hjalmar, professor och intendent vid riks- museet. Stockholm. Cederbloji, Johan Erik, f. d. professor vid tekniska hög- skolan. Stockholm. Östermalmsg. 51. *SiDENBLADH, Per Elis, f. d. öfvcrdirektöi och chef för sta- tistiska centralbyrån. Stockholm. Smälandsg. 12. Nathorst, Alfred Gabriel, professor och intendent vid riks- museum. Stockholm. Rosén, Per Gustaf, professor vid generalstaben. Stockholm. Drottningg. 97. Falk, Matths, professor vid univ. i Uppsala. De Lav al, Carl Gustaf Patrik, filos, doktor, civilingeniör. Stockholm. Kungsträdgårdsg. 2 C. Björling, Carl Fabian Emanuel, professor vid univ. i Lund. *Cronstedt, Rudolf, grefve, f. d. generaldirektör och chef för k. järnvägsstyrelsen. Stockholm. Birgerjarlsg. 6. » ■> Nordstedt, Carl Fredrik Otto, filosofie doktor. Lund. > Clason, Edvard Claes Herman, f. d. professor vid univ. i Uppsala. Uppsala. i . von Ehrenheim, Per Jacob, f. d. statsråd och universitets- kansler. Stockholm. Malmskillnadsg. 15. nov. 14. Backlund, Albert Victor, professor vid univ. i Lund. *Odhner, Clas THEODOR,f.d. riksarkivarie. Stockholm. Stureg.50. dec. 12. HiLDEBRANDSsoN, HuGO HiLDEBRAND, C. 0. profsssoT vid univ. i Uppsala, febr. 13. Pettersson, Sven Otto, professor vid Stockholms högskola. Drottningg. 90. maj 8. Lindstedt, Anders, professor vid tekniska högskolan. Stock- holm. Rådmansg. 67. » > Svenson, Göthe Wilhelm, f. d. öfverdirektör och chef för K. mariningeniörstateu. Stockholm. Storg. 46. dec. 11. Klason, Johan Peter, professor vid tekn. högskolan. Stock- holm. Tegnérlunden 4. > » Ekman, Carl Edvard, bruksägare. Fiskeby. april 9. Aschehoug, Thorkil Halvorsen, professor vid univ. i Kri- stiania. maj 14. Hasselberg, Clas Bernhard, professor, vet.-akad:s fysiker. Stockholm. 1880, 1881, okt. maj okt. 13. 11. 12. > 1882, 1883, dec. maj mars U. 10. 14. 1884, maj okt. 11. 8. » nov. 12. } dec. 10. 1885, mars 1 11. 1886, jan. 13. ; febr. 10. 5 > 1887, maj nov. 12. 9. 1888, 1889, 1890, LEDAMOTSFORTECKNING. 1890, juni 11. Brögger, Waldemar Christofer, professor vid univ. i Kri- stiania. » dec. 10. Nyrén, Magncs, ryskt verkligt statsråd, astronom vid observ. i Pulkova. S:t Petersburg. 1891, jan. 14. Hildebrand, Hans Olof Hildebrand, riksantikvarie. Stock- holm. Narvavägen 7. 1892, mars 9. "Widman, Oscar, e. o. professor vid univ. i Uppsala. > dec. 14. Blix, Magnus Gustaf, professor vid univ. i Lund. 1893, nov. 8. Ångström, Knut Johan, professor vid univ. i Uppsala. 1894, dec. 12. Ödmansson, Ernst Ludvig Wilhelm, f. d. professor vid karol. med. kir. institutet. Stockholm. Karlavägen 43. » > r Almström, Robert, fabriksdisponent, fullmäktig i riksbanken. Rörstrand. 1895, dec. 11. Aurivillius, Per Olof Christofer, professor och vet.-akad:s sekreterare. Stockholm. Drottningg. 94. » > » Montelius, Gustaf Oscar Augustin, professor och förste ama- nuens vid K. vitt.-, hist.- och ant.-akademien. Stockholm. S:t Paulsg. 11. 1896, apr. 15. Zander, Jonas Gustaf Wilhelm, medicine doktor. Stock- holm. Strandvägen 57. > nov. 11. Olivecrona,' Samuel Rudolf Detlof Knut, f. d. justitieräd. Stockholm. Klarabergsg. 21. !• dec. 9. Tegnér, Esaias Henrik Wilhelm, professor vid univ i Lund. 1897, mars 10. Zettervall, Helgo Nikolaus, f. d. öfverintendent. Stock- holm. Drottningg. 73 A. 3> nov. 10. Henschen, Salomon Eberhard, professor vid karol. med. kir. institutet. Stockholm. V. Trädgårdsg. 17. ^ dec. 8 Almqvist, Per Wilhelm, professor vid tekniska högskolan. Stockholm. Kungstensg. 40. » » » Annerstedt, CLAiis, bibliotekarie vid univ. i Uppsala. 1898, jan. 12. Mörner, Karl Axel Hampus, grefve, professor och rektor vid karol. med. kir. institutet. Stockholm. Handtverkareg. 3. 3 febr. 9. Bohlin, Karl Petrus Theodor, professor, vetenskaps-akad:s astronom. Stockholm. » maj 11. Charlier, Carl Wilhelm Ludvig, professor vid univ. i Lund. s > i SÖDERBAUM, Henrik Gustaf, professor, landtbruks-akademiens agrikulturkemist. Stockholm. Experimentalfältet. 1899, nov. 8. Sjögren, Hjalmar, professor och intendent vid riksmuseet. Stockholm. 5 dec. 13. Tham, Gustaf Wilhelm Sebastian, bruksägare. Husqvarna. 1900, jan. 10. *Törnebladh, Henrik Ragnar, lektor, fullmäktig i riksbanken. Stockholm. Torstensonsg. 12. > febr. 14. Nordström, Carl Fredrik Theodor, generaldirektör och chef för K. järnvägsstyrelsen. Stockholm. Barnhusg. 4. » maj 9. Söderwall. Knut Fredrik, professor vid universitetet i Lund. j > » Dahlgren, Erik Wilhelm, vet.-akad:s bibliotekarie. Stockholm. » nov. 14. Särs, Georg Ossian, professor vid univ. i Kristiania. > > » Ljungberg, Erik Johan, disponent för Stora Kopparbergs Bergslag. Falun. 8 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1900, nov. 14. Ki^R, Anders Nikolai, direktör för Norges statistiska cen- tralbyrå. Kristiania. 1901, mars 13. Warfvinge, Frans Wilhelm, öfverläkare vid Sabbatsbergs sjukhus. Stockholm. Stureplan 2. » april 10. GiLLJAM, Gustaf Fredrik, universitetskansler, f. d. statsråd. Stockholm. Knngsträdgårdsg. 20. » » » Berg, John Wilhelm, professor vid karol. med. kir. institutet. Stockholm. Handtverkareg. 2. » > » Phragmén, Lars Edvard, professor vid Stockholms högskola. Djursholm. ■» » » Eriksson, Jakob, professor, landtbruks-akademiens växtfysio- log. Stockholm. Experimentalfältet. » maj 8. Arrhenius, Svante August, professor och rektor vid Stock- holms högskola. Stockholm. Bergsg. 18. » okt. 9. Sahlin, Carl Yngve, f. d. professor vid Uppsala universitet. Stockholm. Regeringsg. 66. » nov. 13. Holm, Edvard Johan Gerhard, professor och intendent vid riksmuseet. Stockholm. » ■' » Tamm, Claes Gustaf Adolf, friherre, f. d. öfverståthållare. Stockholm. Mynttorget 4. 1902, mars 12 De Geer, Gerard Jakob, friherre, professor vid Stockholms högskola. Stockholm. Rådmansg. 67. s ' Wirén, Axel, professor vid univ. i Uppsala. » Widmark, Erik Johan, e. o. professor vid karol. med. kir. institutet. Stockholm. Drottningg. 7. » maj 14. Loven, Johan Martin, professor vid univ. i Lund. » » ' Hedin, Sven Gustaf, professor vid Jenner-institutet i London. 3 » » Welander, Edvard Wilhelm, e. o. professor vid karol. med. kir. institutet. Stockholm. Skeppsbron 10. » nov. 25. Brinell, Johan August, öfveringeniör vid Fagersta bruk. Fagersta. 1903, jan. 14. Mohn, Henrik, professor och direktör för k. norska meteoro- logiska institutet. Kristiania. I. klassen. Ren matematik. 6 ledamöter. Hr Mittag-Leffler. Hr Falk. Hr Björling. Hr Bäcklund. Hr Lindstedt. Hr Phragmén. B. Efter klasserna. \\. klassen. Använd matematik. 6 ledamöter. Hr Lindhagen. Hr DuNÉR. Hr Rosén. Hr Nyrén. Hr Bohlin. Hr Charlier. III. klassen. Praktisk mekanik. 8 ledamöter Hr Adelsköld. Hr Dahlander. Hr Cederblom. Hr grefve Cronstedt. Hr Svenson. Hr Zettervall. Hr Almqvist. Hr Tham. IV. klassen. Fysik. 6 ledamöter. Hr Thäléx. Hr HlLDEBRANDSSON. Hr Hasselberg. Hr Ångström. Hr ÅBRHEXIUS. Hr MoHN. V. klassen. Kemi. geologi och mine- ralogi- vi ledamöter. Hr VON Post. Hr Cleve. Hr TÖRNEBOHJI. Hr Pettersson. Hr Klason. Hr Brögger. Hr WiDMAN. Hr SÖDERBAUM. Hr Sjögren. Hr frih. De &eer. Hr J. M. LovÉN. Hr Hedin. VI. klassen. Botanik och zoologi. 16 ledamöter. Hr Lilljeborg. Hr Fries. Hr Smitt. Hr Areschocg. Hr Witteock. Hr Berggren. LED AMOTSFÖRTECKNING . 1 Hr Kjellman. I Hr Tillberg. 1 Hr Théel. \ Hr Nathorst. Hr Nordstedt. i Hr AcRiviLLirs. Hr Sars. Hr Eriksson. Hr Holm. Hr Wirén. VII. klassen. Medicin och kirurgi. 1.5 ledamöter. Hr Almén. Hr Odenius. Hr Chr. Loven. Hr Eetzius. Hr Hammarsten. Hr Clason. Hr Blix. Hr Ödmansson. Hr Zander. Hr Henschen. Hr grefve Mörner. Hr Warfvinge. i Hr Berg. | Hr WlDMARK. Hr Welander. VIII. klassen. Ekonomiska veten- 15 ledamöter. Hr Bergstrand. Hr Åkerman. Hr Sidenbladh. Hr De Laval. Hr v. Ehrenheim. Hr Ekman. Hr ASCHEHOUG. Hr Almström. Hr Törnebladh. Hr Nordström. Hr Ljungberg. Hr Ki^E. Hr frih. Tamm. Hr Brinell. Ett rum ledigt. IX. klassen. Lärdom i allmänhet. 16 ledamöter. Hr frih. Skogman. Hr Styfpe. Hr Malmström. Hr Bugge. Hr Ljunggren. Hr Odhneb. Hr Hildebrand. Hr MONTELIUS Hr Olivecrona. Hr Tegnér. Hr Annerstedt. Hr Söderwall. Hr Dahlgren. Hr Gilljam. Hr Sahlin. Ett rum ledigt. Utländsk hedersledamot. H. Kejs. Högh. Storfdrstex Konstantin Konstantinowitch. Utländska ledamöter. I. klassen. Ben matematik. — 6 ledamöter. 1851, okt. 8. Kelvin, lord, Netherhall, Largs, Ayrshire. 1895, apr. 10. Zeuthen, Hieronymus Georg, professor vid univ. i Köpenhamn. 10 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1900, juni 6. PoiNCARK, Henri, professor vid univ. i Paris. 1901, apr. 10. Darboux. Gaston, professor vid univ. i Paris, franska vet.' akad:s ständige sekreterare. » » > Cremona. LuiGi, professor vid univ. i Rom. 1902, nov. 23. Weber, Heinrich, professor vid univ. i Strassburg. II. klassen. Använd matematik. — 6 ledamöter. 1875, maj 12. Struve, Otto Wilhelm, f. d. direktör för oLservatoriet i Pul- kova. Karlsruhe. s nov. 10. Newcomb, Simon, professor, direktör för observatoriet i Wash- ington. 1877, dec. 12. Schiaparelli, Giovanni Virginio, direktör för Brera-observa- toriet i Milano. 1883, jan. 10. Huggins, William, doktor, engelsk astronom ocli f3'siker. London. 1892, apr. 13. Auwers, Arthur, professor ocli ständig sekreterare vid vet.- akad. i Berlin. 1897, febr. 10. Backlund, Oscar, direktör för observatoriet i Pulkova. III klassen. Praktisk mekanik. — 8 ledamöter. 1873, maj 14. Zeuner, Gustaf Anton, f. d. direktör för polytekn. institutet i Dresden. 1880, jan. 14. Reuleaux, Frans, direktör och professor vid tekniska hög- skolan i Berlin. 1885, dec. 9. Thurston, Rorert H., professor vid univ. i Ithaca, N. Y. 1890, juni 11. Edison, Thomas Alva, amerikansk civilingeniör. 1894, jan. 10. Thompson, SilvanusP., professor vid Technical college i London. 1896, dec 9. von Hefner Alteneck, Friedrich, civilingeniör i Berlin. 1900, maj. 9. White, sir William Henry, chef för engelska marin-ingeniör- staten. London. Cedarcroft, Putney Heath. 1901, mars 13. Tetmajer, Ludvig, professor vid polytekniska skolan i Ziirich. IV. klassen. Fysik. — 6 ledamöter. 1888, dec. 12. Boltzman, Ludvig, professor vid univ. i Leipzig. 1896, dec. 9. Mascart, Eleuthére Elie Nicolas, professor vid College de France. ledamot af franska institutet. 1899, dec. 13. Röntgen, Wilhelm Conrad, professor vid univ. i Mtinchen. 1902, febr. 12. Langley, Samuel Pierpont, sekreterare i Sniithsonian in- stitution. Washington. » okt. 8. Kohlrausch, Friedrich, president för den fysikaliskt tekniska riksanstalten i Charlottenburg. » dec. 11. Christiansen, Christian, professor vid univ. i Köpenhamn. LEDAMOTSFORTECKNING. 11 V. klassen. Kemi, geologi och mineralogi. — 12 ledamöter. 1870, jan. 12. 1880, nov. 10. 1884^ . Vi. 1885, mars 11. 1892. j 9. nov. 9. 1895, . 13. 1896, » 11. 1897, - 10. 1899, 8. Berthelot. Marcellix, professor, ledamot af franska insti- tutet. Paris. Thomsen, Julius, f. d. professor vid nniv. i Köpenhamn. Baeyer, Adolph, professor vid nniv. i Miinchen. RosENBuscH, Harry, professor vid nniv. i Heidelberg. van"t Hoff, Jacob Henrik, professor vid univ. i Berlin. WrsKLER, Clejiens, f. d. professor vid bergsakademien i Frei- berg. Dresden. SuEss. Eduard. professor vid nniv. i "Wien. Geikie, sir Archibald, generaldirektör för Storbritanniens geo- logiska undersökning. Rayleigh, lord. sekreterare i Royal Society. London. Ramsay', William, professor vid University College. London. Hjelt, Edvard, professor vid univ. i Helsingfors. Jörgensen, Sofus Måds, professor vid univ. i Köpenhamn. 12 VI. 1862, nov. 1882, dec. 1883, nov. 1885, jan. dec. 1888, apr. 1891. nov. 1893, > 1894. dec. 1895. dec. 11 klassen. Botanik och zoologi. — 16 ledamöter. 15. 14. 14. 1897, febr. nov. 1898, maj 1899, nov. 1900, okt. 1901, dec. HooKER, sir Josef Dalton. f. d. direktör vid botaniska träd- gården i Kew. Hjeckel, Ernst, professor vid univ. i Jena. Gunther, Albert C. L. G., f. d. intendent vid British Mu- seum. London. Warming, Eugen, professor vid univ. i Köpenhamn. 9. Gegenbaur. Carl, professor vid univ. i Heidelberg. 11 BoRNET, Edouard. ledamot af franska institutet. Paris. 11. Engler. Adolf, professor vid univ. i Berlin. 8. ScHWENDENER, SiMON, profcssor vid univ. i Berlin. 12. Solms-Laubach, Hermann, grefve, professor vid univ. i Strass- burg Treub. Melchior, direktör för nederländska botan. institutet i Buitenzorg pä Java. Pfeffer, Wilhelm, professor vid univ. i Leipzig. Weismann, August, professor vid univ. i Freiburg (Baden). DoHRN, Anton, föreståndare för den zoologiska stationen i Neapel. 8. Agassiz, Alexander, f. d. professor vid Harvard univ. i Cam- bridge, Mass. 10. Gaudry. Albert, professor vid Museum d"histoire naturelie i Paris. 11. Avebury (sir John Lubbock), lord. High Elms. Farnborough, Kent. England. 10 10. 11. VII. klassen. Medicin och hirurgi. — 15 ledamöter. 1882, maj 10. von Kölliker, Albert, f. d. professor vid univ. i Wiirzburg. 1889, febr. 13. Lister, lord, f. d. professor vid Kings College i London. 12 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1890, dec. 10. Tigerstedt, Robert Adolf Armand, professor vid univ. i Helsingfors. 1892, juni 8. His, Wilhelm, professor vid univ. i Leipzig. 1893, april 12. Koch, Robert, professor och geheime medicinalråd i Berlin. » dec. 13. VON Recklinghausen, Friedrich, professor vid univ. i Strass- burg. 1894, maj 9. Runeberg, Johan Wilhelm, professor vid univ. i Helsingfors. 1896, mars 11. Bouchard, Charles Jacques, professor vid Faculté de mé- decine i Paris. 1897, apr. 14. Mosso, Angelo, professor vid nniv. i Turin. 1898, nov. 9. von Leydig, Franz, f. d. professor vid univ. i Bonn. 1900, mars 14. Kocher, Theodor, professor vid univ. i Bern. » febr. 13. Czerny, Vincenz, professor vid univ. i Heidelberg. » apr. 10. Roux, Pierre Paul Emile, vice direktör för »Institut Pasteur> i Paris. Ledamot af franska institutet. 1901, dec. 11. Kossel, Albrecht, professor vid univ. i Heidelberg. 1902 nov. 23. Cornil, André Victor, professor vid univ. i Paris. VIII. klassen. Ekonomiska vetenskajyer. — 6 ledamöter. 1880, febr. 11. Beaulieu, Paul Leroy, professor, ledamot af franska insti- tutet. Paris. 1887, mars 9. Bell, sir Isaac Lowthian, industriidkare i Middelsbro (Eng- land). 1894, nov. 14. Levasseur, Pierre Emile, professor vid College de France. 1897, mars 10. Gipfen, sir Robert, engelsk statistiker och nationalekonom. London. » dec. 8. Grandeau, Louis Nicolas, professor vid Conservatoire des arts et métiers i Paris. 1902, febr. 12. Mechelin, Leopold Henrik Stanislaus, f. d. finsk senator. Uppsala. Kungl. akademiens utskott. Preses och sekreteraren äro ledamöter af alla utskott. 1. Redaktions-utskottet. En ledamot af hvarje klass: Hr Mittag-Leffler. Hr Rosén. Hr Almquist. Hr Hasselberg. Hr Söderbaum. Hr Wittrock. Hr Chr. Loven. Hr Sidenbladh. Hr Malmström. 2. Inspektions-utskottet. Två ledamöter i hvarje inspektion. A. Inspektionen öfver observatoriet och de matem. verkstäderna. Hr Rosén. Hr Lindstedt. B. Inspektionen öfver den fysiska institutionen och meteor, cen- tral-anstalten. Hr Åkerman. Hr Arrhenius LEDAMOTSFORTECKNING. la c. Inspektionen öfA-er den kemiska institutionen. Vakant. D. Inspektionen öfver biblioteket. Hr Théel. Hr Hasselbeeg. E. Inspektionerna öfver det natur- historiska riksmuseet. Mineralogiska afdelningen. Hr TÖENEBOHM. Hr SÖDEEBÅUM. Botaniska afdelningen och den Bergianska stiftelsen. Hr Che. Lovéx. Hr SiDEXBLADH. Zoologiska och palseontologiska af- delningarna. Hr Retzius. Hr grefve Möenee. Etnografiska afdelningen. Hr MONTELIUS. Hr frih. Tamm. 3. Förvaltnings-utskottet. Tio ledamöter. Hr RosÉy. Hr grefve Möexee. Hr Almsteöm. Hr TÖENEBOHM. Hr Gilljam. Hr Dahlgeex. Hr Retzius. Hr Akeemax. Hr Sidexbladh. Hr Lindstedt. Ämbets- och tjänstemän. Akademiens ämbets- och tjänstemän: Prseses: Hr Töenebladh. Sekreterare: Hr Aueivillius. Astronom: Hr Bohlin. Fysiker: Hr Hasselbeeg. Kemist: Vakant. Bergiansk lärare: Hr Witteock. Bibliotekarie: Hr Dahlgren. Amanuens vid biblioteket: Jacob Adrian Beegstedt, filos, doktor. Föreståndare för zoologiska stationen Kristineberg: Hr Théel. Kamrer: Johan Ludvig Leyonmaeck, registrator, f. d. kanslisekreterare. Stureg. 5. Ombudsman: Cael Albert Lindha- gen, borgmästare. Yalhallavägen 41. Redaktör af statskalendern : Karl Si- denbladh, öfverdirektör och chef för statistiska centralbyrån. Arkitekt: Feans Gustaf Abeaham Dahl, f. d. v. professor och förste intendent. Drottningg. 59. Notarie: Otto August Sjögeeen, f. d. kansliråd. Linnég. 33 och 85. Fysisk instrnmentmakare: Petee Mag- nus Sörensen. Naturhistoriska riksmuseet : Intendenter. Hr Smitt, för samlingarna af verte- brerade djur. Förste intendent vid den zoolog, och palaeontol. afdel- ningen. Hr Witteock. för de botaniska sam- lingarna. Hr Nathorst, för samlingarna af arkegoniater och fossila växter. Hr Théel, för samlingarna af lägre overtebrerade djur. Hr Holm, för de palceontologiska samlingarna. Hr Sjögren, för de mineralogiska samlingarna. Bror Yngve Sjöstedt, fil. d:r, pro- fessor, för de entomologiska sam- lingarna. 14 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. Knut Hjalmar Stolpe, fil. d:r, pro- fessor, för de etnografiska sam- lingarna. Konservator. Anders Svensson vid vertebratafdel- ningen. Statens meteorologiska central- anstalt: Föreståndare: Hugo Emanuel Ham- berg. fil. d:r, professor. Amanuens: Nils Ekholm, fil. d:r. Kungl. akademiens fullmäktige för Nobelstiftelsen, och dess suppleanter. Valda intill 1903 ars slut. Fullmäktige : Hr Åkerman. Hr Törnebohm. Hr SiDENBLADH. Hr AuRiviLLius. Hr Cederblom. Hr Almström. Suppleanter . Hr Retzius. Hr Nordström. Hr Almqvist. Hr Rosén. Kungl. akademiens Nobel-kommittéer. För fysik: Hr Thalén. Vald intill slutet af: 1903. För kemi: Hr Cleve, ordf. Vald intill slutet af: 1903. Hr Hasselberg, ordf. 1904. Hr Pettersson. 1904. Hr Ångström. 1905. Hr Klason. 1905. Hr HiLDEBRANDSSON. 1906. Hr WiDMAN. 1906. Hr Arrhenius. Hr SÖDERBAUM. Kommittéernas gemensamme sekreterare: Knut Wilhelm Palmer, fil. doktor, lektor. Rådraansg. 88 i LEDAMOTSFÖRTECKNING. 15 Ordinarie ärenden, som skola förekomma vid aka- demiens sammankomster. 1903— 1904. 1903. Sept. 9. Riksdagspetita: minnespenning till högtidsdagen; remisa af inkomna ansökningar om understöd från Regnells zoologiska gåfvomedel. Okt. 7. Val af ledamöter i Wallmarkska kommittéen; remiss af inkomna ansökningar till Beskowska stipendiet (mat. fys. vet.); val af leda- mot i den internationella akademiska kommittén för 1904. Nov. 11. Val af kommitterade för upprättande af förslag till bortgifvande af de Letterstedtska resestipendierna och af den Edlundska belöningen; Wallmarkska belöningen och Regnelis zoologiska gåfvomedel bort- gifvas; förslag till stat för 1904. Dec. 9. Beskowska stipendiet (mat. fys.) bortgifves; gratifikationer. 1904. Jan. 18. Förslag till böndagar för år 1905: Edlundska belöningen utdelas; val af revisorer för granskning af Stockholms högskolas och Nor- diska museets räkenskaper; val af ledamöter i de Letterstedtska kommittéerna; inkomna reseberättelser; gratifikation till afkomling af Linné. Febr. 10. Letterstedtska prisen och räntan å Schéelefonden utdelas; förslag till stat för Bergianska stiftelsen. Mars 9. Fernerska, Lindbomska och Flormanska prisen, akademiens rese- understöd samt anslaget till instrumentmakeriernas uppmuntran bortgifvas. > 81. Akademiens högtidsdag. April 18. Inspektionsberättelser; val af revisorer för granskning af akade- miens räkenskaper; val af preses; presidiets nedläggande. Maj 11. Utskottsval. Juni 8. Anmälan om Letterstedtska resestipendierna: kalendarium för 1906 till kommerskollegium: revisionsberättelse för 1903: arkitektens förslag till reparationer i akademiens och riksmuseets hus; tjänst- ledighetsansökningar. Sekreterare-expeditionen hålles öppen kl. 2—8,45 e. m. alla helgfria dagar under tiden den 1 september — 15 juni: IG juni — 31 augusti endast tors- dagar kl. 12—2. Rikstel. 68 69. ^ Biblioteket är öppet för allmänheten hvarje helgfri dag kl. 12—8 e. m. under tiden den 1 september — 19 juni samt onsdagar och lördagar kl. 12 — 2 från den 11 juli — 31 augusti; stängdt den 20 juni — 10 juli. Rikstel. 804. Kamrerarekontoret hålles öppet tisdagar och fredagar kl. 3—4 e. m. mellan 1 september och den 31 maj: 1 juni — 31 augusti endast fredagar kl. 8 — 4 e. m. Årsberättelser. Sekreterarens årsberättelse för 1902—1903, afgifven på högtidsdagen den 31 mars 1903. Då Vetenskaps-Akademien nu åter afgifver berättelse för ett gänget arbetsår, kan lion ej annat än med glädje ocli tacksamhet erkänna, att hennes verksamhet nnder året ostörd kunnat fortgå och att hon och de under henne ställda in- stitutionerna fortfarande fått röna prof på erkännande och uppmuntran så väl från statsmakterna som från enskilda. Skall emellertid Akademiens och hennes institutioners verksamhet äfven för framtiden ostörd kunna fortgå blir det nödvändigt, att åtgärder inom den närmaste tiden vidtagas för undanröjande af de yttre förhållanden, som nu allt mer och mer lägga hinder i vägen för en sådan utveckling. Den ytterst viktiga frågan om nya och fullt tillräckliga lokaler så väl för Akademien som för de under henne lydande institutionerna har därför under det gångna året varit före- mål för en omfattande utredning af en särskild för ända- målet tillsatt kommitté. Denna kommitté afgaf redan den 23 maj 1902 sitt utförliga betänkande i ärendet och har sedermera äfven inkommit med utlåtande öfver de yttranden, som med anledning af betänkandet infordrats från Akade- miens institutionsföreståndare. Ehuru Akademien ej ännu hunnit fatta sitt beslut i ärendet, har dock genom den nu verkställda utredningen en utgångspunkt vunnits för frågans rätta bedömande. Det gäller härvid framför allt att utan öfverdrifna kostnader skaffa nödigt utrymme och fullt ända- målsenlig anordning så väl åt Akademiens dyrbara bibliotek Vetenskaps-Akademiens Årsbok. 1. 2 18 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. soin åt det Naturhistoriska riksmuseets rika och nu till största delen magasinerade samlingar samt att på samma gång tillse, att de nya lokalerna i framtiden utan svårighet kunna ut- vidgas i samma mån som samlingarna ökas. Hvarje förslag, som ej tager hänsyn härtill och till den erfarenhet man redan på andra håll vunnit om dylika samlingars rätta an- ordning, är därföre fullkomligt oantagligt. För öfrigt hafva kommitterade i sitt arbete äfven utgått från den förutsätt- ningen, att Akademien och de under henne ställda institu- tionerna för framtiden liksom hittills om möjligt borde sam- manhållas inom samma område, h varigenom synnerligen afse- värda fördelar å ömse sidor kunna vinnas. Nya grundstadgar. Äfven en annan för Akademien viktig fråga har sedan förra högtidsdagen undergått en förberedande behandling. De grundregler, som nu äro gällande för Akademien, blefvo af Kungl. Maj:t stadfästade den 13 juli 1850. Under det halfva sekel, som sedan dess förflutit, hafva förhållandena så ändrats och Akademiens verksamhet — isynnerhet genom den befattning hon hädanefter skall hafva med Nobelprisens utdelning — så utvecklats, att en om ock rätt lindrig omarbet- ning af dess grundregler nu ansetts nödig. Ett förslag till nya grundstadgar för Akademien har därföre utarbetats och föreligger nu färdigt till slutlig pröfning af Akademien. Akademiens skrifter. Vid sin »sammankomst den 12 november förlidet år fattade Akademien ett viktigt beslut afseende en genomgripande förändring af hennes publikationer. Det torde därför vara lämpligt att nu lämna en kort redogörelse för Akademiens bet^^delsefulla verksamhet såsom utgifvare af vetenskapliga afhandlingar inom området för hennes verksamhet. Samma är, som Akademien stiftades, eller 17o9 började hon utgifvandet af en tidskrift i 8:o, som fick namnet: »Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Handlingar». Därefter utkom ett band hvarje år, så att till och med 1854 IIG band utkommit. Ar 1855 förändrades Handlingarnes format till 4:o, hvarjämte SEKRETERARENS ÅRSBERÄTTELSE FÖR 1902 — 1903. 19 banden ej vidare utkommo ett för hvarje år utan på obe- stämda mellantider. Af denna nya serie, som uteslutande är afsedd för större afhandlingar eller för taflor, som kräfva ett större format, hafva hittills o5 band utkommit. Redan år 1844 hade emellertid Akademien börjat en ny publikationsserie, som erhöll namnet: ;Öfversigt af K. Veten- skaps-Akademiens förhandlingar» och dels var afsedd för en kort öfversikt af viktigare ärenden, som förekommo vid sam- mankomsterna, dels för mindre, vetenskapliga afhandlingar. Af denna : Öfversigt» har sedan dess årligen ett band och så- ledes vid detta års början 59 band utkommit. Vid 1870-talets början visade det sig emellertid att an- talet af de afhandlingar, som inlämnades till »Öfversigten> blef så stort, att densamma ej kunde utkomma så fort och regelbundet, som det var önskli-gt. På grund häraf beslöt Akademien att från och med 1872 års början utgifVa en ny publikation i 8:o, som kallades: »Bihang till K. Vetenskaps- Akademiens Handlingar;;- och hvaraf intill förra årets slut 28 band utkommit. Ända till år 1 886 hade alla dessa tre publikationer utan åtskillnad innehållit afhandlingar i alla de vetenskaper, som utgöra föremål för Akademiens verksamhet; men sistnämnda år beslöt Akademien, att hvarje band af »Bihan^et.» skulle uppdelas i fyra afdelningar, af hvilka en skulle innehålla uppsatser i matematik, fysik och meteorologi, en sådana i kemi och geologi, en dylika i botanik och en dem, som be- handla zoologiens olika grenar. »Handlingarne» och vÖfver- sigtens hafva däremot fortfarande ej varit uppdelade efter olika ämnen. Då emellertid vetenskapernas utveckling medfört en allt mer och mer fortgående specialisering och en mer genomförd arbetsfördelning bland dess idkare, har Akademien ansett, att dess publikationer borde anordnas i öfverensstämmelse härmed och därföre beslutat att från detta års början upp- höra med utgifvandet af »Bihanget;» och »Ofversigten» och i deras ställe utgifva fyra fullt själfständiga fackpublikationer, som skola benämnas: Arkiv för matematik, astronomi och fysik; Arkiv för kemi, mineralogi och geologi; Arkiv för botanik; Arkiv för zoolog-i. 20 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. ;>Handlingarne;> komma däremot att utgifvas efter samma plan som förr, ehuru med iakttagande däraf, att h varje i dem ingående afhandling utgifves och säljes för sig så snart den blifvit färdig. Dessutom skall en redogörelse för Akade- miens sammankomster, kortare biografier öfver aflidna svenska ledamöter m. m. lämnas i en särskild årsbok. Genom dessa anordningar bör det för hvarje forskare blifva lättare än förr att få kännedora om de skrifter, som tillhöra hans fack. Af Akademiens skrifter hafva under året bandet 35 af »Handlingarne», banden 21 och 28 af »Bihanget till Akade- miens handlingar», årgången 50 af »Öfversigten af Akade- miens förhandlingar», sjunde bandet af »Astronomiska iakt- tagelser och undersökningar anställda på Stockholms observa- torium» samt 39:e, 40:e och 41 :a bandet af »Meteorologiska iakttagelser i Sverige>' fullständigt utkommit. Dessa band innehålla tillsammans 111 olika af handlingar, som omfatta 1,371 sidor med 31 taflor i 4:0 samt 3,110 sidor med 109 taflor i 8:o. Af dessa afhandlingar behandla 1(5 matematiska och astronomiska ämnen, 16 fysik och meteorologi, 15 kemi, 30 botanik och 35 zoologi. Statsanslag. Sistlidne års riksdag har förutom de redan under en följd af år på extra stat beviljade anslagen till riksmuseet, till meteorologiska centralanstalten, till den internationella katalogen för naturvetenskaplig litteratur, till den svenska regionalbyrån för nämnda katalog, till Nordiska Museet och till tidskriften »Acta mathematica» anslagit: dels 5,000 kronor jämte två ålderstillägg hvartdera ä 500 kronor till ailöning åt en ny intendent vid riksmuseet i et- nografi ; dels 2,000 kronor såsom förhöjning i det naturhistoriska riksmuseets ordinarie anslag till honorarirer åt yngre natur- forskare för vetenskaplig bearbetning af museets samlingar och till bekostande af sådana arbetens offentliggörande; dels på extra stat 9,495 kronor för gäldande af den skuld till flottan, som lektor E. Jäderin ådragit sig i anledning af den under 1898 företagna förberedande gradmätningsexpedi- tionen till Spetsbergen; I SEKRETERAREXS ÅRSBERÄTTELSE FÖR 1902 — 1903. 21 dels äfvenledes på extra stat 6,000 kronor såsom under- stöd till docenten Axel Hamberg för fullbordande af hans vetenskapliga undersökning af en del af Luleå lappmarks fjällområde. Donationer. Af en gifvare, som önskar förblifva okänd, har det natur- historiska riksmuseets afdelning för fossila djur mottagit en gåfva af 15,000 kronor. Denna gåfva är i främsta rummet afsedd för inköp af den i vetenskapligt hänseende synnerligt värdefulla samling af pleistocena däggdjursfossil, som af friherre Erland Nordenskiöld hemförts från Bolivien. Af en annan likaledes onämnd gifvare har samma afdel- ning emottagit 1,000 kronor för anskaffandet af en stenskär- ningsmaskin jämte därtill hörande elektrisk motor. Riksmuseets etnografiska afdelning har af grefve Erik VON Rosen såsom gåfva mottagit hela den viktiga samling af etnografiska föremål, som han hopbringat under den svenska Chaco-Cordiller-expeditionen. Afgifna utlåtanden. På Kungl. Maj:ts nådiga befallning har Akademien under året afgifvit underdåniga utlåtanden i 14 ärenden, som kraft en vetenskaplig utredning, nämligen: öfver en inbjudning, som genom Förenta Staternas här- varande minister ingått till Sverige, att genom officiellt om- bud deltaga i den trettonde internationella amerikanistkon- gressen, som skulle hållas i New York den 20 — 24 oktober 1902; öfver en underdånig ansökan af t. f. föreståndaren för riksmuseets etnografiska afdelning dr Hj. Stolpe om ett under- stöd af 2,500 kronor för att dels bevista nyssnämnda amerika- nistkongress dels idka etnografiska studier i vissa amerikanska museer; öfver ett af chefen för Sveriges geologiska undersökning professor A. E. Törnebohm afgifvet betänkande rörande an- skaffande af n3'a lokaler för nämnda undersökning i samband med en eventuell nybyggnad för det naturhistoriska riks- museet ; 22 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. öfver ett genom härvarande kejserlige tyske minister öfverlämnadt, af den första internationella seismologiska kon- ferensen väckt förslag om anordnande af internationella seis- mologiska observationer ; öfver ett af riksarkivarien afgifvet förslag till allmänna grunder i fråga om ordnande och förtecknande af oifentliga arkiv ; öfver en genom härvarande kungl. danske minister gjord framställning om tillåtelse för direktören för den danska gradmätningen general Zacharise att ä ön Hven uppföra en dansk astronomisk-geodetisk station; öfver en underdånig ansökan af professor G. Mittag- Leffler om ett anslag af 3,000 kronor för utgifvande under år 1904 af tidskriften »Acta mathematica» ; öfver en underdånig ansökan af doktor Sven Hedin om ett statsunderstöd af 75,000 kronor för utgifvande af en vetenskaplig redogörelse för de viktigaste resultaten af hans under åren 1899 — 1902 utförda resa i Centralasien; öfver en underdånig ansökan af med. doktor Anton Ny- ström om ett anslag å 600 kronor för utgifvande på svenska språket af ett redan på tyska offentliggjordt arbete med titel: »Ueber die Formenveränderungen des menschlichen Schädels und deren Ursachen»; öfver en underdånig ansökan af docenten S. Lönborg om ett anslag af 3,000 kronor fir utgifvande af ett arbete öfver den svenska kartans historia; öfver en underdånig ansökan af konservator O. Gylling om ett anslag af 750 kronor för en resa till Tyskland i syfte att därstädes idka studier öfver bästa sättet att klart, öfver- skådligt och populärt framställa naturförlopp och natur- föremål; öfver en underdånig ansökan af läroverksadjunkten A. Heimer om ett understöd af 800 kronor för bevistande af den nionde internationella geologiska kongressen i Wien; öfver en underdånig ansökan af t. f. läraren vid Stock- holms högskola H. Bäckström om ett understöd af 500 kronor för bevistande af nyssnämnda kongress; öfver inbjudan till Sverige att genom delegerad låta re- presentera sig vid den femte internationella kongressen för kemi, som skall hållas i Berlin den 2 — 8 instundande juni. SEKRETERARENS ÅRSBERÄUTELSE FÖR 1902 — 1903. 23 Minnesfester. Akademien har låtit sig representeras af sin preses vid den fest, som Kristiania universitet den 5 — 7 september firade till minne af Nils Henrik Abel; af preses och sekreteraren vid minnesfesten i Uppsala den 17 september öfver Olof RuDBECK d. ä. samt af professorerna Retzius och Nathorst vid aftäckningen af Sven Nilssons byst i Lund den 6 no- vember. Afgifna berättelseF. För resor eller undersökningar, som blifvit utförda med understöd från Akademien, hafva i vederbörlig ordning be- rättelser blifvit afgifna: af professor L. Wide, hvilken såsom Letterstedtsk sti- pendiat i och för studier öfver Greklands förklassiska arkeo- logi dels besökt museerna i Köpenhamn, Berlin, Rom och Athen, dels undersökt graflPält och dekagit i utgräfningar i Ättika, Thessalien, på flere af de mindre grekiska öarna samt i synnerhet på Kreta; af filosofie doktor G. O. Malme, hvilken med understöd från A. F. Regnells botaniska gåfvomedel nu tillbragt ett och ett hälft år i Södra Amerika och därvid hufvudsakligen vistats i de brasilianska staterna Rio Grande do Sul och Måtto Grosso; af filosofie licentiaten Hjalmar Östergren, hvilken med understöd från Hahnska donationen i Norge idkat studier öfver Holoturier; af amanuensen TrcHO Westergren, som i Skåne stu- derat parasitsvampar; af medicine studeranden Selim Birger, som undersökt Nympheea-formerna i Torneå- och Muonio älfdalar; af filosofie kandidaten R. Hägg, som i Bohuslän och an- gränsande landskap studerat glaciala och postglaciala marina skalbankar; af filosofie kandidaten H. Brunander, som undersökt Skånes och Gottlands oligochsetfauna; af ammanuensen H. Möller, som studerat mossfloran i trakten af Torneå träsk; af filosofie doktor G. Grönberg, som med understöd från Regneils zoologiska gåfvomedel anställt undersökningar öfver 24 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. de förhållanden, som sannolikt bestämma afkommans kön hos de högre djuren. Akademiens tjänstemän. Från och med den 1 oktober 1902 erhöll föreståndaren för statens meteorologiska centralanstalt professor Robert EuBENSON, som alltsedan anstaltens upprättande 1873 varit dess föreståndare, afsked från sin befattning mot åtnjutande af den honom af årets riksdag beviljade pension. Till inne- hafvare af den sålunda lediga platsen har Akademien kallat och antagit amanuensen vid nämnda anstalt filosofie doktor Hugo Emanuel Hamberg samt till dennes efterträdare såsom amanuens utsett filosofie doktor Nils Ekholm. Sedan 1902 års riksdag på ordinarie stat uppfört anslag till aflöning åt en ny intendent i etnografi vid det natur- historiska riksmuseet, har Akademien till innehafvare af denna befattning antagit t. f. föreståndaren för de etnogra- fiska samlingarna amanuensen vid Statens historiska museum, filosofie doktor Hjalmar Stolpe. Nobelstiftelsen. Sedan förslag å personer förtjänta af att ihågkommas vid utdelningen af Nobelprisen för fysik och kemi år 1902 i vederbörlig ordning inkommit samt blifvit af Akademiens Nobelkommittéer och vederbörande klasser granskade, beslöt Akademien vid sitt sammanträde den 11 november 1902 att dela priset i fysik mellan professorn vid universitet i Leyden Henrik Anton Lorentz och professorn vid universitetet i Amsterdam Pieter Zeeman samt att öfverlämna priset i kemi åt professorn vid universitetet i Berlin Emil Fischer. Stipendier och belöningar. I öf veren sstänimelse med donationsbrefvens föreskrifter hafva de räntebelopp, öfver hvilka Akademien förfogar, blifvit på följande sätt utdelade: Det LettcrstedtsJca resestipendiet har af Kungl. Landtbruks- akademien, som denna gång varit i tur att bortgifva det- samma, tilldelats assistenten hos Sveriges utsädesförening Anders Elofsson, som, enligt för honom utfärdad instruktion. SEKRETERARENS ÅRSBERÄTTELSE FÖR 1902 — 1903. 25 i Tyskland och Schweiz skall studera intensiva metoder för potatisodling, odling och förbättring af foderväxter, anlägg- ning af konstgjorda vallar samt förbättring så väl af sådana som af naturliga ängar och betesmarker. Sedan anmäldt blif- vit, att docenten vid Lunds universitet L. V. A. "Weibull, som erhöll det Letterstedtska resestipendiet för 1902, afsagt sig detsamma, har Akademien beslutat, att stipendiebeloppet skall läggas till fondens besparingar. — Det Letterstedtska priset för utmärJde författare och viktiga npptäcJcter har till- delats professorerna G. Retzius och C. M. Furst gemensamt för deras under år 1902 utgifna arbete: »Anthropologia sue- cica. Beiträge zur Anthropologie der Schweden». — Det Letterstedtska priset för ö feer sättning ar har Akademien för- delat i två lika delar, af hvilka den ena tillerkänts skrift- ställaren Karl August Hagberg för hans öfversättning af José Echegarays dram: :Den store Galeotto» och den andra tilldelats professor Hjalmar Edgren för hans öfversättning af Alfred Tennysons »Dikter i urval». — De Letterstedtska medlen för särskilda maktpäliggande vetenskapliga undersök- ningar skola användas för anställande af försök öfver biens förmåga att finna vägen hem till sin bostad. — Letterstedtska släkt stipendiet bar fortfarande med 2,000 kronor utgått till donators dotterson Yves Gabriel Letterstedt de Montmort. — Slutligen hafva föreskrifna delar af årsräntan öfverläm- nats till domkapitlet i Linköping, till pastorsämbetet i Valle- stads församling samt till Serafimerlasarettet i Stockholm. — Sedan de besparingar, som uppstått å fonden för det Letter- stedtska utrikes resestipendiet, vid detta års början uppgått till det af donator bestämda beloppet 20,000 kronor, kommer af dem att bildas en fond för ett inrikes resestipendium. Räntan å denna fond skall utdelas efter samma grunder och af samma myndigheter, som i viss ordning utdela det utrikes resestipendet. Vid detta års slut kommer därföre stipendiet att för första gången utdelas af Vetenskaps-Akademien. Letterstedtska föreningens fonder, som endast förvaltas af Akademien, uppgingo vid 1902 års slut till ett belopp af 765,060 kronor 42 öre. Den för året disponibla räntan 16,589 kronor 22 öre har öfverlämnats till föreningens styrelse. Af Wallmarkska fondens årsränta har hälften tilldelats lektorn vid Tekniska högskolan filos, doktor Knut Vilhelm Palm^.r såsom understöd för anställande af undersökningar 26 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. för bestämning af de absoluta potentialdifferenserna emellan metaller och elektrolyter och hälften blifvit lagd till kapitalet. Den EdlundsTici belöningen har tilldelats t. f. läraren vid Stockholms högskola Helge von Koch för hans i Bihanget till Akademiens handlingar införda af handling: »Applications nouvelles de la fonction exponentielle.» Den FernersJca belöningen har tillerkänts docenten i mate- matik vid Lunds universitet Thorsten Brodén för en af honom författad i Akademiens »Ofversigt» intagen afhandling med titel: »Ueber lineare homogene Differentialgleichungen mit gegebenen Verzweigungsstellen und gegebene Monodromie- gruppe>. Den LindbomsJca belöningen för nya och viktiga upp- täckter uti de kemiska eller fysiska vetenskaperna har Aka- demien tilldelat amanuensen J. W. Sandström för en i Öfversigten af Akademiens förhandlingar införd afhandling: »Ueber die Beziehung zwischen Luftbewegung und Druck in der Atmosphsere unter stationären Verhältnissen». Den FlormansJca belöningen för afhandling öfver fysio- logiskt eller anatomiskt ämne har filosofie doktor Gustaf Swenander erhållit för ett arbete med titel: »Studien iiber den Bau des Schlundes und des Magens der Vögel>. Liksom under förra året har räntan å den GriUska do- nationen öfverlämnats till Nordiska Museets styrelse såsom bidrag till underhållet af Skansens djurbestånd. Det BesliOH-sha stipendiet, som denna gång skolat utdelas för biologisk forskning, har tillerkänts fil. doktor Oskar ( -ARLGREN för fortsatta studier i Riksmuseet öfver där för- varade anthozoer. Af räntan ä Vegafonden har jämlikt douationsbrefvets bestämmelse ett belopp af 2,180 kronor 29 öre ställts till för- fogande af Svenska sällskapet för antropologi och geografi. Från Regneils soologislw gåfvomedel hafva såsom under- stöd vitdelats: åt filos, kandidaten Albert Tullgren 600 kronor för att å Riksmuseets entomologiska afdelning bearbeta vissa grupper af exotiska hymenopterer; åt docenten vid Uppsala universitet L. A. Jägerskiöld 500 kronor för bearbetning af de af honom och hans följe- slagare från Egypten och Sudan hemförda zoologiska sam- lingarna; SEKRETERARENS ÅRSBERÄTTELSE FÖR 1002 — 1003. 27 åt fil. kandidaten friherre Erland Nordenskiöld 400 kro- nor dels för bearbetning af land- och sötvattensmollusker från Södra Amerika, dels för undersökning af slamprof från gränstrakterna mellan Argentina och Bolivien; åt fil. licentiaten Hjalmar Östergren 400 kronor för fortsatta studier öfver de skandinaviska och arktiska liolo- tnrierna ; åt docenten Simon Bengtsson 500 kronor för att i Norra ^ Sverige, särskildt i dess fjällområde, studera och insamla Ephemerider och Plecopterer. ScheeUfondens ränta har denna gång blifvit öfverlämnad till Farmacentiska institutets styrelse för att af den dispo- neras. Den Hahnshi donationens räntemedel hafva tillerkänts lektorn vid högre elementarläroverket i Nyköping Sven Fors- ling för fraktionering och spektroskopisk undersökning af säll- synta jordarter. Såsom understöd för resor inom landet i ändamål att undersöka dess naturförhållanden har Akademien åt nio yngre naturforskare — fil. licent. H. Möller, med. studer. S. Birger, fil. kand. N. Sylvén, amanuensen T. Westergren, fil. kand. H. WiTTE, fil. stud. A. Roman, fil. licent. N. Holmgren, lektor L. Johansson och fil. kand. I. Trägårdh — utdelat ett sam- manlagdt belopp af 1,300 kronor. Den å bankofullmäktigen J. W. Arnher;is donation upp- lupna räntan, som i år för första gången utdelats, har af Akademiens åttonde klass öfverlämnats till Akademiens ledamot öfveringeniör J. A. Brinell såsom belöning för hans utmärkta arbeten rörande järnets och stålets egenskaper i fysikaliskt-kemiskt hänseende. Statsanslaget för instrumentmakeriernas uppmuntrande har lika fördelats mellan instrumentmakarne P. M. Sörensen och G. Sörensen. Sin minnesmedalj i silfver öfver J. A. Wahlberg har Akademien tilldelat Herr Friedrich Wanders i Honkoug så- som ett erkännande för de vackra och synnerligen värdefulla samlingar, som af honom öfverlämnats till Kiksmuseets etno- grafiska och entomologiska afdelningar. Berzeliusmedaljen i silfver har öfverlämnats till K. sachsiske advokatfisk alen K. B. Kersten, som till Akade- miens Berzeliusmuseum skänkt dels en fotografi af hans far- 2<'^ VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. fader, Berzelius' lärjunge, professor K. M. Kersten, dels en afskrift af den dagbok, som nämnde professor förde under sill resa i Sverige 1837. Till danske undersäten F. A. Möller i Darjeeling, Ost- indien, som tvenne gånger genom härvarande K. danska be- skickning till riksmuseets entomologiska afdelning skänkt betydande samlingar af fjärilar från Sikkim och andra delar af södra Asien, har Akademien öfversändt ett exemplar af sin medalj öfver Linné i guld. Den minnespenning, som Akademien till denna sin hög- tidsdag låtit prägla, är ägnad ät minnet af hennes framl. ledamot, intendenten vid riksmuseet professor Sven Ludvig Loven. Akademiens ledamöter. Genom döden har Akademien bland sina inländska leda- möter förlorat: f. d. professorn vid Tekniska högskolan Olof Gustaf Nordenström; f. d. föreståndaren för Statens meteoro- logiska centralanstalt professor Robert Rubenson; bruksägaren Carl Fredrik Bergstedt och professorn vid Tekniska hög- skolan Johan Gustaf Wiborgh samt bland sina utländska leda- möter: professorn vid poly tekniska skolan i Paris, ledamoten af franska institutet Alfred Cornu; professorn i matematik vid universitetet i Berlin Lazarus Fuchs; professorn i pato- logisk anatomi vid samma universitet Rudolf Virchow och f. d. direktören för fysiska centralobservatoriet i St. Peters- burg Heinrich AVild. Med sin höge beskyddares Hans Maj:t Konungens sam- tycke har Akademien till utländsk hedersledamot kallat ryske ordföranden i den svensk-ryska gradmätniugskommis- sionen Hans kejserliga Höghet Storfursten Konstantin Kon- stantinowisch. För öfrigt har Akademien genom inval med sig förenat såsom inländske ledamöter: professorn i kemi vid Lunds uni- versitet Johan Martin Lovén; professorn vid Jennerinstitutet i London Sven Gustaf Hedin; e. o. professorn vid Karolinska med. kir. institutet Edward Wilhelm AVelander; öfver- inffeniören vid Fasrersta bruk Johan August Brinell samt SEKRETERARENS ÅRSBERÄTTELSE FÖR 1902 — 1903. 29 professorn • och direktören för K. norska meteorologiska in- stitutet Henrik Mohn och såsom utländske ledamöter presi- denten för den fysikaliskt-tekniska riksanstalten i Charlotten- borg Friedrich Kohlrausch; professorn i matematik vid uni- versitetet i Strassburg Heinrich AVeber; professorn vid uni- versitetet i Paris André Victor Cornil samt professorn i fysik vid universitetet i Köpenhamn Christian Christiansen. Institutionsföreståndarnes årsberättelser. 1. Akademiens institutioner. På Akademiens Oh servat o rium hafva zon-observationerna vid Meridiancirkeln enligt den nya arbetskatalogen, om- fattande stjärnor, hämtade ur Radcliffe Catalogue of stars for 1845.0, efter oförändrad plan fortgått, dock med något afbrott till följd af biträdande astronomens vid slutet af året inträffade sjukdom. Reduktionerna af zon-observationerna hafva ej obetj^dligt framskridit dels genom definitiv beräk- ning af stjärnkonstanterna till nya arbetskatalogen (2,139 stjärnor), dels genom reduktion till medelkoordinater af 1883 års rektascensions-observationer, hvilka ock blifvit till största delen i manuskript sammanställda. Med den till Ekvator eaJet anbragta astrofotografiska kameran hafva ett antal astrofoto- grafiska plåtar erhållits, af hvilka företrädesvis må nämnas ett antal klichéer af den n^^a stjärna, Nova Fersei, som i februari framträdde i stjärnbilden Perseus, jämte de märk- liga, i hastig rörelse stadda töckenbildningar, hvilka uppstodo i omgifningen af densamma. Därjämte hafva ett antal foto- metriska observationer af denna stjärna utförts. En defini- tiv bestämning af korrektionerna till det vid de astrofoto- grafiska observationerna använda r/iftret har utförts och redo- görelse för denna undersökning blifvit inlämnad för tryck- ning i »Astronomiska iakttagelser och undersökningar anställda på Stockholms Observatorium». Sex medelst den astrofoto- grafiska mätaxjparaten i fyra lägen och med dubbla mät- ningar uppmätta klichéer hafva äfven i det närmaste blifvit beräknade. Instrumentförrådet har tillökats med en af Akade- miens instrumentmakare herr P. M. Sörensen förfärdigad 30 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. kasett med positionscirkel. — Af publikationen »Astronomiska iakttagelser och undersökningar anställda pä Stockholms Observatorium; har under året Bandet 7 N:o 1 omfattande en afhandling: »Sur le développement des perturbations plané- taires. Application aux petites planétes» varit under tryck- ning. — Såsom biträdande astronom har docenten doktor K. G. Olsson fortfarande varit anställd, hvarjämte filos, kandidat E. A. Xeander innehaft befattning såsom assistent vid de astrofotografiska arbetena. ■ — Undervisning har i lik- het med föregående år meddelats åt studerande vid Stock- holms Högskola i anställandet af astronomiska observationer och utförandet af astronomiska beräkningar. — Regelbundna tidssignaler hafva under året afsändts dels till Kungl. Flottans station i Karlskrona, dels till härvarande Centraltelegraf- station. Därjämte har A. B. Svensk Normaltid i och för reglering af de elektriska ur, h varmed bolaget nyligen börjat tillhandahålla allmänheten, erhållit tillstånd å Observatorium för nämnda ändamål uppsätta ett med justerinrättning för- sedt normalur, som visat sig funktionera på ett synnerligen tillfredsställande sätt och enligt hvilket rättvisande tid genom elektrisk signal frän Observatorium delgifves bolagets centralstation, frän hvilken automatisk reglering af samtliga abonnentur utgår. — Almanackor och kalendarier hafva i behörig tid hållits allmänheten till hända. Fysiska institutionen. — Af föreståndarens undersökningar öfver metallernas spektra i elektriska ljusbågen ha de som röra Molybden blifvit i Akademiens handlingar publicerade. Likartade undersökningar öfver Wolfram äro nästan afslutade och torde i den närmaste tiden kunna lämnas till tryckning. För denna metall har nämligen väglängdskatalogen fullstän- digt färdigställts och en del af det särdeles vidlyftiga ut- mönstringsarbetet af främmande linier genomförts. På grund emellertid af spektrets linierikedom, dels det alltmer växande antalet af redan undersökta spektra, med hvilka jämförelse måste ske, kan detta arbete endast långsamt fortskrida och torde för. dess afslutande ännu den kommande sommaren erfordras. I likhet med föregående år har äfven under förra som- maren lektor Forsling från Nyköping å institutionen varit sysselsatt med spektroskopiska undersökningar, för hvilka åt honom ett mindre bidrag af lOO kr. af institutionens medel beviljats. Dessa undersökningar ha omfattat dels Neodyms INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 31 emission sspektrum dels absorptiousspektra för dess salter. Materialet för detta arbete har framställts af Kand. Otto Holmberg ä Uppsala Laboratorium enligt en af honom i Bih. till Ak. Haudl. framställd metod. Dessa undersökningar komma att äfven under instundande sommar fortsättas, sedan lektor FoRSLiNG genom af Akademien beviljadt understöd af Hahnska donationen blifvit satt i tillfälle att själf under vintern framställa de nödiga preparaten. Utom den ofvan nämnda publikationen i Akademiens handlingar af Molybdens bågspektrum, hvilken äfven blifvit i Amerika öfversatt och offentliggjord i Astrophysical Jour- nal, ha därjämte i samma tidskrift och i Memorie degli spettroscopisti Italiaui publicerats undersökningar öiver ett fall af personlig ekvation vid mikrometrisk mätning af spektroskopiska klichéer. De justerings- och profundersökningar, som med den stora Konkavgitter-spektrografen förliden sommar och höst utförts, ha fullt bekräftat denna apparats utmärkta beskaffenhet. Till densamma ha anskaffats tvänne elektriska båglampor jämte uppställningsinrättning samt en del mindre hjälpapparater för samtidig fotografering af två spektra å samma plåt. I öfrigt ha under året inga större inköp af instrumenter ägt rum. De Thamiska föreläsningarna ha under vintermånaderna i vanlig ordning hållits och såsom fortsättning af förra årets serie omfattat vissa delar af den stellära fysiken. Vid Bergiansl:a stiftelsens trädgårdsskola har antalet ordinarie elever under året varit 17. Undervisningen har omfattat hortikulturens olika grenar samt botanik, entomo- logi, geografi, geologi, kemi, fysik, aritmetik, fältmätning, trädgårdsritning, bokföring och svenska skriföfningar. Omdaning af det bergiga området i trädgårdens syd- västra del, Grustafsborg, för hortikulturändamål har påbörjats. Så ha å den branta sluttningen mot söder anlagts terrass- formiga bäddar för odling i något större skala af sådana vinranksorter, som på grund af erfarenhet frän trädgårdens botaniska afdelning eller af andra anledningar kunna an- tagas möjliga att acklimatisera. Stiftelsen har under året ihägkommits med talrika gäf- vor. Lef vande växter hafva lämnats af fröken G. Adeldorg, docent G. Andersson, kandidat S. Birger, kandidat G. Dahl 62 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. (fråu Schweiz), amanuens H. Dahlstedt, artist A. Ekblom, öfverintendeut A. T. Gellerstedt, professor G. Lagerheim, possessionat P. A. Larsson, kyrkoherde J. G. Laurell, lek- tor C. Lindman, doktor G. O. Malme (Brasilien), doktor O. NoRDSTEDT, botaniske trädgårdsmästaren O. Peterson, docent O. Rosenberg, docent E,. Sernander, Sjösa gård, kyrkoherde A. Torssander, kandidat J. P. Welander, kollega O. Wu- ström, kandidat H. Witte och öfverjägmästaren Th. Örten- blad. Frön hafva erhållits af professor E. Almqlist, rektor S. Almquist, öfverkontrollör P. G. Borén, kamrer G. Bladini, kandidat C. Dahl (Schweiz), amanuens H. Dahlstedt, kyrko- herde S. J. En ÄNDER, docent T. Hvass, herr G. Indebetou, student Lindegren, doktor G. O. Malme (Brasilien) och dok- tor O. Nordstedt. Morfologiska föremål hafva skänkts af arkitekt J. O. Lindberg och magister J. A. Österberg. Till stiftelsens botaniska tafvel samling hafva gåfvor lämnats af docent G. Andersson, professor Cn. Aurivillius, kemigraf J. Cederquist, kandidat C. Dahl, amanuens H. Dahlstedt, artist A. Ekblom, professor J. Eriksson, professor G. Lagerheim, arkitekt J. O. Lindberg, doktor G. Malme, professor A. G. Nathorst, professor G. Retzius, professor A. E. Törnebohm, professor N. Wille samt professor Bergianus. Vid det internationella frö- och fruktbytet, som årligen äger rum, har trädgården utsändt frö till och mottagit frö ifrån mer än 90 botaniska trädgårdar och motsvarande in- stitvitioner. Akademiens zoologiska station Kristineher(j har under det gångna året för studier och vetenskapliga undersökningar varit begagnad, utom af föreståndaren, af professorerna G. Retzius, t. Tullberg, A. Wirén, D. Bergendal, docenten E. Lönnberg, licentiaten I. Arwidsson, amanuensen Fr. Ing- varson, ingenjör C. Billberg, kollegan A. Fridell, kandidat E. (Jvergaard, studeranden N. Hoffsten, fröken G. Linder samt doktorerna Druner och Krause från Berlin. De ämnen, som utgjort föremål för vetenskaplig forsk- ning och utredning, hafva varit: Nervändningar hos maskar, Spermatogenes hos broskfiskar, Hörselorganen hos fiskar i allmänhet, Nervus sympatiens hos broskfiskar, Echinodermer- nas utveckling, Maldanidernas anatomi och systematik, Ne- mertinernas anatomi, Alens ungformer, Mesodermbildningen hos fiskar, Biologiska studier hos släktet Nephthys, Hörsel laby- IXSTITUTIONSFÖRESTÅXDARXES ÅRSBERÄTTELSER. 33 riutens betydelse Jbos fiskarna ni. m. Dessutom hafva yngre stu- derande användt sin tid med studier öfver djurlifvet i allmänhet. Sedan de Letterstedtska räntemedlen för särskilda makt- påliggande undersökningar ställts till stationens förfogande för året, liar vid beliof ångbåt kunnat förhyras för dragg- ningars utförande, hvarigenom flera sällsynta djurformer för- värfvats. Enligt den byggnadsplan, som blifvit uppgjord, skall stationen med vinterlaboratorium och allt vara färdig inom loppet af nästa år. Denna tidsutdräkt har betingats dels däraf att af sparsamhetsskäl mellanhänder så vidt möjligt undvikits — någonting som till stor del är att tillskrifva den nye vaktmästarens ovanliga duglighet i allt hvad som rör byggnadsföretag, sten- och snickeriarbeten — , dels däraf, att byggnadsverksamheten måst inställas under de tre som- marmånaderna, då de vetenskapliga arbetena vid stationen varit i full gång. I fedogörelsen för Kristineberg för det första byggnads- året 1901 — 1902 har redan blifvit omnämndt, hvad som då medhunnits och afslutats. För året 1902 — 1903, för hvilket här skall redogöras, hafva följande arbeten blifvit planlagda och äro ämnade att innan sommaren bringas till fullbordan. En fast pir af granit har utlagts från östra ändan af den äfvenledes nu förlängda stenkajen för att lämna behörigt skydd vid N. O. vindar för vatteutrumma och dess ledning ut på djupare vatten. Det gamla tornet med dess vatten- reservoar, hvilken dels var mycket för liten, dels blott hvilade på några träbjälkar, har rifvits, hvarigenom en betydande mängd för andra nybyggnader fullt brukbart virke erhållits. Grunden till ett nytt vattentorn, helt och hållet af granit, är redan uppförd på en bergshöjd inom stationens område, på hvilken de nya reservoarerna skola direkt hvila, och trä- resningen där ofvanpå, som skall skydda reservoarerna för värme och kyla, är så långt framskriden, att den inom kort bör vara färdig. De reservoarer, som äro ämnade att emot- taga det uppumpade h af s vattnet för att sedan sprida det till akvarierna, har föreståndaren efter mycket öfvervägande funnit lämpligast att låta förfärdiga af trä, god och tjock furu, och har han tillika funnit det i stationens intresse att anskaffa fyra stycken, hvilka hvilande direkt på granit- grunden skola rymma bortåt 56,000 liter vatten tillsammans, v etemkaps- Akademiens Årsbok. 1. O 34 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. eller något mer än dubbelt af den vattenmängd, som den gamla reservoaren inrj^mde. Erfarenheten har lärt, att trä i vårt klimat torde vara det bästa material att använda för djdika reservoarer, tj^ det härdas af salt vatten och lämnar ingen för djuren skadlig bismak. Metall duger ej, och en reservoar af tegel och cement eller cement enbart är otillförlitlig, men dessutom mj^cket kostbar. Temperaturväxlingarna jämte hafsluftens inverkan göra dessutom, att tegel har visat sig högst opålitligt och ohållbart och att cement lätt rämnar. Dessutom har man stor erfarenhet vid Lysekils och Fiske- bäckskils badanstalter om hållbarheten af reservoarer af trä. Dessa kar af trä med 3 tums tjocka väggar och omgifna af massiva galvaniserade järnband synas efter allt att döma vara för vår västra kust de mest lämpliga. Tillika får ej förbises, att flera kar äro att föredraga framför ett; skulle ett fel uppstå hos ett. af karen, är detta lätt att reparera, utan att detta behöfver inverka till skada för pågående under- sökningar och arbeten. Ifrån sjön till det nya tornet är en 2 fot djup kanal nedsprängd i berget för att skydda rörledningen för värme och kyla. Dessutom hafva betydande reparationer och förändringar utförts i det för de studerande afsedda boningshuset; ett stängsel, hvilket hittills saknats, har uppförts för att be- gränsa Akademiens område ifrån andra tomtplatser. Afven i laboratoriet hafva en del nödvändiga reparationer och för- bättringar utförts. Under nästa höst och följande är skall det nya vinter- laboratoriehuset resas, och därmed är för denna gång bygg- nadsföretaget vid Kristineberg afslutadt, sannolikt för en lång följd af år. Under det gångna året har stationen fått emottaga värdefulla gåfvor, hvaribland särskildt må nämnas flera serier af vetenskapliga arbeten berörande hafsdjuren och deras organisation, hvilka donerats af professor Gr. Retzius, samt äfven af annan person ej obetydliga andra bidrag till hennes biblioteks kompletterande. Såsom vanligt hafva samlingar af djur, väl och modernt konserverade, öfverlämnats till Riksmuseum, Sveriges hög- skolor och en del läroverk. INSTITUTIONSFORESTANDARNES ÅRSBERÄTTELSER. ÖO Akademiens BihliofeJc har under året liällits tillgängligt på stadgade tider. Statistiken öfver dess begagnande ut- visar, att under 257 tjänstgöringsdagar de besökandes antal varit 2,933, att till begagnande framtagits 4,845 volymer, af hvilka 2,387 utlämnats till hemlån, samt att 2,111 låntagna volymer blifvit återställda. Vid årets slut voro omkring 11,176 band ock häften utlånta. Genom inköp, gåfvor och byten har boksamlingen tillväxt med 5,777 band, häften och småskrifter. — Akademiens egna skrifter utdelas för när- varande till 960 institutioner och personer, af hvilka 277 inom och 683 utom landet. 2. Det Naturhistoriska Riksmuseet. Mineralogiska afdelningen. — Sedan, på grund af Akade- miens bibliotekaries skrifvelse. af d. 7:de nov. 1901, hvari påpekades faran för biblioteket af att mineralogiska afdel- ningens laboratorium vore beläget omedelbart under detsamma, ett förslag blifvit uppgjordt att flytta laboratoriet till de fem rum i mineralogiska intendentens f. d. boställsvåning, som dittills användts hufvudsakligen till magasin och upp- lagsrum, och Akademien hos Kungl. Maj:t begärt, att af h^aTsmedel för kvarteret Grönlandet Södra skulle för de nöd- vändiga ändringarne få användas kr. 2,021, gaf Kungl. Maj:t genom nådigt bref af d. 31 dec. 1901 sitt bifall till nämnda underdåniga anhållan. Arbetena med förändring och apte- ring af lokalerna för deras nj^a ändamål togo omedelbart sin början, men enär dessa kunde pågå endast i några rum i sänder, blefvo desamma ej fullt afslutade förrän under årets sista månader. Genom de gjorda förändringarna hafva, för- utom det hufvudsakliga ändamålet, att afvända eldfara från Akademiens bibliotek, äfven för afdelningen vunnits afsevärda fördelar, i det att laboratorielokalen blifvit förlagd mot en ljusare, mot söder belägen plats och ett vågrum. hvilket förut saknats, erhållits i samband med laboratoriet. Där- jämte hafva i de fyra rum, som förut utgjorde laboratorium och intendentens arbetsrum, erhållits dels tva rum för upp- ställande af den nyanlagda bergartssamlingen, dels också ett rum för uppställande af den Sjögrenska samlingen. Men dessa fördelar för afdelningen hafva också af densamma måst 36 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. dyrt betalas, i det att alla kostnader för laboratorieinred- ningeiis flyttning och aptering i den nya lokalen äfvensoni för inledandet af vatten och gas måst bestridas af afdel- ningens medel. Under året har en omordning i förening med förenklad katalogisering af den stora i monterlädorna härbärgerade mineralsamlingen ägt rum i ändamål att göra denna mera tillgänglig och underlätta inrangerandet af nya förvärf i densamma. Likaledes utfördes under nov. och dec. månader, då museet är stängdt för allmänheten, väsentliga föränd- ringar i uppställningen af den i glasmontrerna upplagda samlingen, i det att flera mineralgrupper, som förut voro upplagda för sig, äfvensom en del lokalsviter, nu inflyttades på sina platser i systemet. Uppställningen är fortfarande grundad på det Millerska systemet, hvilket tillämpades vid samlingens första uppställning i denna lokal år 1866, och ehuru densamma icke nöjaktigt motsvarar nutidens syste- matiska fordringar, har man dock för närvarande måst afstå från en fullständig nyuppställning, hvilken skulle göra sam- lingens stängande för en längre tid nödig och dessutom undanskjuta andra viktigare arbeten. En petrografisk samling, hvilken hittills saknats, har börjat att anläggas, och har för densammas uppställande ut- setts intendentens förra arbetsrum och det bredvidliggande, åt gården vettande laboratorierummet. Den petrografiska samlingen skulle enligt den härför uppgjorda planen bestå af dels en allmän, systematiskt ordnad bergartssamling, dels en samling af svenska typbergarter. De sviter af bergarts- stuffer, hemförda af svenska expeditioner från de arktiska länderna, livilka hittills varit inrangerade i mineralsamlingen, komma i mån af utrymme att därifrån afsöndras för att ut- göra en särskild afdelning af bergartssamlingen. Under augusti månad anlände den af professor Sjögren ge- nom gåfvobref af den 1 jan. 1902 till afdelningen skänkta mine- ralsamlingen, bestående af 6,763 stuffer med tillhörande 10 ma- hogniskåp och två kataloger, en bladkatalog och en katalog Ho- pande nummerföljd, och börjades uppackning och uppställning af densamma i den därtill afsedda lokalen, hvilket arbete emel- lertid icke under året hunnit afslutas. Af andra gåfvor, som afdelningen under året fått mottaga, märkes särskildt en stor och värdefull kalkspatkristall från Helgnstadir på Island, INSTITUTIOXSFORESTANDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 37 skänkt af grosshandlaren Thor E. Thulinius i Köpen- hamn. Grenom köp har afdelningen under året förvärfvat dels sviter af bergarter från Jämtland, Medelpad, Dalarne, Hel- singland. Uppland, Västmanland och Småland, afsedda att ut- göra stommen till samlingen af svenska typbergarter, dels också mineralsviter från Nordmarks grufvor i Värmland, Skottvång i Södermanland och Broken Hill i Australien. Från afdelningen har under året utlämnats undersök- ningsmaterial till dr M. Blix i Berlin, till Lunds Universi- tets geol. Institution och till lektor S. E. Forsling i Xv- kTjping. Till afdelningen för arlxegoniater oeh fossila växter hafva såsom gåfvor lämnats: Framlidne presidenten Hans Forssells efterlämnade stora samling af mossor, hufvudsakligen från Skandinavien och Schweiz, af änkepresidentskan, fru Zuleima Forssell; en värderik samling exotiska mossor af dr V. F. Brotherus i Helsingfors; mossor från No vaja Semlja af lic. O. Ekstam; skandinaviska mossor af Lunds universitets botanisTca museum ; mossor från Madeira samt Skandinavien af lektor Carl A. M. Lindman; mossor från Lappland, hopbragta af dr Hj. Möller, af Ä'. Vetenshaxis Akademien; fossila växter från Skånes kol- grufvor af ingeniörerna O. Curtz i Skromberga, H. A. Meul- LER oeh M. v. Post i Höganäs, M. Svanberg i H3'llinge, I. F. Svedberg och N. Schavartz i Billesholm samt professor A. G. Nathorst; en fossil ormbunke från stenkolsformationen af frih. C. Kurck; en särdeles värderik samling kritväxter från Skåne af Sveriges Geologiska Undersökning genom dess chef, prof. x\. E. Törnebohm; fossila hasselnötter från Ångerman- land af rådman A. Tingwall i Örnsköldsvik. Därjämte har änkefru Emilia Borgström till afdelningen öfverlämnat ett äldre mikroskop. (renom^ hyte hafva erhållits en större samling mossor från Danmark samt diverse skandinaviska mossor, pteridofyter och barrträd. Genom inl;öp hafva förvärfvats en större samling mossor frän Sydamerika samt växtfossil från Skåne och Bornholm. För vetenshapliga studier hafva samlingarna anlitats af dr O. Ekstam, lektorerna N. C. Kindberg och C. A. M. Lind- man, professor G. Lagerheim, redaktör L. Loeske i Berlin, 38 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. doktorerna C. Ostenfeld och M. Porsild i Köpenhamn samt kyrkoherden A. G. A. Torssander. Kamrer C. H. Brandel har liksom under föregående år kostnadsfritt biträdt vid arkegoniatsamlingarnas ordnande. Följande af handlingar, grundade på afdelningens mate- rial, hafva under året utarbetats: F. Ingvarson, Drifveden i polartrakterna; Hj. Möller, Bidrag till Bornholms fossila flora, Pteridofy ter ; Densamme, Bidrag till Bornholms fossila flora, Gymnospermer; A. G. Nathorst, Zur oberdevonischen Flora der Bären Insel; Den- samme, Beiträge zur Kenntnis einiger mesozoischen Cyeado- phyten. Botaniska afdelningen har under året vunnit stor till- växt. Bland samlingar, som genom köp förvärfvats, må främst nämnas en särdeles rik och värdefull samling pressade fanerogamer samt på olika sätt konserverade morfologiska växtföremå] från nordvästra Argentina och södra Bolivia; samlingen hopbragt af amanuens Hob. E. Fries under Sven- ska Chaco-Cordiller-expeditionen 1901— -02. Vidare hafva in- köpts växter från Novaja Semlja och Wajgatsch af licentiat O. Ekstam, lafvar från Teneriffa af assistent Tullgren, fane- rogamer från Afrika af G. Zenker m. fl., växter från Bra- silien af Reineck; samt följande exsiccatverk : Collins, Hol- den & Setchell »Phycotheca Boreali-americana» 18, Migula, Sydow & Wahlstedt ^Characese exsiccatfe» 4, J. E. Tilden »American Algae» 6, T. Westergren »Micromycetes rariores selecti» 20 — 25, Cummings »Lichenes Boreali-americani» 1 — 25, H. Dahlstedt ;>Hieracia suecica exsiccata» 14, E. Wolosczak »Flora polonica exsiccata> 9, samt F. Pax »Herbarium cecidio- logicum» 11. Genom byte hafva bekommits: fanerogamer från Brasi- lien och alger från skilda länder af Universitetets bota- niska museum i Köpenhamn, fanerogamer frän Kamerun och characéer från flera länder af Kuugl. botaniska museet i Ber- lin, samt Afzelianska växter från västra Afrika af universi- tetets botaniska museum i Uppsala. Såsom gåfvor hafva erhållits: asklepiadéer från Sydame- rika af professor F. Kurtz och apotekare T. Stuckert, samt Pleuropogon Sabinei från Altai af docent G. Andersson, och skandinaviska växter af lektor E. Adlerz, adjunkt J. Berg- gren, öfverkontrollör P. G. Borén, amanuens H. Dahlstedt, INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 39 kyrkoherde S. J. Enander, hofkainrer O. Hafström, kandidat H. Källmark, adjunkt K. JohanssojST, possessionat P. A. Lars- son, riksdagsman A. F. Liljeholm, fröken E. Nathorst, råd- man A. TiNGWALL, kyrkoherde A. Torssander ocli kollega O. WiJK STRÖM. Särskildt må nämnas, att grosshandlaren Ludvig Peyron till afdelningen förärat sin sons, kandidat T. Peyrons, efterlämnade, omfattande växtsamling. Delar af de skandinaviska, arktiska, allmänna och Heg- nellska herbarierna hafva varit utlämnade för bearbetning till specialister i Sverige, Norge, Danmark, Tyskland, Österrike, Belgien och Schweiz. För vetenskapliga undersökningar hafva samlingarna varit på museum anlitade af rektor S. Almquist, ufverkontrollör P. G. Boren, kamrer C. H. Brandel, amanu- ens H. Dahlstedt, licentiat O. Ekstam, kyrkoherde S. J. Enander, amanuens R. E. Fries, hofkamrer O. H. Hafström, adjunkt K. Johansson, adjunkt T. O. B. N. Krok, studeran- den Lindegren, lektor C. A. M. Lindman, docent N. Svede- Lius och kyrkoherde A, Torssander. 1 egenskap af Regnellsk amanuens har till den 15 aug. 1902 tjänstgjort doktor N. Svedelius, samt efter denna tid- punkt licentiat E,. E. Fries. Af Regnellske resestipendia- ten doktor G. O. Malme hafva mycket värderika växtsam- lingar tvä gånger hemsändts från olika delar af Sydamerika. De synnerligen väl preparerade samlingarna hafva alla fram- kommit i bästa skick. Den Zoologiska delen af BiJismiiseef har såsom vanligt hållits öppen och tillgänglig för allmänheten på de af Aka- demien bestämda tider, söndagar och onsdagar fritt, lördagar mot en personlig afgift af 25 öre. Ett afbrott häruti för- orsakades under månaderna maj och juni genom den af aka- demien beslutade anordningen med insättande af nya järn- dörrar mellan åtskilliga musei-rum och den i samband där- med företagna reparationen af de två till zoopaleeontologiska afdelningen hörande förevisningsrummen. De betalande be- sökarnes antal har uppgått till 339; vid de förevisningar, då tillträdet är fritt, räknas ej de besökande, men dessas antal har som vanligt varit ganska stort, säkerligen uppgående till flera tusental. Efter särskild begäran hafva 1,261 skolele- ver, anförda af 65 lärare och lärarinnor, haft fritt tillträde; och under juldagarne besöktes museet af 200 rekryter från Svea garde under ledning af dess befäl. 40 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. Den Zoo-palceontologisTia afdelningen har under 1902 i gåfvor emottagit: af docenten J. Gr. Andersson i Uppsala en slipad kalkstensplatta med en orthoceratit frän Nerike; af kyrkoherden J. F. Ronqvist i Atlingbo, Gotland, några värde- fulla Crinoidé-exemplar; af prosten A. H. Nyberg i Rute, Gotland, några Gotlands-fossil; af med. dr P. F. Landelius kambriska fossil frän Vestanä i Östergötland: samt af fil. kand. baron Erland Nordenskiöld en mindre samling kam- briska, devoniska och andra fossil från Syd-Amerika. Silu- riska fossil hafva dessutom insamlats af intendenten under resor i Väster- och Östergötland samt på Gotland. Genom inköp hafva förvärfvats kambriska och siluriska fossil frän Öland och Gotland. För vetenskapliga arbeten har afdelningen anlitats af Akademikerna Th. Tschernyschew och Fr. Schmidt i St. Pe- tersburg, dr K. A. Grönwall i Köpenhamn, dr H. Munthe, dr Hj. Möller, doc. A. Hamberg och herr G. von Schmalen- SEE i Stockholm, hvarförutom afdelningens tecknare herr G. Liljevall för mr Frank Springer's i East Las Vegas i New Mexico räkning utfört undersökningar och teckningar af en del af de i Riksmuseum förvarade originalexemplaren till figurerna i Angelin, Iconographia Crinoideorum. För bestämning och bearbetning äro vid årets slut ut- lånade: till professor O. JvEKEL i Berlin Crinoidéer från Got- land; till professor H. Raufp i Bonn Spongier funna såsom lösa block på Qotland; till professor J. Bohm i Berlin mol- lusker från Triassystemet på Spetsbergen; till docenten A. Hennig i Lund samtliga Br3-ozoer frän Sveriges kritsystem; till Akademiker Th. Tschernyschew i St. Petersburg hela samlingen af karboniska fossil frän Gåskap på Novaja Senilja. Arbetena inom afdelningen hafva utgjorts af onidanings- och uyordningsarbeten i och för en fullständigt ny upplägg- ning af såväl hufvudsamlingen som den för den stora all- mänheten afsedda skädesamlingen. På härifrån ledig tid har intendenten arbetat med vetenskaplig bearbetning af en del siluriska djurgrupper, såsom Gotländska Graptoliter, Kam- briska och Undersiluriska Brachiopoder jämte studier af facies- bildningar på Gotland. Afdelningen för lägre Evertehrater har i likhet med före- gående år vunnit en betydande tillväxt. Såsom gåfvor hafva INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 41 erhållits: en samling Holothurier tagna vid Saint-Yaast-la- Hougue (Manche) af professor Mälard-Duméril; flera värde- fulla samlingar af hafsdjur tagna af docenten dr E. Löxx- BERG vid Sveriges västra kuster och af hvilka den från Tore- kov är betydelsefull, emedan Riksmuseum förut har i sin ägo endast ett ringa antal evertebrater frän den trakten; sviter af ryggradslösa djur, insamlade och bestämda af doc. E. Lönn- BERa, öfverlämnade af Landthruksstyrelsen\ Maldanider insam- lade från hafvet vid Triest af professor Karl Cori; diverse kräftdjur och oligocheeter, hemförda från Syd-Amerika af dr G. Malme, och af Baron E. Nordenskiöld div. land- och söt- vattensmo-llusker, insamlade under hans färd till Syd-Amerika. Genom inJiiJp eller hyten hafva äfven samlingar förvärfvats, bland hvilka särskildt må omnämnas en frän Baron E. Nor- denskiöld inköpt sådan, innehållande Mollusker, Bryozoer och I ntestin almaskar från Sj^d- Amerika. För vetenskaplig bearbetning, bestämning och granskning hafva delar af samlingarna varit utlånade till zoologer inom och utom landet. För att utarbeta ett faunistiskt arbete öfver nordiska borstmaskar har Professor A. Wirén haft till lans stora sviter af dessa djur. Professor D. Bergendal har fortfarande för bearbetning till låns en betj-dande del af Riksmuseets Nemertiner. Professor H. Ludwig i Bonn har fortfarande under arbete Eldslands-expeditionens Echinoder- raer, och Dr Joh. Thiele i Berlin är sysselsatt med samma expeditions svarapdjur. Professor Dr A. Skorikow i Peters- burg, som håller på med ett arbete öfver Stjärnmaskar, har till låns dylika djur insamlade vid Eldslandet och från våra nordiska haf. Doktor H. I. Hansen i Köpenhamn har för bestämning sviter af exotiska kräftdjur. Lektor L. Johans- son bearbetar ett antal iglar från Riksmuseum. Docenten L. Jägerskjöld har under händer ett större arbete öfver Nema- toder från Egypten, och Fil. Kandidat Th. Odhxer förbereder likaledes ett arbete öfver Trematoder från samma trakter af vår jord. Licentiaten Hj. Östergren har under arbete Mu- seets Holothurier från Eldslandet äfvensom ett antal nordiska former af samma djur. Licentiaten I. Arfwidsson har för sina arbeten haft till låns vissa grupper af borstmaskar och Licentiaten W. Sandberg betydande samlingar af nordiska spongier. Doktor G. Andersson, som under en längre tid ar- betat med Ostrakoder. har åter.ställt de samlingar, som till- 42 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. höra Riksmuseet, bestämda och till stor del bearbetade samt förökade genom planktonformer, öfverlämnade såsom gåfva af Professor Cleve. Baron E. Nordenskiöld arbetar med Riks- museets mollusker från Syd-Amerika samt med nordiska Lim- neor, och slutligen har Licentiaten N. Holmgren för sina studier öfver kutikular-bildningar haft till låns en del Eolider. Afdelningen har äfven förmedlat lån af vissa original- exemplar af slägtet Psolus från British Museum för jämförel- sers anställande här hemma af yngre forskare. Sviter af dubbletter hafva öfverlämnats till följande sko- lor: Högre Elementarläroverket i Gefle, Nya Lärarinne-semi- nariet i Stockholm, Elementarläroverket för flickor i Norr- köping och Seminariet för flickor i Landskrona. På afdelningens egen lokal hafva gjorts vetenskapliga undersökningar, hvilka haft till mål att ordna och bestämma vissa djurgrupper samt därigenom vidga kunskapen om djurens utbredning i våra haf. Sålunda hafva de nordiska mollu- skerna och Gephyreerna utgjort föremål för vetenskaplig behandling från intendentens egen sida. Docenten O. Carl- gren har allt framgent arbetat med Riksmuseets rika Actinie- samling. Assistenten Alexander Sghidlowsky frän Charkow har granskat och studerat en del af våra nordiska Hydro- zoer. Licentiaten Hj. Östergren har ägnat en tid af hösten åt att studera och bestämma Riksmuseets nordiska Asteri- der. Kandidat R. Hägg har en tid på afdelningen studerat Nilens och Röda hafvets Mollusker. iVrbetet med samlingarnas grofordnande, inregistrerande och vårdande har för öfrigt fortgått oaf brutet hela året. Af- delningens mycket rika och värdefulla samling af skal af Mollusker, hvilkeu hittills förvarats i öppna askar, glasrör, strutar m. m., har till en betydande del ordnats och omlagts i slutna askar, noga etiketterade, och torde numren af dessa uppskattas till många tusen. Genom att ökad arbetshjälp kunnat förvärfvas, har det också varit möjligt att taga ihop med Bryozoernas klass för att bringa den i ordning och tids- enligt skick. Det är en bjudande plikt att här påpeka den brist på utrymme, hvaraf afdelningen länge lidit, men som nu hotar att omöjliggöra allt ordnande eller omfattande vetenskapligt arbete vid institutionen. Utom intendentens eget arbetsrum. INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 43 — ett f. d. inuseirum, uppfyldt med tusentals spritflaskor inne- hållande djur af Molluskernas och Echinodermeruas klasser, men hvilket dessutom lider af den stora olägenheten, att in- tendenten under sina arbeten är nödsakad att hålla fötterna tätt ofvanpå den värmeledning af dubbla rör, som är dra- gen genom rummet just där arbetsborden måste stå — , så finnes endast ett mindre rum för vetenskapliga biträden. Detta har beredt nästan oöfverstigliga svårigheter, när man tor vetenskaplig behandling behöfver hafva till hands för jämförelse större sviter af djur inom en klass. I skåpen, där djuren i deras flaskor och burkar äro ordnade, stå dessa i 8 till 10 rader bakom hvarandra. ett förhållande som gör en öfverblick snart sagdt omöjlig. Men oaktadt, för att besjjara utrymme, trängseln i skåpen är olidlig, skulle utrymme helt och hållet saknas för flera tiotusentals flaskor, hade ej för- stugan och trappan till afdelningen kringbyggts med skåp, som nu äro fyllda med föremål i sprit, samt tillika den pa- Iseontologiska afdelningen upplåtit till begagnande alla läk- tare jämte ett fönsterskåp i dess för allmänheten afsedda förevisningssalar. Med bäfvan motses den tidpunkt snart vara inne, då inga samlingar mer kunna på afdelningen här- bärgeras, såvida ej ett betydande ökadt utrymme kan be- redas. Bland de gåfvor, den cnto)n ologiska afdehiinr/en under det förflutna aret fått mottaga, intages främsta rummet af fram- lidne dr Emil Haglunds efterlämnade berömda Hemipter- samling, som genom donation af godsägaren och kommen- dören Harald Röhss öfverlänmats till museet. Genom denna i bästa skick varande, om ock till största delen oordnade och obestämda samling, som vid granskning visat sig omfatta om- kring 23,077 ofta utsökt vackra exemplar, har museets redan förut synnerligen rika samling af dessa insekter fått en ytterst värdefull tillökning, så att den nu torde vara den största och genom sin rikedom på typer värdefullaste samling af denna grupp, som för närvarande finnes. Största delen af sina öf- riga samlingar öfverlämnade dr Haglund som gåfva till mu- seet. Dessa omfatta betydande förråd af svenska och äfven finska Hymenoptera (c:a 11.300), framför allt parasitsteklar (däribland finska), men äfven växtsteklar, Apidfe och Cra- bronidcie samt en del exotiska former (c:a 242), exotiska och svenska (c:a 10,406) Diptera, framför allt Nemocera, svenska 44 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. Hemiptera (c:a 5,267), Neuroptera (c:a 1,580), Orthoptera (c:a 100), Pseudoneuroptera (c:a 90) och Microlepidoptera (c:a 836) samt vackra samlingar af Coleoptera (e:a 7,816), hufvudsak- ligen Erotylider, Endomychider, Cocciiiellider, Carabider och Bnprestider, eller tillsammans öfver 60,000 insekter. De äro förvarade i tillhopa 220 lådor, hvaraf 54 äro dubbla. Här- till kommer en del torrpreparerade samt i sprit bevarade spindlar kompletterande Westrings och Thorells samlingar, däribland hela serier af Epeira-varieteter, typerna till Eri- goniderna, omnämda i Thorells arbeten m. m. De svenska insekterna äro af stort värde ej blott för sin omsorgsfulla preparering, utan äfven emedan ibland desamma mycket före- hnnes, som behöfves eller till och med saknas i museets sam- lingar. Den värdefulla samlingen af palearktiska Staphylini- der och Dytiscider, som i testamentet tillföll tandläkare L. Haglund i Kalmar, kommer enligt af denne gifvet gåfvobref att framdeles öfverlämnas till museet. Utom Dr Haglunds samling har museet fatt mottaga föl- jande gåfvor: af J. Ertl, Landshut, Bayern, några ostafrikanska fjä- rilar och skalbaggar; af E. Mjöberg, Stockholm, några säll- syntare svenska skalbaggar; af E. Sandin, Göteborg, några sällsyntare skalbaggar, däribland tre af honom för Sverige nyupptäckta arter; af prof. Aurivillius 52 arter exotiska Cerambycider; af F. A. Möller, Tukvar, Darjeeling, Ost- indien, en samling omsorgsfullt konserverade ostindiska fjä- rilar, utgörande 134 arter i tillsammans 541 ex.; af prof. Aurivillius en samling fjärilar och skalbaggar från tyska Ostafrika; af prof. Aurivillius en af omkring 100 ex. bestående samling fjärilar från Mashona-landet; af hortikultören A. Berggren en af omkring 6,10 ex. bestående samling fjärilar tagna i provinsen Santander i Columbia på en höjd af 3,000 —5,500 m.; af I. Faust, Pirna, några Curculionider; af lektor C. Lindman, Stockholm, några insekter och biologiska före- mål från S. Amerika; af dr Gr. Malme några larver, skal- baggar och myriopoder från Porto Alegre, Sydbrasilien; af L. Peringuey, Capstaden, en del vackra Locustider och Acri- diider; af G. C. Champion, London, 16 arter bestämda Cur- culionider; af L. Haglund, Kalmar, det första i Sverige tagna exemplaret af Dirrhagus Sahlbergi Mannh.; af fil. kand. A. Tullgren några svenska insekter: af stud. W. Kaudern, Stock- INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 45 holm, några svenska Neuroptera; af hr C. G. Hoffstein, Run- marö, tvenne af honom fanna, för Sverige nya Hemipterer; af med. kand. J. Peyron, Stockholm, vackert uppblåsta larver till II arter svenska mätarfjärilar. Dessutom har kand. Pey- ron genom öfverlämnadt gåfvobref till museet donerat dels hela sin samling af preparerade skandinaviska Macrolepidop- terlarver och -puppor, dels hela sin samling af för mikrosko- piskt ändamål preparerade ägg af skand. Macrolepidoptera, dels slutligen samtliga af bildningar af nämnda ägg för så vidt desamma ännu ej blifvit publicerade. Dessa samlingar, som fortfarande utvidgas, komma först i en framtid att till- ställas museet; af lektor G. Adlerz, Sundsvall, talrika ex. af den af honom i Sverige upptäckta nya myran Formica sue- cica; af lic. H.j. Möller, Stockholm, några lappländska insek- ter; af lektor G. Adlerz, en samling svenska fjärilar, steklar och flugor från Medelpad; af G. A. K. Marshall, Salisbury, en af 38 ex, bestående utvald samling fjärilar från S. O. Afrika; af kyrkoherde N. W. Wetterlund, Flöda, Dalarne, några prof pä af hästmyran mineradt trä; af L. W. Distant, Norwood, England, några för museet nya Lygseider; af apo- tekare J. A. Westerlund, Norrköping, $ ef af Leucorrhinia caudalis Charp.; af dr R. L. Trafvenfelt några svenska mätarfjärilar från Medelpad; af prof. Theo. D. A. Cockerell East Las Vegas, N. Mexico, ex. af typerna till Lecanium noc- turnum Cocker.; af dr F. Silvestri, Bevagna, bo af Termes striatus från Uruguay; af Charles S. Banks, Maao, Negros, Philippinerna, en samling af 15 arter Odonater i talr. ex., flera arter termiter samt vackra prof på deras svampodlingar; af F. A. Möller, Tukvar, Darjeeling, Ostindien, en ny sänd- ning väl preparerade fjärilar, omfattande 152 sp. i 576 ex. från Sumatra, 117 sp. i olH ex, från Birma samt 40 sp. i lo5 ex. från Andaman-öarne; tillsammans 1,029 ex., nästan alla bestämda; från Smithsonian Institution, Washington D. C, en samling bestämda amerikanska Odonater, omfattande 81 arter i 212 ex.; för denna gåfva, som var så mycket värdefullare, dä det gällde en i museet hittills föga representerad grupp, står museet främst i tacksamhetsskuld till Curatorn vid U. S. Nat. Museum, den berömde hymenopterologen W. H, Ashmead, som äfven förut till afdelningen öfverlämnat skänker; af fram- lidne läroverksadjunkten dr K. O. E. Stenström, enl. testa- mente, en samling svenska insekter, omfattande 13 dubbel- 40 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. lådor skalbaggar och 16 dylika lådor fjärilar; af prof. AuRi- viLLius 23 arter Ceramby cider i 43 ex., de flesta nya för museet. Afven en annan af svensk forskare ho^^bragt storartad samling kar under det gångna året blifvit införlifvad med riksmuseets entomologiska afdelning, nämligen den frejdade arachnologen prof. T. Thorells efterlämnade kollektion af spindeldjur, kvilken genom ett af riksdagen 1901 beviljadt extra anslag, med tillskott af medel från afdelningens års- anslag, blifvit inlöst och till museet öfverlämnad. Samlingen, som f. n. är under ordnande, omfattar omkring 2,026 arter spindeldjur, förvarade i 3,012 rör och 440 flaskor. Därtill kommer en svensk spindelsamling, innehållande c:a 297 arter i 600 rör samt 34 sp. Acarider. Genom köp hafva ytterligare förvärfvats af lic. Hj. Möller, Stockholm, en af 36 arter be- stående samling myriopoder från Java, däribland typer till 12 arter; af J. N. Ertl, Landshut, en samling fjärilar och skalbaggar från tyska Ostafrika; af docenten L. A. Jäger- SKiöLD, Upsala, en samling fjärilar, hemförd af svenska Sudan- expeditionen ; af H. Fruhstorfer, Berlin, en samling Curcu- lionider, Cerambycider och Lepidopterer; af J. N. Ertl, Lands- hut, Odonater, Lepidopterer och Coleopterer från tyska Ost- afrika; af H. Fruhstorfer, Berlin, en af 198 ex, bestående utvald samling Odonater samt några egendomliga Ortho- pterer. Genom byte har afdelningen erhållit: af konservator H. Muchardt, Helsingborg, Leptura fulva De Geer; af kand. Hugo Ågren, Lund, sex arter svenska Collemboler, däribland af typerna till tre af honom beskrifna nya arter; af L. Péringuey, Capstaden, sex arter termiter; af dr H. Friese, Jena, några afrikanska bin; af dr F. Silvestri, Bevagna, 27 arter för museet nya myriopoder, däribland 21 af hans co-typer; af L. Hauschild, Gjentofte, Danmark, en af 70 arter i 112 ex. bestående samling skalbaggar, de flesta nya för museet; af Kgl. Mus. fur Xaiurlimde, Berlin, sex arter, 28 ex., afrikanska termiter, af typerna till här på museet beskrifna arter; af H. Gebien, Hamburg, en samling af 135 för museet nya, bestämda Tenebrionider; af J. Desneux, Bruxelles, några afrikanska termiter. Af museets dubbletter hafva under året samlingar ut- delats till följande personer och institutioner, ofta såsom er- INSTITDTIONSFORESTANDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 47 sättning för bearbetning af museets material: till ingeniör I. B. Ericson, Mölndal, några skalbaggar frän Spetsbergen; till L. Périxguey, Capstaden, en del Tenebrionider; till Sta- tens Entom. Anstalt svenska Hemipterer; till Smithsonian Institution, Washington, en samling af 117 arter afrikanska fjärilar; till Mus. i Bruxelles ett par Longicorner; till Hu- (liJiSvaUs h. a. läroverJ: en samling svenska skolinsekter, till Jönköpings h. a. läroverk en samling svenska fjärilar och sländor, omkr. 300 arter; till dr M. Régimbart, Evreux, några Dytiscider och Gyrinider, till dr F. Oh^us, Hamburg, Rute- lider, till O. ScHWARZ. Berlin, Elaterider, till E. Brenske, Potsdam, Melolonthider, alla från Kamerun och såsom ersätt- ning för bearbetning af museets material från denna trakt; till S. ScHENKLiNG, Hamburg, några Clerider och till dr F. Ohaus, Rutelider. För vetenskaplig bearbetning och bestämning samt för jämförelse med typer hafva museets samlingar varit lifligt anlitade af hufvudsakligen utländska specialister, men äfven af svenska forskare, hvilka alla efter afslutadt arbete, där annat i det följande ej anmärkts, i vederbörligt skick redan återlämnat det dem anförtrodda materialet. Så har W. L. DiSTAXT, South Norwood, England, upprepade gånger erhållit t3^per från Heraiptersamlingen; Thorells typ af Mnesitheus asper har af kand. A. Tullgren noggrannare beskrifvits och studerats; I. B. Ericson har för studium erhållit några Sta- ph^dinider från Spetsbergen; P. Stein, Genthin, Brandenburg, har för kritisk jämförelse erhållit en del Dipter-typer ur Fallénska samlingen; I. Faust, Pirna, har för jämförelse haft några Curculionider och dr F. Ohaus några Rutelider; J. Desbrochers des Loges, Tours, har från Chevrolats och Schön- herrs samlingar å museet fått till granskning ett antal Cur- culionid-typer; dr F. Sp.^th, Wien, har bearbetat och äter- sändt museets material af kamerunska Cassidider, såväl en samling af torrpreparerade djur som äfven i sprit konserve- rade sådana; äfven andra museet tillhöriga insekter af denna grupp hafva samtidigt bearbetats; dr H. Friese, Jena, har bearbetat och i tryck utgifvit en uppsats om museets mate- rial af kamerunska Apider; M. Aulin, Stockholm, har för undervisning haft till låns div. gallbildningar; kand. H.j. Borg, Linköping, har afslutat och i tryck utgifvit en afhandling öfver museets material af kamerunska Blattider, hvaraf huf- 48 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. vutlsainlingen behörigeii återlämnats; prof. Lameere, Bruxel- les, har för en revision af dessa grupper till bestämning och jämförelse haft museets Maerotomider, Mallodontider och Remphanider, hvaraf de tvenne första sändningarna återläm- nats; (t. F. Hampson, London, har vid olika tillfällen för kritisk jämförelse fått låna typer af Noctuer; G. A. K. Mar- shall, Salisbury, som under sommaren en tid vistades vid af- delningen, har för en tilltänkt revision af Curculionidsläktet Hipporrhinns studerat dithörande material i Chevrolats och Schönherrs samlingar å museet; nästan alla af honom lånade typer hafva redan, och i oskadadt skick, återkommit; äfven G. L. Champion, London, har för kritisk jämförelse haft typer från dessa samlingar; H. Schauteden, Mus. Bruxelles, har be- arbetat Haglunds material af afrikanska Scutellerider samt haft till jämförelse flera typer; dr F. Silvestri, Bevagna, har för sina studier från museet lånat co-typer till några afrikanska myriopoder, af hvilka en del redan återlämnats; A. Roman, Uppsala, har bestämt Haglunds material af sven- ska Evanider samt en del Cryptider; dr F. Ohals, Hamburg, har bearbetat och i Akademiens (jfversigt publicerat en upp- sats öfver museets kamerunska Rutelider; museets hela obe- stämda material af Clerider, omfattande 237 ex., har af S. Schenklixg, Hamburg, specialist på denna grupp, bearbetats, hvarigenom ej mindre än 92 för museet nya arter af denna rel. obetydliga grupp kunnat införas i allmänna samlingen; prof. AuRiviLLius har afslutat bearbetningen af museets kame- runska Lasiocampider och öfver desamma publicerat ett ar- bete; A. Grouvelle, Paris, har afslutat bearbetningen af de kamerunska Nitiduliderna ; E. Brenske, Potsdam, har full- bordat arbetet med museets kamerunska Melolonthider, öfver hvilka en i manuskript föreliggande afhandling alFattats; Ch. Kerremans, Bruxelles, har bestämt museets kamerunska Bu- prestider; dr M. Régimbart, Evreux, de kamerunska Dytisci- derna och Gyriniderna, öfver hvilka en uppsats publicerats; Otto Schwarz, Berlin, har afslutat en i manuskript förelig- gande uppsats öfver de af honom bearbetade kamerunska Ela- teriderna; dr F. Ohaus har bearbetat, förutom de kamerunska, äfven museets öfriga obestämda Rutelider, uppgående till 394 ex. Utom i och för dessa redan afslutade arbeten har mate- rial från museets samlingar under året för vetenskaplig be- arbetnina: anförtrotts äfven åt andra forskare. INSTITUTIONSFÖRESTÅND ARNES ÅRSBERÄTTELSER. 49 Så har L. Péringuey, Gapstaden, för fortsättning af sitt omfattande, i flera volymer utkommande verk: »Descriptive Catalogue of the Coleoptera of South Africa», fortfarande frän museet erhållit ej ringa material såväl obearbetadt som typer för kritisk jämförelse. Detta material har delvis, under flera sändningar, återlämnats; dr L. Melichar, AVien, har till bearbetning dr Haglunds vackra material af Flatider och Ricaniider, utgörande ej mindre än sex hundra ex. Den fram- stående Curculionid-kännaren I. Faust, Pirna, har, utom andra Curculionider, museets material af kauierunska dithörande former. Lic. N. Holmgren har för anatomiska studier några vivipara Blattider. Prof. KRiEPELiN, Hamburg, har museets ganska omfattande material af obestämda Scolopendrider. Prof. Tullberg, Upsala. en Sminthurus variegatus. Prof. J. Sahlberg, Helsingfors, har förutom några palearktiska Cara- bidtyper museets obestämda material af sibiriska Carabider. Dr E. Rousseau, Bruxelles, har till granskning och bestäm- ning en del af museets Panageeider, under det att vissa delar redan återlämnats. J. AVeise, Berlin, har museets material af kamerunska Coccinellider, A. Fauvel, Caen, Staphylini- derna, M. Jacoby, London, Phytophagerna, prof. Kolbe, Ber- lin, Dynastiderna, dr A. Senna, Firenze, Brenthiderna, S. ScHENKLiNG, Hamburg, Erotyliderna, prof. Theo. D. A. Cocke- RELL, East Las Vegas, N. Mexico, Cocciderna, kand. I. Trä- gArdh, Acariderna och G. F. Hampson, Brit. Mus. London, Pyraliderna. Från Haglunds samling har kand. A. Roman för bestämning svenska Cryptider. Kand. I. Trägårdh har till jämförelse några Thorellska Aearidtyper. Dr M. Régim- bart, Evreux, har för bestämning 416 Dytiscider och 132 Gyri- nider, Lic. E. Wahlgren en del Siphonaptera och kand. H.j. Borg, jämte några Blattider, museets material af kamerun- ska Forficulider. På ort och ställe hafva afdelningens samlingar studerats af til. kand. Hj. Borg, Linköping, lektor C. J. Johansson, Västerås, stud. E. Mjöberg och W. Kaudern, Stockholm, fil. kand. A. Tullgren, Stockholm, G. A. K. Marshall. Salisbury, lektor C. O. v. Porat, Jönköping, M. Aulin, lic. X. Holmgren och med. kand. J. Peyron, Stockholm. I synnerligen stor tacksamhetsskuld står afdelningen till Vetenskapsakademiens sekreterare, prof. Aurivillius, som med Vetenskaps-Akademiens .h-sbok. 1. 4 50 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. oförminskadt intresse, så långt hans tid medgifvit, där fort- satt sina entomologiska arbeten. Så har hans bearbetning af museets Cerambycider fortgått och de nybeskrifna arterna publicerats, såsom äfven varit förhållandet med de kamerun- ska Lasiocampiderna. För »Svensk Insektfauna > hafva de svenska bina bearbetats. Afven arbetet med de aculeata stek- larnes bestämning till släkte och ofta äfven till art samt deras provisoriska ordnande har fortgått, ett för museet myc- ket värdefullt arbete, då dessa insekter förut ofta stått oord- nade i hvarjehanda lådor. Slutligen må nämnas det fortsatta arbetet med de afrikanska fjärilarnes ordnande. Med understöd från afdelningens anslag har assistenten vid Statens Ent. Anstalt, fil. kand. A. Tullgren, under tre månader varit sysselsatt med ordnandet af Thorells samling samt med prepareringsarbeten. Med undantag af myrioj)oderna har hela spritsamliugen genomgåtts, h varvid sprit påfyllts i rör och burkar. Intendenten har omordnat den allmänna samlingen af Forficulider och Blat tider, af hvilka de förra inordnats i 9, de senare i 56 lådor, då de förut stodo hopträngda i resp. 1 och 5. Härvid äro etiketter .skrifna och plats lämnad för öfver huf- vud taget alla f. n. kända dithörande former. Utrustningar för insamling till entomologiska afdelningen hafva lämnats missionär Laman, Matadi, Kongo, och horti- kultören Axel Berggren, Columbia, hvilka båda förut till riksmuseet öfverlämnat värdefulla samlingar. Museets samlingar hafva lämnat material till följande publikationer: Chr. Aurivillius. Neue öder wenig bekannte Coleoptcra Longlcornia: Ent. Tidskr. 1902, p. 207—224. Textfig. 1—9. — — Beiträge zur Kenntniss der Insektenfauna von Kame- run, N:o 11, Lepidoptera Heferocera, 1, Lasiocampidce. Ent. Tidskr. 1902, p. 271—288, Taf. 4—6, Textfig. 1—8. Hj. Borg. Blattodeen ans Kamerun: Bih. Vet. Akad. Handl. Bd 28, IV, N:o 10, Taf. 1—2, 38 pag. W. L. Distant. African Tingididce (ex. p.); Ann. South. Afr. Mus. vol. II 1902, p. 237— 2.Ö4, pl. XV. (Beskr. och afbildn. af flera Ståls typer). INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 51 H. Friese. Apidcs aus Kamerun, Westafrika, welche Prof. Yngve Sjöstedt auf seine Reise 1890 — 1892 beobacb- tete. Ent. Tidskr. 1902, p. 225—231, Textfig. 1. F. Ohaus. Verzeichnis der von Herrn Dr Yngve Sjöstedt in Kamerun gesammelten Ruteliden (coleoptera lamelli- cornia). Öfvers. Vet. Akad. Förb. 1902, N:o 10, p. 343 —352, Textfig. 1. M. Régimbart. JDijtiscidce et Gyrinidce recueillis au Cameroun par le d:r Yngve Sjöstedt. Ent. Tidskr. 1902, p. 295 —300. Yngve Sjöstedt. Svensk Insektfauna. 3 Pseudoneuroptera, 1 Odonata. Ent. Tidskr. 1902, p. 1—27, 41 fig. i tex- ten. — - — Termites uovos ex Africa reportatos descripsit. Ent. Tidskr. 1902, p. 40. — — Eine neue Termite aus Kamerun. Ent. Tidskr. 1902, p. 254. Neue afrikanisebe Termiten. Ent. Tidskr. 1902, p. 302 —304. 1. Trägårdh, Zur Kenntnis der litoralen Arten der Gattung Bdella Latr. (ex. p.). Bib. Vet. Akad. Handl. Bd 27, IV, N:o 9. Alb. Tullgren. Spiders collected in tbe Aysen Valley in Soutb-Cbile by Mr. P. Dusen. Bib. Vet. Akad. Handl. Bd 28, IV, N:o 1, p. 1—75, pl. 1—7. tJber Mnesitheus asper Tbor. Ent. Tidskr. 1902, p. 289—294. V ertehrat-af delningen bar med skänker varit ihågkommen af grossbandlaren C. F. Liljewalch, j:or, som öfverlämnat två fullständiga skelett af myskoxe, kauslisekreteraren C. F. Vougt ocb kandidaten baron E. Nordenskiöld. Bland större inköp- må nämnas en Equus Przewalskii, död i Hamburg, ocb en samling fiskar från Medelbafvet. Det vetenskapliga arbetet vid afdelningen bar fortgått med fisksamlingens bestämning ocb katalogisering. På kon- servatorsverkstaden bar största delen af arbetet ägnats åt den fortsatta uppställningen af museets bvalskelett, livilken kraf- tigt måste påskyndas, då förvaringen af dessa stora skelett i lösa delar ocb i skäligen olämpliga magasin alltid medför risken af förväxling ocb förstörelse. Två sådana skelett hafva 52 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. under året kunnat färdiga inflyttas i det provisoriska hval- museet på kvarteret Grönlandet Södra, nämligen ett af den antarktiska knöllivalen (Megaptera Lalandii), henifördt af kandidaten "baron E. Nordenskiöld, och ett af den sällsynta Sowerby's näbbhval (Ziphius Sowerbiensis). I samband med denna uppställning och till förberedande af en blifvande veten- skaplig bearbetning af dessa skelett har påbörjats en fotogra- fering af de särskilda skelettdelarna, och har afdelningen med egen apparat hittills tagit omkring 200 fotografiplåtar med 565 stycken afbildningar. En serie aftryck af dessa plåtar, upp- tagande alla skelettdelar till ofvannämnda näbbhval, har öfverlämnats till Uppsala universitets zoologiska museum. Då museiutrymmet, såsom Akademien är väl bekant, redan länge varit till yttersta grad upptaget, har uppstoppningen af hudar till förevisningsafdelningen måst inskränkas till de viktiga- ste bland inkomna sevärdheter, såsom en nyfödd, utmärkt vacker elgkalf och sex stycken varghundvalpar; i tredje led härstammande från korsning mellan eskimåhund (i) och varg ($) och visande återfall mot den rena hundtypen. Trångbodd- heten i museet har ock medfört nödvändighet att till det i vetenskapligt hänseende viktigaste inskränka uppköpen af ut- ställningsföremål; men 15 hudar och skelett hafva blifvit pre- parerade och inlagda till förvaring i magasin. För vetenskapliga studier har afdelningen varit anlitad af dr A. Jensen i Köpenhamn, dr T. Renvall i Helsingfors, dr K. Dahl i Trondhjem, dr E. Lönnberg, dr N. Holst, baron E. Nordenskiöld, fil. licentiaten L. G. Andersson och en del studerande från Stockholms Högskola. För den efnografisJva afdelningen, som sedan ingången af år 1900 stått under ledning af en t. f. föreståndare, bevilja- des af sistlidne Riksdag ordinarie intendentur och utsåg Aka- demien den 12 sistlidne november till intendent afdelningens dittillsvarande föreståndare, dr H.jalmar Stolpe, som med in- gången af innevarande år tillträdde denna befattning. Un- der tiden från den 20 sept. till den 20 dec. åtnjöt dåvarande föreståndaren tjänstledighet för att i oft'entligt uppdrag, så- som representant för Sverige, bevista den i New York den 20 — 25 okt. församlade 13:e internationella Amerikanistkon- gressen samt göra studier i etnografiska museer i Förenta Staterna, och uppehölls under hans frånvaro hans befattning af prof. A. G. Nathorst. IXSTITUTIONSFÖKESTANDARNES ÅRSBERÄTTELSER. OÖ Afdelningens samlingar halva under året ökats med i det närmaste 7,000 nummer, af hvilka 147 tillkommit genom in- köp, allt det öfriga genom gäfvor. Af dessa har det mesta tillfallit den amerikansla afdelningen, som allt mera artar sig till att blifva museets hufvudaf delning. Sålunda har H. M. Konungen behagat öfverlämna ett dyrbart facsimile af en fornmexikansk handskrift, den s. k. Codex Nuttall. Af grefve Erik von Rosen har museet erhållit hela den stora och syn- nerligen värdefulla, till öfver 5,000 nummer uppgående etno- grafiska och arkeologiska samling frän gränstrakterna mellan Bolivia och Argentina, som han med stor omsorg hopbragt under den forskningsresa han under åren 1901 och 1902 till- sammans med frih. Erland Nordenskiöld företagit i dessa hit- tills i etnografiskt och arkeologiskt afseende föga kända om- råden. En af frih. Nordenskiöld under samma resa bildad samling af 11 fullständiga skelett och 4 kranier af recenta indianer af olika stammar har af prof. G. Retzius, fil. kand. Hjalmar Wijk och generalkonsul Th. Caspersson öfverläm- nats till museet, som sålunda kommit i besittning af ett värdefullt material för jämförelse med de talrika mer eller mindre deformerade kranier, som tillvaratagits i de af grefve v. Rosen undersökta forngrafvarna. Själf har frih. Norden- skiöld såsom gåfva öfverlämnat en till öfver 300 nummer uppgående samling af rätt tillslagna stenredskap från samma trakter. Af prof. A. Gr. Nathorst har afdelningen erhållit den öfver 600 nummer räknande samling af fynd från forna boplatser samt grafvar å Grönlands ostkust, mellan 70° och 75 n. br., som under hans senaste Grönlandsexpedition sam- manbragts af dr Josef Hammar. Andra värdefulla bidrag till den amerikanska afdelningen hafva lämnats af direktorn för Nat. Hist. Soc. Museum i Cincinnati, dr Josua Lindahl (omkr. 100 fornfynd från trakten), hertig de Loubat (gipsmodell af en Maya-skulptur från Guatemala), directorn för etnogr. arkeol. museet i Toronto, Canada, dr David Boyle (äkta vam- pum-pärlor af musselskal och gammalvenetianska glaspärlor från grafvar i trakten), Mr E. AV. Hickson i Toronto (16 forn- saker af sten från Virginia), Mr David Bushnell J:r (6 forn- saker från Missouri), prof. M. H. Saville (Mixtekisk nephrit- amulett från Mexiko), lektor Carl Lindman (5 föremål från Gran Chaco) och dr Carl Bovallius (kalebasskål från repu- bliken Colombia), hvarjämte afdelningens intendent öfverläm- 54 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. nat 45 af honom vid besök vid den gamla indianborgen »Fort Ancientv i Ohio tillvaratagna föremål. Den asiatisla afdelningen har af dr Sven Hedin riktats med en mycket värdefull samling bestående af omkring 70 föremål af öfvervägande religiös art frän Tibet, en samling träsuiderier från Lon-lan vid norra stranden af gamla Lop- nor, omkr. 150 kinesiska manuskript på papper från 3:e år- hundradet samt 42 stafvar af tamariskträ, likaledes med kine- sisk inskrift, ett antal fynd (fragment af mynt) från samma fyndort, moderna fiskredskap från Lop-nor, omkr. 200 föremål af terrakotta från Borasan nära Khotan, buddabilder af gips från ruinerna af en gammal stad i öknen mellan Khotan och Kerija Darja, samt 3 Parsi-kranier från begrafningstorn i norra Persien. — Af löjtnant Didrik Bildt har afdelningen erhållit en af 151 föremål bestående samling dels från det förut i museet alls icke representerade Ainu-folket på Jezo (47), dels från Japan (63), Kina (8), Burma (23) och Indien (10). — Dir. för universitetets i Philadelphia etnografiska museum Mr Stewart Culin har öfverlämnat två äldre, egen- domliga mynt af bly från sultanatet Johore på Malåka, dr F. P. Martin ett äldre keramiskt föremål från Japan samt en ridpiska från Indien och dr T. Stenbeck ett guldmynt från Japan. Den under bildande varande samlingen från de svenska lapparne har af grefve Erik von Rosen erhållit ett par fragment af båt med hopsydd bordläggning från »Offer- holmen» nedanför Stora Sjöfallet, utvisande den forntida kon- struktionen af lapparnes farkoster. Den afrikanska samlingen har af grosshandlaren Knut Knutson riktats med 9 snidade träbilder från Ashante och slutligen har Söderliafsafdelningen af Mr C. C. Willoughby vid Peabody-museet i Cambridge, Mass., erhållit en gipsafgjut- ning från Havaiiska öarna. Totala tillökningen under de 3 ^/4 år de etnografiska sam- lingarna utgjort en särskild afdelning af Riksmuseet belöper sig till öfver 19,300 nummer mot 17,929 vid slutet af 1899, hvadan museets material således under sagda tid mer än för- dubblats. Det jämförelsevis ringa antalet under året inköpta före- mål har berott på nödvändigheten att företrädesvis använda - afdelningens ytterst begränsade medel till anskaffande af nya skåp för samlingarnas bevarande. INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 55 I deposition liar afdelniugen af prof. och fru G. Retzius mottagit dels en synnerligen vacker och rik samling af före- mål från X. W. Indianerna i Brit. Columbia, dels en till 3,108 nummer uppgående, ytterst värdefull samling (den s. k. Pfaffska) af äldre föremål från Grönland. Samlingen af fotografier har ökats med 65 stora fotogra- fier af indiantyper från Argentina och Bolivia, skänkta af grefve Erik von Rosen, 2 af Chipeway-indianer af hr Axel Lindegren från Wisconsin och 1 (Nicaragua) af dr Carl Bo- VALLIUS. Afdelningens boksamling har riktats med gåfva från American Museum of Nat. History i Xew York af museets samtliga publikationer af etnografiskt-antropologiskt inne- håll. Arbetet inom museet har som förut bestått i katalogise- rande af nyinkomna samlingar samt reformerande af inven- tariet öfver och omsignering af äldre materialet. Likasom under föregående år har hr C. V. Hartman i museet varit sysselsatt med bearbetningen af den af honom i Costa Rica hopbragta, af ingeniör Ake Sjögren skänkta arkeo- logiska samlingen och afslutade före sin afflyttning till För- enta Staterna det stora, af ingeniör Sjögren bekostade, prakt- verket Archfeological Researches in Costa Rica, hvilket å museiafdelningens vägnar af dess föreståndare framlades för den i oktober samlade internationella amerikanistkongressen i New York och där rönte rättvist erkännande. I museet hafva för öfrigt arbetat: grefve Erik von Rosen, som redan fullständigt katalogiserat den af honom skänkta etnografiska samlingen (1,011 nummer tillhörande stammarna Tobas, Chorotes, Matacos, Chiriguanos och Tapietes) och för närvarande är sysselsatt med bearbetningen af den arkeolo- giska; amanuensen vid Statens Historiska Museum fil. lic. T. Arne, som studerat de asiatiskt religiösa samlingarna, samt mag. Uno Sirelius från Helsingfors, som idkat komparativa studier af naturfolkens fiskredskap. Afdelningen I (Australien och Amerika), som redan före föreståndarens afresa till Förenta Staterna i sept. månad var fullständigt uppställd efter nytt system, men på grund af nya reparationer af lokalen hölls stängd till årets slut, har frän och med insrånsren af detta år, i likhet med afdelnins^en 56 VETENSKAPS-AKADExMIENS ÅRSBOK. II (Asien), jiå bestämda tider hållits öppen för allmän- heten. Den Meteorologiska Centralanstalten. Anstalten har under året drabbats af en svår förlust, i det att dess föreståndare professor R. Rubenson efter en längre tids sjuklighet aHed den 14 oktober 1902 efter att den 1 oktober hafva erhållit sökt afsked från sin befatt- ning. Till föreståndare efter professor Rubeiison kallade och utnämnde Knngl. Vetenskapsakademien den 12 no v. Ii »02 amanuensen vid Meteorologiska Centralanstalten hl. doktor H. E. Hamberg, hvilken på förordnande skött föreståndare- befattningen från den 12 februari s. å. ; till amanuens vid nämnda anstalt kallades och antogs den 25 nov. vetenskap- liga biträdet vid anstalten fil. doktor N. Ekholm, och till dennes efterträdare förordnades docenten vid Uppsala univer- sitet doktor J. AVestman, h vilka båda sistnämnda pä förord- nande skött sina nya befattningar alltsedan den 12 feb- ruari. Meteorologiska Centralanstaltens verksamhet har under året fortgått oförändradt efter samma utvidgade plan, som tog sin början med är 1894. De dagligen året om inkommande morgontelegrammen innehålla afton- och morgonobservationer öfver väderleken vid 14 inländska och 47 utländska stationer. Med stöd af dessa telegram konstrueras dagligen tvenne synoptiska kartor, af hvilka morgonkartan offentligen anslås å 4 ställen i hufvud- staden och i förminskad skala återgifves i 4 här utkommande dagliga tidningar. Det viktigaste af de i morgontelegram- men upptagna iakttagelserna meddelas i 10 dagliga tidnin- gar i hufvudstaden i en tabell, åtföljd af en sammanfattning af väderlekstillståndet samt väderleksutsikter för det när- mast följande dygnet, hvarjämte nämnda sammanfattning med hänvisning, där så ske kan, till det af professor Hilde- brandsson utgifna kartbladet »Typer för synoptiska väder- lekskartor» tillika med utsikter på telegraåsk väg öf versän- des till 11 kommuner i riket (däraf 6 året om och 5 endast under sommarmånaderna), hvilka till Kungl. Telegrafverket INSTITUTIONSFÖRESTÅNDAKNES ÅRSBERÄTTELSER. 57 erläg-ga de härför stadgade afgifter. En mera kortfattad sam- manfattning af väderlekstillståudet jämte utsikter öfversän- des också till Kungl. Styrelsen för Statens Järnvägstrafik, som på egen bekostnad låter anslå densamma å alla större järnvägsstationer. Denna anordning liar äfven blifvit vid- tagen på flera privata banlinier, hvilka de flesta erhålla sina uppgifter frän närmaste statsstation. Sistnämnda kortfattade sammanfattning meddelas äfven Svenska Telegrambyrån i Stockholm, hvilken j^tterligare sprider densamma till sina kunder. I öfverensstämmelse med hvad som ägde rum under före- gående år anordnades äfven under juli^september månader vid anstalten en särskild väderlekstjänst till jordbrukets gagn. För detta ändamål erhöll anstalten under denna tid morgontelegram, innehållande afton- och morgonobservationer från ytterligare 6 inländska och 1 utländsk station, samt eftermiddagstelegram från 17 inländska och 18 utländska sta- tioner. jMed stöd af dessa telegram dels kompletterades de ofvannämnda synoptiska kartorna, dels upprättades en sär- skild karta öfver eftermiddagens väderlek, i enlighet med hvilken kl. 6 e. m. utfärdades särskildt för jordbruket af- sedda väderleksutsikter beträffande nederbörd och nattfrost under påföljande dygn. Dessa eftermiddagsuppgifter anslo- gos i likhet med morgonuppgifterna å 4 offentliga platser i hufvudstaden samt meddelades i tvenne här utkommande dag- liga morgontidningar och sändes genom Kungl. Telegrafsty- relsens försorg till flera af dess ofvannämnda abonnenter samt delgafs Kungl. Järnvägsstyrelsen. De till anstalten ankommande morgontelegrammen hafva fortfarande och till samma utsträckning som förut publice- rats i sBuUetin du Nord-., en tidskrift, som bekostas af de trenne skandinaviska anstalterna gemensamt. Statens meteorologiska stationer äro för närvarande 34 till antalet. Därförutom anställas å flera privatstationer ob- servationer öfver lufttrycket, nederbörd och temperatur med egna eller från anstalten till låns bekomna instrument. Full- ständiga observationsserier hafva inlämnats af läroverksrek- toren P. R. Billmanson i Nora, från Ronneby hälsobrunn, Gysinge bruk och Ulricehamns sanatorium samt från Landt- bruksakademiens Experimentalfält vid Stockholm, vidare frän två stationer i Hallands och en i Uppsala län, de trenne 58 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. sistnämnda inrättade och underhållna på de respektive hus- hållningssällskapens bekostnad. Det system af s. k. o:e klassens stationer för iakttagel- ser hufvudsakligen öfver nederbörden och delvis öfver luft- temperaturen, som 1878 anordnades med de K. Hushållnings- sällskapens medverkan, är ännu i fortsatt verksamhet. Om till hithörande stationer läggas statens meteorologiska sta- tioner, såväl de hvilka sortera under Meteorologiska Cen- tralanstalten som under Kungl. Nautisk-Meteorologiska Byrån samt de privata stationerna, vid hvilka alla nederbörden ob- serveras efter en och samma plan, blir antalet af nederbörds- stationer i riket inalles 454, eller 7 flera än under föregå- ende året. Alla dessa stationer insända sina iakttagelser vid hvarje månads utgång. Desamma publiceras i en månatlig tidning med titel: »Månadsöfversikt af väderleken i Sverige , hvilken tidning redigeras under anstaltens inseende och uppe- hålles hufvudsakligen genom prenumeration af de K. Hus- hållningssällskapen. Af denna tidning hafva 22 årgångar hittills utkommit, nämligen 1881 — 1902. Det system af iakttagelser öfver isförhållanden, åskväder och fenologiska företeelser, som år 1881 öfverflyttades från Uppsala Meteorologiska Observatorium till Meteorologiska Centralanstalten, har fortgått efter oförändrad plan, och hafva till anstalten inkommit journaler från 71 observatörer öfver isläggning och islossning, från 68 öfver iakttagna åsk- väder och från 89 öfver periodiska företeelser inom växt- och djurriket. Synoptiska tabeller hafva upprättats för livarje dag af året 1901 upptagande nederbördens art och mängd, åsk- väder, dimma, dagg, rimfrost, luftens genomskinlighet, sol- rök, norrsken m. m. I dessa tabeller ingå samtliga sta- tioner. Under året besöktes och inspekterades af dr Hamberg följande stationer: Gräfle, Falun, Västerås, Nora, Skara, Jön- köj)ing, Ulricehamn, Visby, Umeå, Stensele, Hernösand, Östersund, Storlien, Växjö, Karlshamn, Kalmar och Ny- köping. Anstalten har slutligen meddelat en mängd upplysnin- gar åt såväl in- som utländska m^mdigheter och enskilda per- soner. Föredrag vid K. Vetenskaps-Akademiens Högtidsdag den 31 mars 1903. 1. Nyare undersökningar beträffande gas- nebulosor. Af KARL BOHLIN. Upptäckten af den s. k. spektralanalysen tillhör de ve- tenskapens stora eröfringar, inom hvilkas områden ständigt en liflig utveckling förblifvit beståndande och där nya skör- dar alltjämt uppspira. Till K. Vetenskaps- Akademiens Hög- tidsdag förlidet år lämnades en redogörelse för en ny viktig användning af spektralanalysen på astronomiska frågor, be- stående däruti, att man genom undersökning af fixstjärnor- nas spektrum med afseende på dettas ljusstyrka i olika delar numera är i stånd att med relativt ganska stor tillförlit- lighet bestämma den temperatur, vid hvilken den ifrågava- rande iixstjärnan befinner sig. Sålunda visar det sig, att de stjärnor, hos hvilka det röda ljuset är öfvervägande, befinna sig vid en betydligt lägre temperatur än vår sol, under det att åter motsatsen är förhällandet med de stjärnor, hvilkas ljus ligger mest åt det violetta. De värden, till hvilka man kommit för temperaturen för flera sålunda undersökta stjär- nor, angåfvos äfven och befunnos vara i och för sig fullkom- ligt antagliga. Vid dagens tillfälle ärnar jag beröra en med den ofvan- nämnda i så måtto analog undersökning, som den har afse- 60 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. ende på den relativa ljusintensiteten för de olika färgerna i det ljus, som utskickas från de s. k, gasnebulosorna, och skall därjämte en redogörelse lämnas för de resultat, till Il vilka man f. n. kommit beträffande dessa sällsamma him- melsföreteelsers natur. Låtom oss emellertid först i minnet återkalla hufvudmomenten i den metod, som har till ändamål sönderdelningen (analysen) af en ljuskällas ljus i dess olika färger samt i och härmed den närmare undersökningen af det ljus, som från densamma utsändes. Man kallar spektrum (det latinska ordet för »bildv) den färgbild, som uppkommer, dä ljus genomgår och sprides af ett prisma eller äfven på annat sätt sprides. Ett sådant, af naturen själf framställdt, spektrum är t. ex. regnbågen lika- som ock hvarje bild af solljuset, såsom man säger, i regn- bågens färger, som vi i dagliga lifvet ofta hafva tillfälle att observera, då solljuset af genomskinliga föremål bry tes. Det hvita ljuset är, såsom sedan Newtons tid varit be- kant, icke enkelt, utan består af strålar af flera olika färger, hvilka strålar hafva olika brytbarhet vid desammas gång genom ett prisma. De röda strålarna brytas minst, de vio- letta mest. Så erhåller man, då hvitt ljus får passera genom ett prisma, en färgad bild, där färgerna ligga i följande ordning: rödt, orange, gult, grönt, blått och violett. Sam- manbr3^tas dessa färger, så erhåller man åter hvitt ljus. Ar åter en ljuskälla icke hvit, utan t. ex. enfärgadt gul, så bry tes visserligen äfven dess ljus vid genomgång genom ett prisma, men det uppstår då blost en rent gul bild, emedan spridning i olika färger ju då icke kan förekomma. Emeller- tid inträffar det, då ljuset från ett hvitt föremål bry tes, så snart föremålet har någon viss, utsträckning, att de olika färgade bilderna, som efter brytningen uppstå, delvis täcka hvarandra, så att man icke erhåller en ren färgbild. För att åstadkomma en sådan kan man betrakta föremålet genom en smal rätlinig springa eller, precisare uttrj^ckt, anbringa en sådan springa mellan ljuskällan, låt vara t. ex. solskifvan, och det prisma, som åstadkommer brytningen. I stället för solskifvan ser man då endast en ljuslinje, som af prismat spri- des i en följd af bredvid hvarandra lagrade, till färgen olika, räta ljuslinjer, hvilka tillsammans utgöra ett spektrum. Detta spektrum är desto renare, ju smalare den ifrågavarande springan är. Spektrum kommer alltså att te sig såsom ett BOHLIN, UNDERSÖKNINGAR BETRÄFFANDE GASNEBULOSOR. 61 färgadt band. Ar ljuskällan åter punktformig, t. ex. en fix- stjärna, så ter sig spektrum såsom en schatterad linje. Då emellertid färgerna i en sådan linje är svåra att urskilja, brukar man genom ett särskildt konstgrepp, nämligen an- bringandet af en cylinderlins framför den till användning kommande tuben, åstadkomma, att stjärnans bild blir ut- dragen till en linje och att sålunda dess spektrum erhåller en viss bredd. Är ljuskällan hvit, innehållande, såsom t. ex. solen, alla gradationer af färg, så innehåller äfven dess spektrum alla gradationer af färg och kallas då hontinnerligt. Detta är förhållandet med glödande materie, då densamma befinner sig i fast eller ock flytande form. Finnes åter i en ljus- källa blott en färg t. ex. en gul färg, så kommer dess spekt- rum vid ofvannämnda anordning med en springa att fiJrete en och endast en gul linje. En monokromatisk ljuskällas spekt- rum utgöres sålunda af en enda linje. Ar åter en ljuskälla bi- kroniatisk, d. v. s. om den utsänder två och blott två ljussorter, exempelvis ett ljus af gul färg och ett ljus af blå färg, så antager den för blotta ögat en ny färgnyans, i nämnda fall grön. men dess spektrum består då af två och endast två linjer, en gul och en på något afstånd från denna liggande blå linje. Innehåller ljuskällan tre färger, så består dess spektrum af tre linjer o. s. v. Ett dylikt af distinkta ljusa linjer på mörk botten bestående spektrum kallas disJcontinuer- ligt. Glödande materie, som befinner sig i gasformigt till- stånd, har i regeln ett diskontinuerligt spektrum, och ljuset från en gas innehåller alltså ett bestämdt antal distinkta och rena färger. Vi kunna därför med spelitroshopet — det instrument, som tjänar till att sönderdela ljuset i färger — afgöra. huruvida en ljuskälla är gasformig eller icke. I fiirra fallet gifver den nämligen ett diskontinuerligt spektrum (linje-spektrum), i senare fallet ett sammanhängande färg- band, kontinuerligt spektrum. Om det ljus, som utskickas från en glödande fast eller flytande kropp, genomgår en gas — såsom t. ex. då ljuset från solens inre genomtränger solens atmosfär — , sä utsläckas eller — som man säger — absorberas vid passagen alla de färger i det genomgående ljuset, som motsvara gasens egna färger. Resultatet häraf blir ett spektrum, som i hufvudsak är kontinuerligt, men i hvilket vissa distinkta färger saknas, 62 VETENSKAPS- AKADEMIENS ÅRSBOK. hvilket man ser därpå, att färgbandet är genomdraget af ett visst antal mörka (färglösa) linjer, s. k. absorptionslinjer. Ett sådant spektrum är solens spektrum. Ifrågavarande mörka linjer i solspektrum upptäcktes af Wollaston 1802, stiTde- rades omkring ett decennium senare af Fraunhofer och kallas för de FRAUNHOFERska linjerna. De tydligaste af dessa betecknas med A i yttersta rödt till D i violett. Så snart en ljuskälla ger ett spektrum, kan man alltså icke blott sluta till, att en viss gas befinner sig framför den- samma, utan äfven bestämma, h vilka färger denna gas i glödande tillstånd utstrålar. Ett spektrum af denna art kallas ahsorhtionsspeMrum. De flesta fixstjärnor besitta ab- sorptionsspektrum. Undersöker man nu olika ämnen med afseende på det spektrum, de gifva, då de äro i gasformigt glödande till- stånd, så visar det sig, att olika ämnen kafva olika spektrum och att samma ämne (under i öfrigt lika förhållanden, tem- peratur och tryck) alltid gifver samma spektrum. Sålunda erkåller man af natrium, ett ämne, som ingår i koksalt, ett spektrum bestående af tvenne gula, mycket tätt belägna linjer. Dessa motsvara den FRAUNHorER'ska linjen D. Af vätgasen åter, h vilken ingår såsom beståndsdel i vatten, er- hålles en serie olika färgade linjer. De motsvara de Fraun- H0FER'ska linjerna C, F, G, H m. fl. De tunga metallerna, t. ex. järnet, gifva, då de upphettas till gasformigt tillstånd, hvilket bäst sker i den elektriska ljusbågen, spektra, som äro högst komplicerade och rika på linjer. Dessa linjer kunna emellertid med lätthet, genom uppmätning af deras läge, identifieras, och det är så, som man bemödat sig att närmare bestämma hvarje särskildt ämnes spektrum med den succés, att det sålunda ej blott blifvit möjligt att med spektrosko- pet påvisa de ringaste mängder af de särskilda ämnen, som finnas i en ljuskälla, utan att man äfven lyckats på detta sätt komma på spåren och upptäcka nya, förut okända ämnen. Man kan nu fråga, hvadan denna motsvarighet emellan ett ämnes spektrum, alias dess ljusart, och dess kemiska be- skaffenhet kommer. Det är visst, att detta sammanhang» ej blott är ett yttre eller blott spelar rollen af ett instrument för kemiska undersökningar, utan att detsamma är ägnadt att för oss i någon mån uppenbara den inre strukturen af materien i dess minsta delar. Flera förhållanden inom fysiken. BOHLIN, UNDERSÖKNINGAR RÖRANDE GASNEBULOSOR. 63 såsom kroppars utvidgning, då värme tillföres dem, samt gasernas med växande temperatur tilltagande tryck, hade redan ledt till antagandet, att de bestå af vissa ytterst små, själf ständiga och sinsemellan jämförelsevis fria delar, de s. k. moWkylcrna, samt att dessa i sin ordning bestå af vissa ännu mindre delar, atomerna (ett grekiskt ord, som kan öfversättas med »de odelbara»), genom hvilka kropparnas ke- miska egenskaper äro betingade. Från och med den meka- niska värmeteoriens grundläggning, sedan det blifvit visadt, att värme kan öfverföras i arbete (såsom t. ex. genom ång- maskinen) och tvärtom arbete i värme, samt att en viss värmemängd noga motsvarar en viss mängd arbete, blef den åsikten med ganska stor visshet bekräftad, att värmet hos kropparne måste bestå i små osynliga rörelser, såsom det antogs hos molekylerna. Ty vore nämligen ej detta förhål- landet, så vore det omöjligt att inse, huru af värme rörelse eller arbete skall kunna åstadkommas. I analos-i härmed antog man, att äfven atomerna besitta rörelse och att här- igenom alstras det ljus, som kroppar utsända. En viss svårighet härutinnan, som dock ej torde vara omöjlig att öfvervinna, finnes emellertid i den omständigheten, att värme och ljus ej äro åtskilda fenomen, h varför det ock förefaller öfverflödigt att antaga tvenne system af partiklar, af hvilka det ena subordinerar under det andra. På senare tider hafva nya atomistiska begrepp utbil- dats. Så har teorien för den s. k. elektrol3^sen ledt till an- tagandet af elektriskt laddade partiklar, s. k. ioner (ett grekiskt ord, som kan öfversättas med »de vandrande»), af hvilka tvenne med motsatt laddning antagas ingå i h varje molekyl. Denna föreställning, först framstäld af Faraday och sedermera adopterad af Clausius och Williamson, har ock af Arrhenius närmare utarbetats och ligger till grund för hans elektrokemiska teori. Faraday, hvars vetenskapliga verksamhet var kännetecknad af en hart när visionär upp- fattning, räknar äfven bland sina efterföljare Maxwell och Helmholtz. Den förre har på Faradays uppfattning af elektriskt laddade ioner grundat sin teori för ljuset, h vilken går ut därpå, att ljus alstras vid oscillerande rörelse af dylika elektriskt laddade ioner eller, såsom man senare äfven brukat säga, eleJdroner. Denna elektriska dallring fortledes i rätliniga strålar genom etern, hvilken af M. uppfattas ej 04 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. såsom en fast elastiskt substans, utan såsom ett system af fria celler, inneslutande livar och en en kulformig eteratora eller elektron — en uppfattning, hvilken må synas konstlad ocli säkerligen äfven af dess uppliofsman icke betraktades såsom definitiv, men hvilken erbjuder fördelen af att förklara de olika naturagensens fortplantning genom rymden, nämligen ljusets genom elektronernas oscillerande rörelse, elektricite- tens genom deras rätlinigt framflytande rörelse och magne- tismens genom en roterande rörelse hos desamma. Uppen- barligen befinner sig emellertid hela denna uppfattning af materiens och eterns sammansättning i dess minsta delar ännu i sin första begynnelse. Det vore ock ett lönande före- tao- att i en sammanfattande studie revidera densamma med hänsyn till samtliga de naturfenomen, vid hvilkas studium de 'olika ffireställningarna om materiens inre beskaffenhet hafva framträngt. Emellertid har det ofvannämnda antagandet af elektriskt laddade ioner eller s. k. elektroner på sista tiden på ett slående sätt blifvit bekräftadt genom de undersökningar öfver magnetismens inflytande på ljuset, hvilka af de från de se- naste Nobeldagarna härstädes för den svenska allmänheten kända holländske vetenskapsmännen Zeemann och Lorentz utförts, af hvilka den förre påvisat det märkliga fenomenet, att spektrallinjerna från en ljuskälla under inflytande af ett magnetiskt fält två- och tredubblas eller äfven flerdubblas, under det den senare af dessa lärde teoretiskt förklarat denna högst märkvärdiga växelverkan mellan ljus och magnetism. De positivt och negativt laddade ionerna erhålla hvardera under inflytandet af det magnetiska fältet svängningar af olika period, motsvarande en linjedublett i spektrum. Det är dock nödvändigt att härtill antaga, att elektronen i ljus- källan är underkastad icke blott en magnetisk kraff, utan äfven en elastisk kraft, analog med den, som förut uteslu- tande tillskrifvits atomerna och molekylerna. Det beror nu vidare på ljusstrålens riktning i förhållande till kraftlinjerna i det magnetiska fältet. En rätlinig vibration på grund af elastiska krafter i kraftlinjernas riktning utsänder icke ljus i kraftlinjernas riktning, men väl vinkelrätt emot dessa. De två vibrationer, som uppstå på grund af magnetiska krafter äro enl. Lorentz i allmänhet cirkulära och gifva i allmänhet upphof till en linjedublett. Så snart den elastiska rätliniga BOHLIN, UNDEESÖKNINGAR BETRÄFFANDE GASNEBULOSOR. 65 vibrationen tillkommer, uppstår en linjetriplett. Af ven sj'-- nas dessa olika strålars polarisationsförhållanden genom den ifrågavarande teorien hafva blifvit nöjaktigt förklarade. Vid detta betraktelsesätt angående materiens konsistens i dess minsta delar hafva vi att föreställa oss, att ioner och atomer äfvensom molekylerna äro stadda i oupphörlig rörelse. Huru än dessa rörelser äro beskaffade, så är det tydligt, att desamma åtminstone i medeltal för längre tidsrum måste uppfattas såsom periodiska, ty i annat fall skulle atomerna af skilj as från molekylerna och dessa senare åter skulle ut- träda ur materiens molekylära struktur, hvilket är omöjligt, då vi anse materien oföränderlig. Dessa periodiska rörelser, som vi benämna svängningar, oscillationer eller vibrationer, upptagas af etern, genom hvilken de utbredas i vågor i r3'm- den. Summan af alla under inverkan af en ljuskälla upp- stående etersvängningar kalla vi, från denna synj)unkt sedt, speliirum. En kropps tillvarelseform är i väsentlig grad beroende af dess inre molekjdarrörelse. Ar denna så beskaffad, att molekylerna lätt lämna sitt jämviktsläge och därvid kunna röra sig jämförelsevis obehindradt, så säges kroppen befinna sig i gasformigt aggregationstillstånd. Detta tillstånd med- för äfven en större frihet hos atomerna, så att äfven dessa i sina rörelser icke väsentligen hindras af nästliggande mole- k3'ler. Då nu antalet atomer i en molekyl måste förutsättas vara ändligt, så uppstå ett ändligt antal distinkta regel- bundna oscillationer, nämligen en oscillation och således en färg för hvarje slag af svängande atomer, och häraf framgår det med evidens, hvarför gaserna gifva ett diskontinuerligt spektrum, bestående af vissa bestämda ljussorter och spektral- linjer, flera eller färre, men till ändligt antal. Det fasta aggregationstillståndet hos en kropp åter be- tingas af en ringa frihet hos molekylerna. De samma kunna icke mera obehindradt lämna sina jämnviktslägen och mäste ömsesidigt undantränga, förhindra och pesturbera hvarandra. De så uppkommande oskillationsrörelserna måste uppenbar- ligen komma att gestalta sig så, att alla möjliga olika per- ioder förekomma och detta i oändligt många skiftningar. Den fasta kroppen kommer därför att utsända en strålkom- plex, i hvilken alla möjliga färger äro representerade, och bör därför gifva — såsom förhållandet i verkligheten är — Vetenskaps- Akademi ens Årsbok. 1. 5 66 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. ett kontinuerligt spektrum. Det flytande aggregationstill- ståndet befinner sig mellan de båda nämnda, men närmar sig i spektralhän seende hufvudsakligen till det fasta aggrega- tionstillståndet. Det har äfven blifvit försökt att på samma grunder för- klara uppkomsten af det s. k. ahsoijjtionsspelärum. Af denna öfversikt framgår tydligt, huru spektroskopet och spektralanalysen blifvit det tillförlitliga instrument för undersökning af materiens kemiska sammansättning, hvarom här förut talats. Det är af intresse att härutinnan tillägga, att redan Leonhard Euler i sin Theoria lucis et caloris uttalat den principen, att hvarje kropp absorberar ljus af samma våg- längd, i hvilken hans minsta delar oscillera. Foucault lyc- kades redan erhålla ett reverteradt spektrum af natrium, och Ångström uppstälde år 1853 den satsen, att de ljusstrålar, som en kropp absorberar, äro precis desamma, som de, han i glödande tillstånd förmår utsända. Fraunhofer hade se- dan iakttagit, att den dunkla linjen D i solspektrum mot- svarar natriumlinjen. Kirchhoffs epokgörande undersöknin- gar i dessa hänseenden slutligen datera sig från år 1860. För vår moderna uppfattning af världssystemets natur och allmänna egenskaper hafva de spektroskopiska observa- tionerna af celesta objekt varit af afgörande betydelse. De första observationerna riktades naturligtvis på solen. Så blefvo de s. k. FRAUNHOFERska linjerna i solspektrum syste- matiskt undersökta och bestämda af Anders Jonas Ångström i Uppsala. Denna undersökning har sedermera under senare tid förnyats af Rowland i Baltimore. En fullständig atlas har sålunda öfver de FRAUENHOFERska linjerna i solspektrum blifvit utarbetad, och det är så som man blifvit i tillfälle att konstatera, att de flesta jordiska ämnen äfven finnas i solen. Härmed analoga undersökningar af fixstjärnorna förtälja oss, att äfven där samma ämnen förekomma, så att det såsom allmänt resultat af spektralanalysens tillämpning inom astro- nomien framgått, att likasom samma kraft — den NEWTONska attraktionen — leder himmelskropparnas rörelser, hvarhelst de än må befinna sig, så hafva dessa öfverallt väsentligen samma kemiska beskaffenhet, och en allmän likformighet visar sig; sålunda inom världen vara rådande. BOHLIN, UNDERSÖKNINGAR BETRÄFFANDE GASNEBULOSOR. 67 En afvikande ställning intages emellertid af kometerna och nebulosorna. De förra bestå enligt spektroskopets vitt- nesbörd — och därom kan intet tvifvel mera vara rådande — väsentligen af kolväten i gasformigt tillstånd, då spektrnms hufvudkaraktär utgöres af trenne ljusa band tillhörande nå- got kolväte. En helt annan spektralkaraktär hafva åter de s. k, gasnehulosorna, med hvilka vi här hafva att sysselsätta oss, till hvilka räknas dels en stor klass af s. k. planetarisTia nébulosor af en af rundad, reguljär form, dels äfven vissa större nébulosor af irreguljär form och som i regeln lysa med ett matt ljus, bådadera förekommande hufvudsakligen i vin- tergatans zon. Dessa nebulosors spektrum karaktäriseras nämligen af hufvudsakligen fyra ljusa linjer, h vilkas våg- längder, uttryckta i 0.001 mm., hafva följande värden: 0,5004, 0.4957, 0.4361, 0.4341. Understundom är den sistnämnda af dessa linjer icke synlig. 1 andra fall åter uppträda än flera linjer, dock aldrig något synnerligen stort antal. De första undersökningar beträffande gasnebulosor här- stamma från den engelske astrofysikern William Huggins, hvilken år 1868 beskrifvit sina iakttagelser härutinnan huf- vudsakligen beträffande den bekanta Orion-nebulosan. Han finner i denna nebulösas spektrum tre ljusa linjer, af hvilka den första och ljusaste, belägen i spektrums gröna del, af honom komparerades med kväfvespektrum och befanns nära koincidera med en af kväfvelinjerna. Dock är denna kväfve- linje dubbel, under det att intet spår till duplicitet kunde upptäckas i nebulosalinjen. Den tredje linjen fann H. full- ständigt öfverensstämma med en af vätets linjer i blått, mot- svarande den FRAUNHOFERska linjen F. På grund af denna linjes något diffusa utseende i nebulosaspektrum antager H. att vätet i nebulosan existerar i något större förtätning än i vakuumröret, som gaf fullkomligt skarpa linjer. Den mel- lersta linjen — ehuru nära öfverensstämmande med en ba- rium-linje å ena och en syre-linje a andra sidan — kunde emellertid icke återföras på något kändt ämne. Huggins' slutsats (Philos. Transactions 1868) är, att gasnebulosorna hufvudsakligen bestå af väte och kväfve. Den, som efter Huggins på ett mera ingående sätt stu- derat gasnebulosorna, är numera direktorn för Astrophysi- kalisches Observatorium i Potsdam, H. C. Vogel. Hans obser- vationer utfördes å observatoriet i Bothkamp och publicera- 68 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. des år 1871 (Astron. Nachrichten N:o 1864). Med afseende på Orion-nebulosan kom Vogel till samma resultat som Hug- GINS, nämligen tre ljusa linjer med våglängderna 0.5005, 0.4960 och 0.48G2. Han undersökte vidare följande planeta- riska nebulosor. Nebulosan N:r 4234 ur Herschels general- katalog visade tre ljusa linjer samt ett kontinuerligt spekt- rum emellan 0.570 och 0.480 tusendedels millimeter. Vidare undersöktes N:r 4373 med de tre vanliga ljusa linjerna samt ett svagt kontinerligt spektrum mellan 0.530 och 0.450, dessutom spår af fyra andra ljusa linjer. N:r 4390 ur gene- ralkatalogen innehöll samma ljusa linjer som Orion-nebulosan och ett svagt kontinuerligt spektrum från 0.600 till 0.470 samt ännu några andra ljusa linjer. Ringnebulosan i Ltyv&n innehöll de tre vanliga linjerna. N:r 4628 ur generalkata- logen innehöll de tre ljusa linjerna och ett kontinuerligt spektrum mellan 0.600 och 0.470, därsammastädes ock en ljus linje skönjbar. Slutligen undersöktes N:r 4510, 4532 och 4572 af general- katalogen, h vilka befunnos innehålla de tre vanliga ljusa linjerna utan skönbart kontinuerligt spektrum. Senare mätningar af Huggins gåfvo vid handen, att huf- vudlinjen hos nebulosorna icke sammanföll e med den dubbla kväfvelinjen, emedan afvikelserna i alla undersökta objekt gingo ät samma håll och det vore högst osannolikt, att alla nebulosor skulle hafva precis samma rörelsehastighet i syn- linjens riktning. Enligt senare observation af Liveing och Dewar antogs den ifrågavarande nebulosalinjen tillhöra en magnesiumoxid, och åter andra iakttagelser ansågos tyda på liniens sammanhang med en blylinje. Betydligt noggrannare än de nämnda mätningarna äro de, som härröa af Iveeler och publicerats i Lick-observato- riets annaler för år 1894. Keeler har undersökt ett vida större antal nebulosor än sina föregångare och i regeln be- kräftat deras resultat beträffande förekomsten af de tre liuf- vudlinjerna, hvar jämte i flera fall ännu en eller äfven flere ljusa linjer iakttagits. Keeler har äfven bestämt nebulo- sornas rörelse i synlinjens riktning samt härför korrigerat sina mätningar. Denna rörelse är af samma storleksordning, som för fixstjärnorna och de flesta af de undersökta nebulo- sorna synes närma sig till solsystemet. BOHLIN, UNDEESÖKNINGAR BETRÄFFANDE GASNEBULOSOR. 69 I alia de undersökta nebnlosorna äro linjerna fina och. markerade, vätelinjerna i vakuuniröret äro icke finare eller skarpare. Blott vid nebulosans kärna äro linjerna breda och diffusa — ett förhällande, som gifver vid handen, att de planetariska nebulosorna bestå af gaser, hvilka äro i färd med att kondenseras och hvilka i centrum redan besitta en jämförelsevis stor täthet och där förekomma under afsevärdt tryck. Ett märkvärdigt förhållande är, att den första af vätets H- linjer saknas hos nebulosorna, under det den i det GEissLERska röret framträder tj^-dligast af alla vätgaslinjer. Detta för- hållande, som äfven gäller en del variabla stjärnor, såsom R Andromedfe, V Cassiopeja och ji Lyrte, skall måhända en gång gifva oss en närmare förklaring på dessa objekts natur. På det hela taget är enligt 'Keeler nebulosornas spektrum ett sådant, som tyder på en hög temperatur, huru svårt det än må vara att gifva en förklaring på detta faktum. Men tem- peraturen kunde vara hr)g i den bemärkelse, att jämförelse- vis få molekyler halva mycket stor hastighet och rörelse- energi, under det att större delen af molekylerna befinna sig i mindre hastiga oscillationer, så att gasens medeltemperatur dock må kunna vara låg. Det ofta observerade kontinuer- liga spektrum tyder ju ock på ett glödande tillstånd hos de centrala delarna af nebulosan, något som naturligtvis ej ute- sluter, att de yttre partierna kunna vara i ett elektriseradt tillstånd och utsända elektriskt ljus. LocKYER är åter för sin del af den åsikten, att nebu- losorna i det hela befinna sig vid låg temperatur. Han till- skrifver den t. ex. i G. C. 4390 uppträdande Dg-linjen någon modifikation af vätet, en åsikt, som dock torde böra känne- tecknas såsom otillräckligt begrundad. Ingendera af de båda första nebulosalinjerna kan enligt Keeler identifieras vare sig med kväfve, magnesium, bly eller något annat kändt element, och äfven är det tvifvelak- tigt, om den stundom, såsom t. ex. i Orion-nebulosan före- kommande D.j -linjen, verkligen får tillskrifvas helium. ]\Ien då de båda första nebulösa-linjerna, såsom Keeler först anmärkt, hafva ett konstant intensitetsförhållande för alla undersökta nebulosor, så föreligger någon sannolikhet för, att de härröra af ett och samma ämne, måhända ett ele- ment af samma natur som helium. Antagligt är i alla hän- 70 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. delser, att dessa gåtfulla iiebulosalinjer tillhöra en gas, hvil- ken, likasom vätet, i och för sig har mycket liten täthet. Det ifrågavarande inteusitetsförhållandet mellan dessa båda samt den tredje nebulosalinjen har nyligen med stor omsorg blifvit bestämdt vid observatoriet i Potsdam. Detta arbete har utförts af Scheiner och Wilsing med en spekt- ralfotometer af ny modell, som möjliggör jämförelse mellan nebulosaliujerna och artificiella linjer, uttagna ur det konti- nuerliga spektret af en elektrisk lampa. Detta ernås genom ett totalreflekterande prisma och en rörlig skärm försedd med en springa, på hvilken lampans spektrum projicieras. Scheiner och Wilsing hafva sålunda studerat nio olika ne- bulosor, bland hvilka Orion-nebulosan, hvilken de undersökt på fem olika punkter i densamma. Af dessa undersöknin- gar har framgått, att intensitetsförhållandet mellan de båda första nebulösa-linjerna (0.,5004 och 0.4957) är inom alla ne- bulosor detsamma och utgör 2.49 motsvarande 0.99 i stor- leksklasser uttiyckt. Däremot är förhållandet mellan den första och tredje linjen högst variabelt, varierande mellan 0.30 och 2.45 storleksklasser. Det synes således af dessa un- dersökningar, som i allo bekräfta Keelers, som om de båda första linjerna tillhörde en och samma okända substans, un- der det att den tredje linjen härrör af väte, som förekommer i variabla kvantiteter. Den första linjens absoluta ljus- styrka är i öfrigt betydligt olika i den ena och den andra nebulosan. Det är, då vi sålunda närmare lärt känna gasnebulosor- nas ljusart, af största intresse att framhålla det egendomliga förhållandet, att de nya stjärnorna efter det de uppflammat och befinna sig i utslocknande förete ett spektrum, som full- ständigt (jfverensstämmer med gasnebulosornas, innehållande de fyra här of van nämnda ljusa linjerna och understundom andra flera eller färre af de öfriga för nebulosorna karakte- ristiska linjerna. E-edan den nya stjärnan i Svanen från åren 1876 — 78 blef med afseende på sitt spektrum underkastad en ihållande undersökning af A. C. Vogel. Det visade sig därvid, att den till sist utsände monokiromatiskt ljus. Den 25 oktober 1877 var denna stjärna af 10:de storleken, blott ett spår af kontinuerligt spektrum kunde skönjas, däremot tydligt en enda ljus linje, som otvifvelaktigt var identisk med den BOHLIN, UNDERSÖKNINGAR BETRÄFFANDE GASNEBULOSOR. 71 första nel3ulosalinjeii (0.5004). Till och med den 18 februari 1878, då Nova Cygni var svagare än ll:te storleken, kunde denna linje iakttagas. Den näst föregående nya stjärnan från år 1866, Nova Coronse, blef visserligen ej spektroskopiskt observerad under höjdpunkten af dess föränderlighet, men den har sedermera visat sig af vika från de öfriga nya stjärnorna, ty den är ännu synlig såsom en stjärna af 10:de storleken, men före- ter ej något anmärkningsvärdt spektrum. Vida fullständigare studier gjordes af den nya stjärnan i Kuskens stjärnbild från 1891 — 92. Oss intresserar i detta sammanhang egentligen stjärnans senare period under hösten 1902. EspiN iakttog i september .monokromatiskt (enfärgadt) ljus, motsvarande den gröna nebulosalinjen (0.5004). Andra observatöror, såsom Belopolsky, Copeland och Lohse, iakttogo två af nebulosalinjerna. Sedermera iakttogos äfven linjerna D eller Dg och F. Fullständigare spektra erhöllos fotogra- fiskt. Ungraren Hereny fann det fotografiska spektrum öf- verensstämma med ringnebulosans i Lyran, och Campbell å Lick-observatoriet fotograferade icke mindre än elfva linjer, bland hvilka tvenne vätgaslinjer och åtminstone nio andra linjer voro identiska med nebulosalinjer. Utom de båda of- vannämnda ännu ej identifierade linjerna förekomma andra vätgaslinjer samt flera helium-linjer. LocKYER ansåg sio- hafva konstaterat tillvaron af flera af dessa nebulosalinjer under stjärnans tidigare stadium. Och flera linjer i deras omedelbara grannskap hade äfven af åt- skilliga observatörer iakttagits. Hans åsikt bestrides emel- lertid af sådana auktoriteter som Vogel och Huggins, och de ifrågavarande linjerna (ss. 0.5014 och 0.4921) synas äfven i stället koincidera med linjer i solarkromosfärens och protu- beransernas spektrum. Äfven beträfi'ande den senaste, underbara nya stjärnan i Perseus hafva numera utförliga observationer delgifvits såväl från England af Sidgreaves, Stonyhurst Observatory (Monthly Notices Dec. 1901) som från Amerika af Campbell och "Wright (Lick Observatory Bulletin N:r 8). Båda öfverensstärama däruti, att stjärnans spektrum under dess senare period från hösten 1901 har öfvergått till en karaktär, som liknar nebu- losaspektrum. Anmärkningsvärdt är, att ännu vid denna tid breda linjer eller band voro för stjärnans spektrum karakte- 72 V.ETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. ristiska, tydande på ett ännu högt tryck. Vätgaslinjerna äro i september enligt Sidgreaves icke mera synnerligen framträdande. De utgöras af svaga likformiga band octi äro uppenbarligen stadda i försvinnande, utan att bredden afta- ger. De två härförut ofta omtalade linjerna (0.5004 och 0.4957) hafva framträdt i stället för heliumlinjerna 0.502 och 0.492, som hafva försvunnit. Den blå heliumlinjen 0.447 har försvunnit, och i stället har en annan linje 0.47 tilltagit i intensitet, sä att den är den mest framträdande i spektrum. De amerikanska iakttagelserna äro fullständigare än de ofvannämda, sträcka sig längre och omfatta ett större antal linjer. Då observationerna i juli och augusti 1901 kunde återupptagas, befanns spektrum af Nova Persei innehålla ett stort antal ljusa band af betydlig bredd af hvilka 11 enligt jämförelse sammanfalla med principalbanden hos Nova Aurigpe från 1891. Nebuloskaraktären af spektrum är fullkomligt evident, i det alla principalbanden motsvara kända linjer, som existera i nebulosspektrum. Af dessa band tillhöra flera helium. Med afseende på dessa senare har uppmärksamheten blif- vit riktad på ett remarkabelt förhållande. Det är nämligen kändt genom undersökningar af bland andra Runge och Paschen, publicerade i Astrophysical Journal Vol. III, att heliums spektrum består af två serier af linjer och att rela- tiva intensiteten af dessa båda serier varierar med det tryck, under hvilket den strålande gasen befinner sig. Af dessa båda serier är det emellertid endast högtrycksserien, som före- kommer i den nya stjärnan. Däremot synes det, som om båda serierna vore representerade i flertalet nebulosor, ehuru- väl deras relativa ljusstyrka är mycket varierande. Denna omständighet beträffande heliumlinjerna synes bevisa, att strålningen särskildt hos den nya stjärnan icke försiggått under något ytterligt lågt tryck. Därpå tyder ock, såsom of van nämndes, de oerhördt breda banden i dennna stjärnas spektrum. Enligt hvad som sålunda blifvit anfördt kan analogien mellan den nya stjärnans spektrum i dess senare stadium och gasnebulosornas spektrum icke vara underkastad något tvif- velsmål. Det synes dessutom vara tydligt, att vid stjärnans utslocknande de tyngre ämnena äro de, som först upphöra att utsända ljus och att strålningen varar längst hos de lätta BOHLIX, UNDERSÖKNINGAR BETRÄFFANDE GASNEBULOSOR. 73 gaserna, såsom väte och helinm. Det är därför älven an- tagligt, att det okända ämne, som framkallar de ofvannämnda, ännu ej identifierade linjerna i nebnlosornas spektrum, till- hör någon lätt gas, som måhända är någon modifikation af helium. Enligt hvad vi förut anfört har det ock visat sig omöjligt att hänföra dessa linjer till någon af de substanser, som försöksvis hade blifvit föreslagna, såsom kväfve, magne- sium eller bly. 2. Skogarnes inflytande på klimatet. Af H. E. HAMBERG. »Det är ett nästan obestridt faktum, att skogarne i hög grad inverka på de klimatiska förhållandena». — »När skogen nedhuggits, skall värt land förvandlas till en ödemark, de kalla fjällvindarne skola förstöra all växtlighet». — »Islands, Greklands och Spaniens öde hotar oss». Dessa och andra, liknande j-ttranden. fällda under de heta debatterna i skogsfrågan i vår riksförsamling, vittna om en i vida kretsar rådande föreställning om skogens stora inflytande på klimatet. I sanningens intresse bör dock nämnas, att dessa yttranden blifvit motsagda, och det stundom på ett sätt, som i sin ordning icke varit fritt från öfverdrift. Denna skogsklimatiska fråga har lifligt intresserat natur- forskningen och till följd af sin stora praktiska innebörd framkallat en rik litteratur. Att så mycket behöft skrifvas, torde bevisa, att den varit svårlöst. Ja, G-ay Lussac, som på 183()-talet deltog i en kommission för att revidera en paragraf i dåvarande skogslag i Frankrike, ansåg till och med dess lösning vara hart när omöjlig. En viss svaghet vidlåder emellertid de allra flesta af dessa skrifter, och denna synes åtminstone till en del sammanhänga med meteorologiens ungdom och sena utveckling såsom vetenskap. Man finner sålunda en otalig mängd rön och isolerade observationer re- laterade och mer eller mindre vetenskapligt begrundade, äfvensom uttalanden af framstående, ja snillrika vetenskaps- män, men mera planmässiga och i större skala anlagda, om ock icke alltid tadelfria, undersökningar hafva först under 7nasuti>, och äfven af dessa större och mindre, anträffas hos vissa termiter, där de ersätta de vanliga. De hafva ett egendomligt, retortformigt hufvud, och sakna de långt utskjutande käkarna, som utgöra de andras försvarsvapen. SJÖSTEDT, TERMITERNA OCH DERAS BIOLOGI. 93 I deras ställe äga de en stor körtel, som genom det noslikt utdragna hufvudets spets afsöndrar en skarp vätska, med kvilken de försvara sig. Den viktigaste rollen inom termitsamhällena tillkommer de bevingade, iniagines, som efter svärmningen grundlägga nya kolonier. I olikhet med de vanligen blinda arbetarne och solda- terna äro de alltid försedda med väl utvecklade ögon. Termiterna äro nästan alltid nattdjur, och deras svärm- ning infaller i tropikerna vanligen i början af regntiden nå- gon afton efter de första regiifallen. De i jorden boende arterna hafva därvid ingen svårighet att ur sina gångar komma fram i det fria. Men huru kunna de svaga, bevingade formerna af de arter, som lefva inuti fasta, ofta stenhårda bon, komma ut ur dessa pa alla sidor tillslutna fängelser? Visserligen kunde man förmoda, att de borrade' sig fram ur jorden kring dessa eller hade nog kraft att sönderbryta de rätt tunna väggarna på de från boet at skilda håll ut- gående täckta tunnelliknande gångarna, men samstämmiga iakttagelser hafva visat, att svärmningen sker från själfva boet. Här är det arbetarne, som med sina kraftiga mandibler komma de svaga bevingade djuren till hjälp. Då tiden för svärmningen är inne, röra sig de bevingade oroligt i gångar och rum. Arbetarne br^^ta då plötsligt sönder väggarna pä skilda ställen, och ur dessa öppningar störta i våldsam träng- sel de bevingade skarorna fram, höja sig fladdrande i luften, där den oaf brutna, strömmen af upps värmande insekter med deras stora, hälft genomskinliga vingar på afståud ter sig som en uppstigande rökpelare. Detta gäller isjmnerhet de större formerna; de mindre hafva ej så mycket observerats vid svärmningen. Sedan de bevingade lämnat boet, tillsluta arbetarne åter de uppbrutna väggarna. Men termiternas lif som bevingade varelser, då de fritt kunna vimla omkring i luften, är af kort varaktighet. Knappt ha de tunna vingarna höjt dem några meter upp i luften, förr än man ser den ena termiten efter den andra störta till marken. Vingarna äro nämligen vid basen i en linje tvärs öfver mycket tunna, hvarför desamma vid bero- !)4: VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. ring, ofta blott sa svag, som när de flygande insekterna stöta mot hvarandra, brytas af. De flesta fortsätta visserligen sin färd och kunna, synnerligen med vindens tillhjälp, sprida sig till längre af stånd, men efter natten är hela svärmnin- gen öfver. Följande morgon ser man de nu ofta vinglösa eller med ett par hängande, obrukbara vingar försedda termiterna löpa omkring på marken, där de ifrigt förföljas af sina många fiender; och ehuru de svärmande insekternas antal är mycket stort, äro dessa fiender så talrika, att det nästan kan förvåna, att ens några kunna undkomma för att grunda nya samhällen. Deras dödsfiender äro myrorna. Utom redan anförda slag finna vi bland termiterna ännu en kategori, livars betydelse länge varit en gåta. Sedan långt tillbaka hade man i termitkolonier utom de obevingade larver, från hvilka arbetare och soldater utveckla sig, obser- verat förekomsten af tvenne slags larver med större eller mindre vinganlag. Att det ena af dessa, de med allt mer växande, fritt utstående, mjukare sådana anlag utvecklade sig till bevingade insekter, blef snart ådagalagdt. Men hvad kunde det andra slaget vara, de med för- krympta, smala, fjälliknande, ej vidare växande vingar, och hvilken funktion tillkom dessa egendomliga liksom på larv- stadiet ständigt förblifvande former? Denna fråga, som studerats af flera entomologer, skulle slutligen lösas och därvid kasta ljus öfver ett i hög grad egendomligt förhållande inom termitsamhällena. Så länge dessa utveckla sig normalt, förblifva nämnda former — i regel — utan särskild funktion. Skulle däremot någon olycka drabba det egentliga paret, vare sig det dör eller uttages ur boet, och koloniens fortsatta utveckling därigenom hotas, då finner man den stora roll, dessa individ hafva att fylla, i det att de då ersätta det förra och så- lunda i sista hand betrygga samhällets bestånd. De benämnas neotener. Haviland borttog vid fem tillfällen det egentliga paret ur boet hos en malajisk termit och träffade 3 — 4 månader därefter hos tre af dessa utbildade neotener. Grassi gjorde motsvarande experiment med ett 80-tal bon af Calotermes i södra Europa och återfann senare alltid neotener. SJÖSTEDT, TERMITERNA OCH DERAS BIOLOGI. 95 Enligt nämnda författares långvariga och noggranna iakttagelser rörande Calofermes återfinner man aldrig något par af det vanliga slaget i ett bo, livariir detsamma en gång borttagits eller dött, utan det ersattes alltid och för alla tider af neotener. Skulle neoterna dö eller borttagas, ersättas de snarast af andra neotener. Det är ännu ett förhållande, som gjort studiet af ter- mitsamhällena mycket kompliceradt, nämligen att olika arter stundom lefva tillsammans, blandade med hvarandra, och många felaktiga åsikter hafva därigenom uppstått, innan detta förhällande blef fullt kändt och noggrannare beaktadt. Det är t. ex. detta förhållande, som gaf anledning till Jherings framställning om förekomsten af generationsväxling hos sydamerikanska termiter. Vid undersökning af ett slags termitbo i Brasilien konstaterade han förekomsten af tvenne generationer bevingade, hvilkas flygtid inföll i juli och no- vember. De larver, från hvilka dessa enligt hans åsikt sam- höriga bevingade individ utvecklade sig, visade sig emel- lertid ganska olika. Jhering drog häraf den slutsatsen, att ifrågavarande termit hvarje år utvecklade tvenne genera- tioner bevingade individ af liknande utseende, under det att desamma uppstodo från larver af typiskt olika skapnad. En rad af fortsatta studier kom honom emellertid att uppgifva sin åsikt om generationsväxling, då han slutligen konstaterade, att hvad han ursprungligen antagit vara en art, i själfva verket omfattade två tillsammans boende arter med h vardera en flygtid på året, den enas i juli den andras i no- vember, och hvilkas bevingade individ voro hvarandra så lika, att han förväxlat dem, under det att de larver, från hvilka de utvecklade sig, lättare kunnat skiljas. De många olika slag af individ, som vi nu sett bilda ett termitsamhälle, utvecklas alla från ur äggen framkom- mande larver af i början samma utseende. Dessa larver benämnas indifferenta. Efter ett antal hudömsningar inträder emellertid en stor förändring, i det att en grupp utvecklar sig till fertila in- sekter, och därvid antingen till normalt utbildade eller till neotener, de öfriga till sterila. Men öfvergången till den ena eller andra af dessa olika grenar är icke med nödvändighet från början bestämd, och 96 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. liär möta vi åter ett förliållande af stort intresse, dock ana- logt med lios andra insekter kända, i det att det beror på insekterna själfva, åt hvilket häll larvernas utveckling skall gå. Genom en rad af observationer har det l^^ckats Grassi och Sandias att hos Calotermes påvisa, att öfvergången till neotener betingas af förändring i larvernas föda. De uppväxande indifferenta larverna födas i början af de äldre med en ur munnen utsipprande vätska, som af de små larverna uppsuges. Sä länge de lefva endast af denna vätska, äro de genom- skinliga, glasklara, erhålla sedan annan föda bestående af multnande trä och dyl. och antaga då en gulaktig färgton. De som nu bestämmas till neotener, erhålla under en längre tid endast sekret, genom hvilken, som det häraf framgår, mer närande diet de få kraft till en hastig, brädmogen utveckling. Hos de larver, som utvecklas åt den sterila grenen, och hvilka snart få lifnära sig af hufvudsakligen trämassa, upp- träder i matsmältningskanalen en mängd parasitiska mikro- organismer, protozoer, som däremot saknas hos de neoteniska. Det har varit föremål för långvariga undersökningar, huruvida den hastiga utvecklingen af neotenerna — som ju till det yttre hela sitt lif förblifva på larvstadiet — , skulle bero uteslutande på näringen, eller frånvaron af parasitiska protozoer och möjligen andra orsaker, därvid skulle spela en viktig eller kanske en afgörande roll. Så mycket har man för närvarande kunnat afgöra, att frånvaron af protozoer ensamt för sig ej är tillräcklig att framkalla neotener. Hvad som förorsakar differentieringen mellan soldater och arbetare, är en ännu ej löst fråga. Dock torde utan tvifvel äfven här vare sig kvantitativt eller kvalitativt fö- dan spela en viktig roll. Då det sålunda visat sig, att det beror på termiterna, uti hvilken riktning larverna skola utvecklas, följer häraf, att den proportion, uti hvilken de olika slagen förekomma inom deras samhällen, bestämmes af insekterna själfva. Sedan vi härmed tagit en kort öfverblick öfver de olika slag af individ, som befolka en termitkoloni, och de funk- tioner, som tillkomma dem för det gemensamma samhällets bestånd och utveckling, följt dem i deras genetiska samman- SJÖSTEDT, TERMITERNA OCH DERAS BIOLOGI. 97 häng och berört de orsaker, som bestämma deras utveckling åt ena eller andra riktningen, skola vi närmare betrakta de varierande former termiternas bostäder hafva, byggnadsma- terialets olika beskaffenhet och några af de biologiska egen- heter, dessa insekter visa. Det är icke blott på marken termiterna uppföra sina bon, ehuru detta mycket ofta är fallet. Några bygga dem under jorden, andra på trädens stammar och grenar, under det att vissa slag ej hafva några bostäder alls, utan lefva under stenar o. a. föremål, i de gångar de borra i murknande trä, eller parasitiskt hos andra termiter. Ofta hafva de på marken stående byggnaderna formen af upptill afsmalnande, med eller utan utsprång och spetsar försedda kullar, och äro af mycket varierande storlek, hos mindre arter fothöga, hos Termes hellicosus och goUatli någon gång ända till 20 fot höga och med en omkrets vid basen af 50 — 60 fot. 1 van- liga fall höja sig de senare dock endast 7 — 12 fot, spridda på större eller mindre afstånd. Stundom kunna de vara af så betydligt antal, att de på afstånd te sig som negerbyar. Hafva de nått omkring manshöjd, förlora de sitt nakna utseende och täckas så småningom af en ofta rik vegetation. Boets yttre, ända till 1,5 fot tjocka, af stora gångar genom- dragna väggar äro så fasta, att de endast med starka verk- tyg kunna genombrytas. Det inre visar en mängd af gångar och rum för olika ändamål, somliga för de i det kommande närmare skildrade svampodlingarna, andra för magasinering af förråd o. s. v. och slutligen visens stora från de öfriga afvikande cell. Vid uppförandet af dessa stora bostäder bygges först på marken uppskjutande, små toppformiga kullar. Dessa för- storas allt mer; rundt omkring dem uppstå flera, hvilka slut- ligen genom hopadt byggnadsmaterial sammansmälta vid ba- sen. Allt mer skjuter den mellersta i höjden, mellanrum- men kring de olika bona fyllas igen, till dess det hela bil- dar en enda sammanhängande, tillspetsad byggnad, hvarvid dock ofta de särskilda delarnas spetsar förblifva fria. Un- der tiden borttages midtpartiet med undantag af spetsen, som bildar kullens tak, inre skiljeväggar bortbrytas, så att de olika delarna slutligen bilda en enhetlig byggnad. I boets centrum, vanligen 1 — 2 fot öfver marken, ligger visens stora cell. Den cell, uti hvilken visen under hela sitt lif inne- Vetenskajts- Akademiens årsbok. 1. • 98 VETENSKAPS-AKADEMIBNE ÅRSBOK. slutes, är hos termiterna stundom af samma utseende, som cellerna i allmänhet. Ofta är den dock af särskild form och vida större än de andra. Så är förhållandet t. ex. hos de nämnda T. hellicosus och goliath. Cellen är där ugnliknande med hvälfdt tak och flat botten, väggarna äro ovanligt tjocka och blott längs cellens nedre rand försedda med en rad små hål, genom hvilka arbetarne kunna intränga för att afhämta och borttransportera äggen. Visen uppnår med sä- kerhet en ålder af ett par år. Savage observerade under fem års tid ett bo af T. helli- cosus växa och fann däri en mycket stor vise, af 4 ^/s tums längd, som han antog ha varit af samma ålder, hvilket också synes hafva varit fallet, då enligt nyare undersök- ningar, såsom redan omnämnts, en vise alltid ersattes af neotener, om den dör, och aldrig af en sådan som haft utbil- dade vingar. Omkring visens cell, sä väl öfver som under, finna vi en mängd andra, runda eller ovala celler af olika storlek och läge, hvilka alla stå i förbindelse med hvarandra, direkt eller genom gångar, och som hysa talrika soldater och ar- betare, af hvilka de förra bevaka visens cell, de senare tran- sportera äggen till de rundt omkring och ofvan liggande stora kammare med platt golf och hvälfdt tak, där den egentliga svampkulturen är innesluten, och de snöhvita larverna uppfödas. Hos andra termiter, där bona sakna den stora centrala hålig- heten, ligga dessa kammare antingen periferiskt ordnade när- mast under boets yttervägg eller spridda genom hela byggnaden. Som nyss blifvit antydt, förstå termiterna stundom själfva att odla svampmycelium, hvarmed de uppföda sina larver, och härmed äro vi inne på ett af de mest beundrans- värda kapitlen af insekternas biologi. Det är arbetarne, som helt och hållet utföra så väl insamlandet af det mate- rial, hvaraf substratet för svampkulturen beredes, uppföran- det af dessa egendomligt formade, stundom grofporiga, bad- svampliknande, stundom af veckade och hoptryckta skifvor bestående eller storcell iga bildningar, på hvilka s yta svamp- myceliet gror, som utförandet af själfva kulturen. I boets första stadium befinna sig svampodlingarna, som då ej äro större än nötter, nära intill visens cell. Men då, i den mån visen tillväxer och dess cell försto- ras, ett allt större antal rum kring densamma fordras för SJÖSTEDT, TERMITEKNA OCH DERAS BIOLOGI. 99 det växande antal vaktande soldater samt arbetare, som där samlas för att afhämta och borttransportera äggen, hvilkas antal kan nppgå till 80,000 på dygnet, borttagas de små svampodlingarna nära visens cell, ombyggas förstorade längre bort, på samma gång som deras antal ökas. Sålnnda förstora termiterna oafbrutet sina rum, rifva ned skiljeväg- garne ock bygga åter upp dem förändrade allt efter behof. De kammare, som innehålla svampkulturen, sträcka sig slutligen från visens cell uppåt till ungefär ^/s af byggna- dens höjd och står genom talrika gångar i förbindelse med boets öfriga delar. Svampkulturen utgöres af en tät väfnad af myceliumtrådar, hvilka utskjuta små knoppar af ungefär ett knappnålshufvuds storlek eller större, eller på spridda ställen sammanknyta sig till små runda skifvor. Detta svampmycelium utgör termiternas, särskildt larvernas föda. Och ännu ett egendomligt drag. Svamparna behöfva, som bekant, fuktighet för att trifvas och skulle i de murade rummen, som utifrån upphettes af den tropiska solen, under vanliga förhållanden här ej kunna trifvas. Grenom termiterna hållas emellertid väggarna till rummen för svampkulturen så fuktiga, att jordmassan här stundom kan sammanknådas till en deg. Rummen för svampkulturen omgifvas, synnerligast inåt, af spridda kammare, omväxlande med celler och gångar, som fortsätta åt alla håll genom byggnadens ytterlager. Dessa kammare innehålla magasinerade förråd af reservnäring. Den stora komplicerade byggnaden är emellertid i sitt fullbordade skick icke allt igenom en labyrint af celler, gångar och kammare såsom i början. Hela den öfra delen bildar sedermera inuti ett stort, öppet, af bågar stödt hvalf, liknande domen i en kyrka, hvars nedre delar gränsa till de talrika på sidorna rundt omkring belägna rummen för svampkultur och magasinen. Denna stora hålighet har till uppgift att förmedla en jämn tempe- ratur i de rum, som innehålla svampodlingar, ägg och lar- ver och vidare att genom i håligheten utmynnande stora gångar sprida en fördelad värme genom boets väggar. Det hela blir en central värmeledning, där den i domen af den tropiska solen upphettade luften genom rör sprides åt olika håll. 100 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. Termiternas bostäder växla emellertid mycket så väl till utseende som storlek och hafva oftast en vida enklare bygg- nad, utan någon central hålighet, svampkultnr eller förråds- magasiner. Några af de mest karakteristiska typerna vilja vi här i korthet anföra. Den, som företager en exkursion i Västafrikas täta sko- gar, undgår knappast att redan från första stund fästa sig vid de egendomliga, ungefär fothöga, svampformiga, af jord uppmurade byggnader, som där öfver allt anträffas på mar- ken i synnerhet i fuktig s. k. »bush-skog), och hvarje europé kan där genast upplysa, att de äro uppförda af termiter. De tillhöra en vida mindre art än den, hvars bo vi nyss närmare skildrat, knappast så stor som en stackmyra. Man träffar emellertid äfven bon af klubblik form, men dessa äro ej af någon annan art utan endast sådana, som ännu ej blif- vit afslutade. Den egendomliga, öfre, paraplyliknande delen fullbordas sist. För öfrigt äro dessa bon mycket olika; några äro korta och breda samt försedda med större tak, andra smalare med litet tak, och mellan dessa extrema former finnas många mel- lanformer. Dessa bon äro uppförda af jord med inblandade kvarts- korn och mycket hårda. Den öfre, hvälfda delen är genom sina tunnväggiga celler mer bräcklig. Det hela är inuti en labyrint af celler, som genom små cirkelrunda hål stå i förbindelse med hvarandra. Hos denna termit finnes ingen särskildt formad cell för visen, utan denne anträffas hvar som helst i boet i en van- lig cell. Mycket ofta äro af jord uppförda bon fastade på stam- mar och grenar och äro af varierande form; vanligen likna de oregelbundna, nedhängande jordvalkar med skroflig yta. Ännu en typ af bon är af intresse att lära känna näm- ligen de kulformiga, ej af jord utan af hård trämassa upp- förda, som byggas kring trädens grenar. Äfven dessa träffas gärna i tät, fuktig »bush-skog» och äro från en knytnäfves till ett människohufvuds storlek. Uppförda af söndersmulad, med ett kittande sekret uppblandad trämassa hafva de en betydande hållbarhet och bilda inuti en labyrint af celler och gångar. Den hårda, på ytan mycket ojämna kärnan, är omgifven af ett papperstunt, bräckligt af samma substans SJÖSTEDT, TERMITERNA OCH DERAS BIOLOGI. 101 bestående hölje, som från det inre afstänger det af termi- terna skydda ljuset. Från termiternas bostäder, vare sig dessa äro särskildt uppförda eller endast bestå af gångar, under bark eller i trä, leda alltid täckta gångar uti hvilka de ljusskygga djuren röra sig ut åt alla riktningar. Tydligast iakttages detta, då boet sitter på en stam, som då omspinnes af dessa tunnlar, hvilka framför allt ställa det i förbindelse med jorden, men äfveu sträcka sig uppåt trädets krona. Huru skola vi nu uppfatta den konstfärdighet, vi fuunit hos dessa insekter, hvilken synes vara yttring af ett högt själslif? Är den uttryck för en medveten själsverksamhet, eller fullgöra insekterna dessa funktioner rent mekaniskt, utan att själfva förstå eller kunna bedöma, hvad de före- taga sig? Ehuru senare undersökningar angående insekternas själs- lif med rätta borttagit mycket af den nimbus, som förr om- gaf dem, i det att deras själslif ingående jämfördes med människans och gjorde insekterna till miniatyrmänniskor, som målsmedvetet och beräknadt utförde alla de mest kom- plicerade handlingar, kunna vi å andra sidan icke frånkänna dem all själfständig omdömesförmåga, då de ej sällan logiskt anpassa sig efter för handen varande omständigheter. Det synes därför vara en föga berättigad tolkning att, såsom nyligen Bethe, uppfatta insekternas alla handlingar såsom omedvetna och dem själfva såsom blotta reflexmaskiner, om de också icke vid alla tillfällen, då vi finna förhållanden enkla och påtagliga, veta att betjäna sig af dem för att nå sitt mål. BIOGRAFIER. — NILS PETER IIAMBERG. 103 Biografier. 616. Nils Peter Hamberg. * Vii 1815. t 13/2 1902. Invald 11,12 1878. Med porträtt. Nils Peter Hamberg föddes i Katarina församling i Stockholm den 4 november 181ö. Föräldrarne voro kofferdi- kaptenen Nicholas Hamberg (f. 1785, d. 1830) och dennes maka Magdalena Lovisa Löfwenberg (f. 1791, d. 1863). Efter att under åren 1824 — 1829 hafva åtnjutit undervisning i Maria högre lärdomsskola och i juni sistnämnda är aflagt afgångs- examen till Stockholms gymnasium ägnade sig den unge Hamberg därpå någon tid under ledning af enskilda lärare åt studiet af främmande lefvande språk. Han var ännu icke femton år fyllda, då hans val af lefnadsyrke — tillsvidare — afgjordes: den 13 februari 1830 antogs han till elev hos apotekaren Ringquist å apoteket Grripen i Stockholm och be- dref här sina studier med den framgång, att han den 3 de- cember 1834 kunde undergå farmacie studiosiexamen inför Apotekare-societetens direktion, hvarefter sedermera, den 2 maj 1838, följde provisors- och apotekareexamen vid Karo- linska institutet. Ungefär ett år senare, nämligen den 28 maj 1839, erhöll han privilegium på det af honom den 1 april samma år inköpta apoteket Hjorten på Kungsholmen i Stockholm, hvilket apotek han sedermera innehade i 11 år. 104 VETENSKAPS- AKADEMIENS ÅRSBOK. Knappast hade emellertid Hamberg fullbordat sin ut- bildning för den i förstone utstakade lefnadsbanan, förrän hans håg drogs till ett annat, om ock med det tidigare när- besläktadt, verksamhetsfält. Redan 1840 beslöt han efter samråd med Anders Eetzius m. fl. gynnare och vänner att efter inhämtande af erforderliga förberedande kunskaper af- resa till Uppsala universitet för att där studera till medi- cinska graden. Detta beslut sattes ock ofördröjligen i ver- ket; den 7 maj 1841 inskrifven i filosofiska fakultetens al- bum, genomgick han den 2fi november samma år fullständig studentexamen i Uppsala och aflade ett år senare, den 14 december 1842, medicinsk filosofisk examen därsammastädes. Under de båda närmast följande åren studerade han i huf- vudstaden anatomi, fysiologi och kemi vid Karolinska in- stitutet, men återvände därefter till Uppsala, där han den 20 juni 1846 absolverade medicine kandidatexamen. På sin 34:de födelsedag, den 4 november 1848, undergick han vid samma universitet medicine licentiatexamen. Redan den 15 juni samma år hade han för medicinska gradens vinnande ventilerat en afhandling »Om vegetabiliska drogers insam- ling och förvaring» under inseende af dåvarande professorn i medicin och botanik, den bekante Göran Wahlenberg. Efter att ytterligare den 21 februari 1849 vid Karolinska institu- tet hafva aflagt kirurgie magisterexamen och några dagar senare, den 1 mars, i K. Sundhetskollegium förrättat medi- cinskt ämbetsprof, erhöll han slutligen den 1 juni samma år af Uppsala universitet medicine doktorsdiplom utan pro- motion. Efter sålunda aflagda lärdomsprof fullt beredd att nu- mera odeladt ägna sina krafter åt läkekonstens tjänst, af- yttrar han följande år sitt alltjämt innehafvande apotek. Hjorten, till apotekaren C. R. Leffmann. Icke nöjd med den utbildning han inom fäderneslandet förvärfvat, beger sig emellertid Hamberg inom kort till ut- ländsk botten för att ytterligare förkofra sina insikter, före- trädesvis på den fysiologiska och patologiska kemiens om- råde. I egenskap af civil resestipendiat anträder han 1851 på försommaren en resa till Tyskland, Belgien och Storbrit- tannien. Till en början arbetar han på professor Karl Gott- help Lehmanns privatlaboratorium i Leipzig, men besöker ännu samma år världsutställningen i London, där han med BIOGRAFIER. — NILS PETER HAMBERG. 105 särskildt intresse ägnar sig åt studiet af kemiska och farma- ceutiska preparat, på samma gång han ej försummar att taga noggrann kännedom om Englands farmaceutiska för- hållanden i allmänhet. Därjämte bevistar han under några månader professor Jonathan Pereiras föreläsningar vid Phar- maceutical Institution. Följande är återfinna vi honom ånyo på kontinenten, där han under sommarmånaderna arbetade på den bekante kemisten Otto Linné Erdmanns laboratorium i Leipzig och sedermera en kortare tid på dr Florian Hel- LERs laboratorium i Wien för att slutligen hösten 1852 åter- vända till hemlandet. — En omedelbar frukt af denna resa var den utställning af »naturalster, fabrikater, instrumenter och konstsaker», som Hamberg i augusti 1853 anordnade i Karolinska institutet. Genom offentliga bidrag vidmakth öl- los och förökades dessa samlingar, så att ett .museum för naturvetenskap, slöjd och konst' år 1854 kunde inrättas. Detta museum ägde bestånd till 1864, då föremålen dels för- såldes, dels bortskänktes till undervisningsanstalter o. d. De två årtionden af Hambergs lefnad, som närmast följa efter studie- och rese-åren, kännetecknas i främsta rummet genom en mångsidig och omfattande lärareverksamhet, gent emot hvilken hans utöfvande af det praktiska läkareyrket alltmera träder i bakgrunden. Hans läkareförordnanden äro fa och af öfvergående natur: är 1848 hade han den 12 juli, således före licentiatexamens afläggande, blifvit förordnad till karantänsläkare vid Djurhamn i Stockholms skärgård, där han i denna egenskap tjänstgjorde till den 19 augusti samma ar. Det var den andra stora koleraepidemien, som nu hotande närmade sig Sveriges kuster. Den 18 april 1850 antogs han till fattigläkare i Kungsholms församling, från hvilken befattning han afgick den 1 april 1853. Och slut- ligen var han från den 14 till den 29 juli 1856 förordnad att vid k. Svea lifgarde bestrida t. f. regementsläkaren C. Lindhagens tjänsteåligganden. Hambergs lärarebana tager äfven den sin början 1848 men utvecklar sig inom kort till ojämförligt större betyden- het. Den 17 januari nämnda år erhöll han af Sundhetskol- legium förordnande att under sex månader bestrida adjunk- turen i kemi och farmaci vid Karolinska institutet och där- jämte under samma tid laboratorsbefattningen vid Farma- ceutiska institutet. På hösten (den 28 september) förlängdes 106 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. vikariatet för den förra befattningen, och vid årets slut (den 7 resp. 28 december) förordnades han af Sundhetskollegium till ordinarie innehafvare af båda. I nära sex års tid ägnade han sig därefter ät deras skö- tande endast med af brott för den nämnda utrikes resan 1851 — 52. Den 23 februari 1854 erhöll han på därom gjord an- sökan entledigande från bägge dessa tjänster. Sedan Berzelii efterträdare på kemie och farmacie pro- fessorsstolen vid Karolinska institutet, C. G. Mosander, pä hösten 1858 efter endast några få dagars sjukdom oförmodadt aflidit, erhöll Hamberg den 8 november förordnande att under ledigheten bestrida professionen, h vilket förordnande af honom uppehölls till den 17 mars påföljande år.^ — Den 3 september 1860 förordnades han att tillsvidare vara extra lärare i kemi, farmakologi och toxikologi vid Veterinärinrättningen i Stock- holm och den 6 juni 1861 att fullgöra de åligganden, »som tillkomma en af k. Teknologiska institutets lärare med ke- miska kunskaper». Samma år den 5 september återupptog han sin sju år tidigare nedlagda lärareverksamhet vid Far- maeeutiska institutet, denna gång af Sundhetskollegium för- ordnad till lärare i kemi m. m. därsammastädes, en befatt- ning, som han bibehöll till den 1 oktober 1873. Och den 24 mars 1868 utnämndes han slutligen af K. Maj:t till lektor vid Veterinärinstitutet. Med början af 1870-talet kan Hambergs offentliga verk- samhet sägas inträda i ett nytt skede. Redan 1855 i april hade han i Keyserska huset i Stockholm inrättat ett enskildt kemiskt laboratorium »för landtbruk och näringar», alltså ett slags föregångare till de tjugutvå år senare med statsmedel inrättade »kemiska stationerna för jordbruket och näringarna». Att den verksamhet, han på detta laboratorium utvecklade, icke var ringa, framgår bäst af det stora antal iakttagelser och rön på den kemiska kontrollanalysens område, som han under de följande åren offentliggjorde i flera olika facktid- ^ Med detta förordnande inträffade det egendomliga förhållandet, att Hambekg erhöll detsamma i strid mot Karolinska institutets lärareråd, som i sin till k. Sundhetskollegium aflåtna förslagsskrifvelse enhälligt förordat — landtbruksakademiens dåvarande agrikulturkemist, professorn Alexander Muller. Saken väckte på sin tid stort uppseende, föranledde klagomål från den förbigångne och liflig skriftväxling mellan vederhörande myndigheter samt gjordes slutligen äfven till föremål för debatt i dagspressen. Detta gaf Ham- berg anledning att i 3:ne broschyrer oftentliggöra samtliga till målet hörande handlingar. BIOGRAFIER. — NILS PETER HAMBERG, 107 skrifter. Och att b] and dessa alster af hans penna ett fler- tal kom att afhandla hygieniska och farmakologiska spörs- mål, var en naturlig följd af den studieriktning, på hvilken han från början inslagit. Den vidsträckta erfarenhet han under denna sin verksamhet fick tillfälle att samla, gjorde honom synnerligen skickad att öfvertaga det på sjuttiotalet organiserade rättskemistämbetet. Också finna vi honom år 1872 af Sundhetskollegium förordnad att från den 1 novem- ber samma år tillsvidare uppehålla denna befattning, ett för- ordnande, som han den 1 juli 1874 nedlade för att slutligen den 31 december följande år af K. Maj:t utnämnas till be- fattningens ordinarie innehafvare, i hvilken egenskap han, jämlikt den för rättskemisten utfärdade instruktionen af den 29 oktober 1875, erhöll professors titel. På denna plats verka- de Hamberg sedermera oafbrutet, ända till dess han den 27 juli 1883 pa därom gjord ansökan erhöll afsked, sedan riks- dagen samma ar beviljat honom pension å allmänna indrag- ningsstaten. Vid sidan om sin egentliga lifsgärning fick Hamberg äfven tillfälle att låta sina insikter och sin erfarenhet kom- ma det allmänna till godo i och med fullgörandet af talrika, olikartade uppdrag af mera tillfällig natur, som tid efter annan kommo honom till del. Ar 1863 anmodades han af Sundhetskollegium att vara ledamot i komraittéen för ut- arbetande af en ny veterinärmedicinaltaxa. Härtill kom 1865 ledamotskapet i kommittéen för afgifs^ande af förslag till förbättrad upplaga af pharmacopoea suecica och 1868 i kom- mittéen för veterinärfarmakopéens omarbetande. Ännu ett närbesläktadt uppdrag mottog han 1879, då han af Medicinal- styrelsen förordnades att vara ledamot i den kommitté, som då tillsattes med anledning af begärda förändringar i gäl- lande laborations- och medicinaltaxa. Om Hambergs utländska resa 1851 — 1852 är ofvan taladt. Med understöd af statsmedel besökte han är 1862 för andra gången London i ändamål att vid därvarande världsutställ- ning taga kännedom om naturalster m. m. af intresse för hälso- och sjukvården. Vid 1866 års allmänna industriut- ställning i Stockholm fungerade han som prisdomare, likaså 1868 resp. 1876 vid 12:te och 14:de allmänna svenska landt- bruksmötena i Stockholm och Norrköping. Ar 1863 af Sund- hetskollegium anmodad att vara inspektor vid Farmaceutiska 108 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. institutet, fulJgjorde han detta uppdrag till 1873, då han pä egen begäran därifrån entledigades. Någon tid efteråt mot- tog han det ånyo, denna gång dock blott för ett läsår, 1876 —1877. Efter att 1874 från den 13 april till den 17 juli hafva varit adjungerad ledamot i Sundhetskollegium förord- nades han sistnämnda dag af K. Maj: t att till årets slut för- valta ett medicinalrådsämbete i samma kollegium och den 28 april 1876 att vara ledamot i direktionen för Allmänna barnhusinrättningen. I sistnämnda egenskap kvarstod han till 1884. Slutligen må icke lämnas oanmärkt, att han flerfaldiga gånger erhöll Sundhetskollegii resp. Medicinalstyrelsens upp- drag att inspektera eller afsyna apoteksinrättningar i olika delar af riket: så 1867 i Gröteborgs och Bohus län samt Hal- land, 1870 i södra och mellersta delarna af Sverige, 1872 i i Norrland voch närgränsande landskap», 1877 i Eksjö m. fl. orter och 1878 i Stockholm (apoteket Svanen). Utom af Svenska läkaresällskapet, i hvilket han 1839 blef ledamot, 1864 — 65 fungerade som ordförande och 1889 (den 3 dec.) valdes till hedersledamot, var Hamberg ledamot af följande in- och utländska lärda sällskap: K. Landtbruksakademien i dess hushålls- och slöjdafdel- ning (invald den 15 april 1872). K. Vetenskapsakademien i dess 5:te klass (invald den 11 december 1878). Pharmaceutical Society of Great Britain; hedersledamot den 7 maj 1856. Det norske medicinske Selskab (invald den 20 maj 1863). Philadelphia College of Pharniacy; hedersledamot den 2 februari 1875. Bland öfriga yttre utmärkelser kommo Vasa- och Nord- stjärneordnarnas riddarekors på hans del, det förra 1861, det senare 1872. Hamberg, som äfven efter afskedstagandet fortfor att vara bosatt i Stockholm, afled därstädes den 13 februari 1902 i den höga åldern af öfver 86 år. Han var under de sista åren af sin lefnad blind. Redan från och med år 1882 hade synförmågan börjat försvagas till följd af grå starr, och en sedermera företagen operation ledde icke till åsyftadt BIOGRAFIER. — NILS PETER HAMBERG. 109 resultat. Ännu 1884 företog han dock, nära 70-årig, en resa till Tyskland, Frankrike och Italien. Den 21 maj 1854 ingick Hamberg giftermål med Emma Augusta Christina Härnström, född i Norrköping den 2o mars 1833, dotter af f. d. landtbrukaren Carl Magnus Härn- ström och Anna Ulrika Juringius. I detta äktenskap föddes sex barn, af hvilka tvenne döttrar afledo vid späd ålder. Ende sonen, Axel, född 1863, är sedan 1893 docent i kristal- lografi och mineralogi vid Stockholms högskola. Utgifna skrifter m. m. Medicinsk farmaceutisk drogsaraling, utgifven 1843 — 1848 i 5 afdelningar; af K. Sundhetskollegium den 7 februari 1848 belönad med 20 dukater. Om vegetabiliska drogers insamling och förvaring. Akad. afhandl. Uppsala 1848. 15 s. 8:o. Förteckning på naturalster, fabrikater, instrumenter och konst- saker, samlade under en resa 1851 — 1852 och ä K. Karolinska institutet utställda under augusti 1853. Stockholm 1853. Handlingar rörande bestridandet af den genom professoreu m. m. C. G. Mosanders död lediga kemie och farmacie professorsbefatt- ningen vid K. Karolinska mediko-kirurgiska institutet. Stockholm 1858. 35 s. 8:o. Ny följd af handlingar i samma ämne. Stockholm 1859. 50 s. 8:o." Analyse des Victoriabrunnens, tryckt i Aachen 1862 under titel: Dic Burtscheider Thermen bei Aachen von B. M. Lersch. I, II och III. Vägledning vid beseendet af Museum för naturvetenskap, slöjd och konst. Stockholm 1863. 47 s. 12:o. Undersökning af vatten från Arstaviken och af vattenlednings- vatten, skrifvelse till l:ste stadsläkaren dr C. G. Grähs, tryckt i: »Om vattnet i Arstaviken och Stockholms vattenledningsvatten.» Stock- holm 1874. 8:o. I K. Yeteiiskapsnkadcmieus handlingar: 1878. Bd 16: Undersökning af badgyttjan vid Marstrand. 32 s. 110 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. I Bihang till E. Yctenskapsakademicns haudlingur: Bd 12. 1886. Afd. II: Arseniksyrlighetens förändring i beröring med ruttnande animaliska ämnen. 17 s. I Ofversikt af K. Yetenskapsakademiens förhandlingar: 1868 s. 159: Kemisk undersökning af vattnet uti åtskilliga brunnar i Stockliolm. 1879 s. 95: Olika organs förmåga att upptaga och kvarhålla arsenik vid förgiftningar. 1885 s. 101: Undersökning af ölets alkoholer. I K. Landtbruksakadcuiicns tidskrift: 1873 s. 42: Sammansättningen af ostindiska s. k. rapskakor. I Tidskrift för landtin.- och komni.-ekonomieu, utg. af J. Arrhe- NIUS: 1856 s. 193: Undersökningar af komjölk och dess grädda. I Tidskrift för teknologi och tillämpad iiaturlära af G. R. Dahlander och A. W. Ewert: 1861, juli — december s. 80 — 82: Undersökning af hydraulisk kalk från Berg vid Göta kanal. I Nordiskt medicinskt arkiv: 6, 1874: Kemisk undersökning af luften i boningsrum beklädda med arsenikhaltiga tapeter. Med 1 träsnitt. 21 s. 8:o. I Sveuska läkaresällskapets nya handlingar: 8, 1854 s. 312: Topografisk ofversikt af naturalster och kemiska prepa- rater uti »London Great Exhibition» 1851, förnämligast de i medi- cinskt och farmaceutiskt hänseende märkvärdiga. I Svenska läkaresällskapets handlingar, 2:a serien: 1. Några ord om legala kemiska analyser vid förgiftningar. Tal vid ordförandeskapets nedläggande den 3 okt. 1865. I Hygiea: 5, s. 194: Subskriptionsanmälan för. medicinsk farmaceutisk drog- samling. 6, s. 99: Om gallan af J. J. Berzelids. Öfversättning ur Encyclo- pedie der Physiologie von R. Wagner. 9, s. 585: Exposé af medicinsk farmaceutisk drogsamling. 11, s. 257: Om kloroform. » s. 835: Bref från missionären Th. Hamberg, Hongkong 1848, om medicinens ståndpunkt i Kina. 12, s. 52: Farmaceutiska anteckningar. BIOGRAFIER. — NILS PETER HAMBERG. 111 13, s. 363: Medicines, their uscs and mode of administration, by J. MOORE Xeligan (referat). 14, s. 37: Salicylväte i aqua castorei af J. Pereira (öfversättn.)- 17, s. 29: Das chemische Laboratorium der Universität Christiania imd die darin ausgefiihrten cbemischen Untersuchungen von Adolph Strecker, 1854 (referat). » s. 93: Pbarmacopoea norvegica (recension). 18, s. 715: Undersökning af färgade konditorivaror. 19, s. 647: Om Storax, af Daniel Hanbury (öfversättn.). 22, s. 385 och 449: Undersökning af Ronneby hälsobrunnars vatten. 26, s, 465: Om anilinfärger. 27, s. 162: Pbarmacopoea fennica (recension). 29, s. 17: Kemisk undersökning af vattnet i »S:t Ragnhilds hälso- brunn». 30, s. 27: Utdrag ur berättelse till K. Sundhetskollegium om år 1867 verkställda apoteksinspektioner. 32, s. 3: Om Marienbad, dess hälsokällor och bad. » s. 555: Om karbolsyra. 33, s. 143 och 211: Utdrag ur berättelse till K. Sundhetskollegium om år 1870 verkställda apoteksinspektioner. 34, s. 115: Polymorphe Balneologie von B. M. Lersch, Erlangen 1871 (referat). 37, s. 325: Die chemische Werthbestimmung einiger starkwirkenden Droguen etc. von Dr G. Dragendorff, S:t Petersburg 1874 (referat). 38, s. 177: Water analysis as it should and as it should not be performed by the medical officer of health, by Cornelius B. Fox, London 1875 (referat). 39, s. 166: S. GIRARDIN, A. RlVlÉRE och J. Clouet, Undersök- ningar af blyhaltig förtenning, särskildt sådan, som är bestämd för flottan. Journal de pbarmacie et de chimie, 1876. » s. 652: Die Herbstzeitlose im Bier, von Dr G. Dragendorff (referat). 40, s. 44: Preussiska författningar rörande arsenikhaltiga tapeter m. m. 41, s. 43: Jämförelse mellan naturliga mineralvatten och konstgjorda, tillverkade vid Apotekarnes Mineralvattens-aktiebolag i Stock- holm, meddelad af AuG. Almén, Ups. Läkareförenings förh. 1878, (referat). 42, s. 489: Nekrolog öfver Alfred Swaixe Taylor. » s. 490: Nekrolog öfver August Wiggers. 44, s. 197: Undersökning af vatten från Lejonkällan vid Strömstad. » s. 442: Aix les Bains och några andra kurorter i Savojen. 45, s. 289: Giftiga verkningar af stenmurklan (jämte dr SondÉN). » s. 665: Fysiologiska försök med de flyktiga ämnen, som före- finnas i brännvin. 47, s. 18: Några ord om likförbränning. 49, s. 16: Några ord om receptskrifning. 112 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. I Syenska läkaresällskapets förhandlingar: 1849—50 s. 17: Falkners sedative solution of opium. Kinesiska droger. » 8. 18: Förfalskning af senegarot. » s. 34: Analys af ett arcanura innehållande arseniksyrlighet. » s. 39: Kalcinerad magnesia mot arsenikförgiftning. » s. 40: Folia Gongonoe. » s. 52: Analys af blod vid blyförgiftning. » s. 67: Brännvinsberedning af sjuk potatis, solaninhalt i dranken. » s. 91: x^nalys af urinblåsesten. » s. 94: Caragben-bröd för diabetespatienter. » s. 95: Dextrinlikt ämne i urin. » s. 134: Syrgasens förmåga att återupplifva kloroforraerade. 1850 — 51 s. 7: Svenska tvålsorter. » s. 63: Mylabris-arter. — Lapisstång med platinatråd. » s. 64: Olika sockerslag i honung. — Om kloroform. » s. 79: Saliv m. ra. hos tändsticksarbetare. » s. 81: Engelsk kalcinerad magnesia. » s. 125: Kalcinerad magnesia beredd af magnesialösning. 1852 — 53 s. 18: Föredrag om moschus, hyracium m. m. » s. 33: Om amorf fosfor. » s. 34: Kinesiska gallutväxter, laminaria- arter för jodtill- verkning m. m. » s. 63: Adress till allmänheten om gagnet af vaccination. » s. 67: Flytande aloé m. m. ■« s. 100: Om Cannabis sativa var. indica, harts och extrakt däraf m. m. » s. 122: Försök med Cannabis indica och dess extrakt. — Om Artanthe elongata, Manihot utilissima, Camphora offi- cinarum, Nectandra roditei m. m. » s. 125: Dr Rosenthals kontaktelektriska apparat. — Fy- siologiskt kemiska preparater af urin. » s. 162: Kalcinerad magnesia beredd af professor Ullgren m. fl. » s. 165: Limkapslar af utmärkt beskaffenhet, tillverkade af apotekaren B. Lindman. » s. 167: Olika slag af muskot, rabarber och scammonium. » s. 196: Exposition af droger m. ra. på Karolinska insti- tutet. » s. 258: Bref från provisor G. E. Bergh om blodiglars för- varing. » s. 260: B. Lindmans limkapslar. » s. 261: Bref från Th. Hamberg från Hongkong om kine- siska läkares kurer. 1853 — 54 s. 25: Urinprofvare af Aderman. — Analys af kvacksalf- varepulver från Småland. 3> s. 38: Svenskt opium. BIOGRAFIER. — NILS PETER HAMBERG. 113 1853 — 54 s. 51: Om flyktig bitterraaudelolja, » s. 89: Svensk terpentin från Claestorp. 1854 — 55 s. 45: Giftiga fiskar. » s. 7 1 : Tuggkäda. » s. 72: Vegetabilier från Paraguay, — Referater ur Pharra. Journal 1853: Pikrinsyras upptäckande i öl; koppar i brännvin m. m. » s. 95: Undersökning af Cortex Rhamni frangulae. » s. 96: Bref från professor C. G. Lehmann i Leipzig (blod- kristaller, Marienbadergyttja). — Bref frän G. E. Bergh om förbättrad blodigelreservoir. » s. 97: Zinkhvitt. » s. 141: Wooraragift från Caracas. Äkta scammonium från Srayrna. Amomumfrukter och frön från Kina m. m. » s. 150: Drogskåp för Pariserexposition. » s. 178: Frukter af Psidium pyriferum och Eugenia uui- flora från Brasilien, af Mangifera indica, Auacardium, Ano- na, Terminalia m. fl. 1855 — 6G s. 17: A. MULLERS komplementär-kolorimeter. — Förfalsk- ning af födoämnen, läkemedel m. m. » s. 71: Ferrum reductum. Dekomponerad kloroform. » s. 104: Om glycerin, citronsyrad magnesia m. m. >' s. 128: Mentiou honorable för Svenska Läkaresällskapet från Pariserexposition, » s. 133: Analys af Aseline, arcanum från Athen. 5 s. 134: Kopparkärls inverkan på bärsafter. » s. 148: Analj^s af bajerskt öl. » s. 160: Reseapotek på fartyg, som segla utrikes. — Om »wood oil:> af D. Hanbury m. m. » s. 203: Undersökning af färgad konfekt. 1856 — 57 s. 30: Komprimerade droger. » s. 57: Bark från S:t Jago del Estero i Argentinska repu- bliken. Meloncilla-rot. Kopparhaltig lakrits. » s. 83: Aubergies lactucarium. Pipitzahoa-syra m. m. » s. 85: Kinesernas sätt att använda risgryn; ur bref från missionären Lechler. » s. 107: Penghawar Djambi. — Kolets desinficerande verkan m. ra. » s. 119: Olika slag af lakrits. » s. 166: Undersökningsmetoder och reaktionsprof från ke- miskt patolog, laboratoriet i Wien. » s. 221: Amylén. Wood oil eller Gurjun-balsam. Piller öfverdragna med tolubalsam. » s. 244: Metod att upptäcka stryknin enligt Rodger och GiRWOOD. Kontrollering af konstgjorda mineralvatten. 1857—58 s. 40: Blyhaltig arrowrot. Giftigt buteljlack. » s. 61: Pepsin. » s. 129: Receptskrifning på svenska. Farmaceuters under- visning. Vetenskaps-Akademiens Arnf/ok. Bd 1. o 114 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1857—58 s. 200: Vattenledning för Stockholm. 1858 — 59 s. 19: Dödsfall af kloroform. Anestesering medelst elektro- galvanism vid tandutdragning. 1859 — 60 s. 351: Atropin i öl å apotek i Norrköping. » s. 358: Analys af trossmedel hitsändt af D. Fryxell i S:t Ybes. 1800 — 61 s. 6: Hälsokällorna i Ronneby af dr Hellman. 1861 — 62 s. 267: Nya läkemedel från Amerika. Åtskilliga prof af s. k. granular effervescing medicines. Kristalliserad kar- bolsyra. Lösning af öfvermangansyrad kalk. Axungia ben- zoata. Icke giftiga tändstickor. Persiskt opium. Euca- lyptus manna etc. 1862 — 63 s. 30: Svenska medicinalvikten. .• s. 48: Toxikologiska undersökningar: massa för löständers fästande; giftiga glaspärlor. » s. 51: Guanofabriken på Långholmen. » s. 77 : Fosforescerande fisk. » s. 222: På analys grundade anmärkningar rörande blyrörs användning till vattenledning. » s. 223: Analys af eau de la Floride. 1803 — 64 s. 187: Om blyrörs och förzinkade järnrörs användning till vattenledning. — Pikrinsalpetersyrad kinin. » s. 200: Blyintoxikation antagligen orsakad af nya vatten- ledningsrör af bly. » s. 230: Analys af tallbarrsextrakt. » s. 363: Jodhalt i Laminaria digitata från västkusten m. m. » s. 364: Arsenikhalt i anilinfärger. » s. 395: Fall af anilinförgiftning. 1865 s. 80: De officinella barkarna af S. O. Lindberg (referat). » s. 126: Om kolaiiöten. Om blodiglars skötsel. Kloroformpröf- ning med bilirubiu. » s. 203: Förgiftningsfall med Jalappa-rot blandad med Aconi- tum-rötter. » s. 255: Glycerinsalva. 1866 s. 27: Ammoniakfabriken i Stockholm. Gaturenhållningen. » s. 52: Antimon och arsenik funna i svinlefver. » s. 55: Konfekt, klädningstyg och tapeter innehållande arsenik. » s. 145: Preparerade hajfenor, svalbon, trepang, opiumpipa m. m., från Kina hitsändt af missionären R. Lechler. Anförande om opiumrökning. » s. 248: Carbonas maguesicus, magnesia usta, chloretum ferri- cum, subnitras bismuthicus m. fl. läkemedel, beredda vid Farm. iust. för ny upplaga af Pharmacopoea suecica. » s. 253: Förgiftningsfall härrörande af kokkärl, rengjorda med bly- och kopparhaltigt skurpulver. 1867 s. 5: Försök med löjtnant J. Dahlers isoleriugsapparat för matlagning. BIOGRAFIER. — NILS PETER HAMBERG. 115 1867 s. 45: Supercarb. ammon. pyrol., hydratocarb. ferros. saccharat. m. fl. farmaceutiska preparat, beredda för ny uppl. af Pharma- copoea suecica. » s. 60: Citras cbinic. ferric, järnoxidhydratsyrup etc. » s. 134: Vésicatoire d'Albespeyres, kollodiura etc. Icke giftiga tändstickor. » s. 222: Formler för essentia dulcis Hartm. och elixir pectoral. Roséni. » s. 246: Kopparhaltig tinctura absinthii. 1868 s. 9: Giftiga visitkort. » s. 55: LiEDZÉNS ångapparat för dekoktberedning. » s. 56: a. Kloroforms sönderdelning. b. Om bilirubin. c. Molybdensyra såsom reagens på morfin, af A. Almén, ref. nr Upsala Läkareförenings förhandl. » s. 180: Ovanlig förfalskning af subnitras bismuthicus. 2:ne beredningar af tartr. kalic. ferric. in lamellis. » s. 181: Analys af Hairs vegetable sicilian hair renewer. 1869 s. 52: Magistralformler såsom diskussionsämne. » s. 87: Suppositorier m. m. » s. 143: Reaktioner på atropin. » s. 144: Cinnoberhaltig tandborste. » s. 252: Hälsokällor och bad vid Marienbad. 1870 s. 86: Fysiologiska försök med apomorfin. » s. 88: Kloralhydrats pröfning. » s. 89: Halloways piller. » s. 124 och 151: Undersökning af karbolsyra. » s. 323: Gahns amykos-aseptin. » s. 324: Salpetersyrad amyleter. Förfalskad saflran. Vatten från Hunyadi Janos bittersaltkälla i Ofen. 1871 s. 53: Emplastrum oxidi plumb. et adhsesiv. beredda med rof- olja. Olika slag af kloralhydrat. » s. 54: Jodoformbildning såsom reaktion på alkohol. » s. 98: Etylidenklorid, dess beredning och användning såsom anesteticum. » s. 222: Polymorphe Balneologie af B. M. Lersch 1871 (re- ferat). 1872 s. 3: Analys af hydratocarb. ferros. saccharat.; Syrupiis jodeti ferros., dess beredning och förvaring m. m. » s. 4: Pulverisering af fosfor. » s. 60: Krotonkloralhydrat. » s. 61: Flera prof af järnoxidhydratsyrup. » s. 100: Analys af Weplers arcanum antiepilepticum. • » s. 101: Olika morfinsalters hållbarhet i lösning; morfinhaltens bestämning efter förvaring. ;^ s. 148: Reaktioner med olika slag af terpentin. » s. 150: Arsenikhaltigt svafvelväte. » s. 243: Om kloroforms pröfning. » 8. 322: Undersökning af ett arcanum kalladt sundhetssalt. » s. 324 : Försök med kloroform. 116 VETENSKAPS- AKADEMIENS ÅRSBOK. 1873 s. 8: Franska farmac. preparat. » s. 9: Arsenikhaltigt kattun. » s. 100 och 107: Beredning och analys af trochisci acetatis morphici. » s. 159: Chloralum cotton. » s. 160: Cyanetyl och propylamin. » s. 294: Undersökning af luften i boningsrum med arsenikhal- tiga tapeter. 1874 s. 91: Analys af mineralvattnet och dricksvattnet vid Bie. » s. 92: Arsenikhaltig tapet. •» s. 264: Analyser af Marienbadersalt å Farmac. institutets la- boratorium. j> s. 265 — 274: Bref från dr W. ACHARIUS om farmaceut, för- hållanden i Förenta Staterna. » s. 295: Oxidum ferric. dialysatum. 1875 s. 140: Die cheraische Werthbestimmung einiger starkwirkenden Droguen etc. S:t Petersburg 1874 von Dr G. Dragendorfe (referat). » s. 141: Tapeter, tyger m. m. undersökta 1874 på civilingen- iören W. Cronquists kemiska byrå. Arsenikhaltigt tarlatan m. m. » s. 142: Ueber eine neue Art giftiger Kleiderstoffe von W. GiNTL, referat ur Pharm. Centralh. » s. 143: Nekrolog öfver Daniel Hanbury. » s. 191: Litionhaltig mineralkälla i preussiska Rhenprov., analys, af H. WoHL. » s. 192: Tjärämnen i ammoniak. » s. 193: Strykniuförgiftning botad med kloralhydrat. Förfalsk- ning af kinesiskt te. » s. 194: Om läkares namnteckning å recept. Farm. tidskrift. 1876 s. 20: Cornelius B. Fox, Water analysis, London 1875 (re- ferat). » s. 72: Zyraotiska eller Pasteurska profvet, utfördt med åtskilliga vattenprof. » s. 74: Ammouiakbestämningar i vatten. J. Wallers analys af Porlavatten. Aachener-vattnets sammansättning och förvaring. G. Dragendorfes analys af mjöldryga. Nekrolog öfver apotekar Justus Adalrik Hjalmarson. Blyhaltig förtenning och glasyr å kokkärl. Arsenik- undersökningar. 1877 s. 158: J. Wallers analys af nya källan och Tuppenhofs- källan vid Porla. Kopparhalt i artificiellt Porla-vatten. » s. 160: Analys af dr KiLLiSCHS arcanum mot epilepsi. » s. 322: G. Dragendorff: Die gerichtlich-chemische Erraitte- lung von Giften. S:t Petersburg 1876. » s. 327: Analys af dr Laurentius' arcanum mot spermator- rhoe. 1878 s. 86: Tymol, dess egenskaper och användning m. m. s. 100: s. 128: s. 190: s. 195: s. 270 BIOGRAFIER. — NILS PETER HAMBERG. 117 1878 s. 117: Badgyttjan vid Marstrand, aflagringar, hvaruti bemälda gyttja förekommer m. m. » s. 153: Analyser af A. Almén å vatten: 1, från Drabo hälso- källa; 2, från Karlstads järnkälla; 3, frän Leka brunn. Referat ur Uppsala Läkareförenings förhandl. 1878. s. 236: Ovanliga albuminater i människouriu. G. Bolling (re- ferat). » s. 279: Jämförelse mellan naturl. minex-alvatten och konstgjorda etc. af AuG. Almén (referat). » s. 280: Analys af arcanum: Kräutermehl des Herrn A. Kr^ii- MER. » s. 282: Analys af vatten frän Tulseboda hälsokälla. 1879 s. 114: Arsenikhalt i tändsticksaskars strykplån. » s. 2(33: Analys af inhalationsvätska. 1881 s. 117: Om arsenik i tapeter med guldtryck. » s. 171: Fosforförgiftningens statistik och rättsmedicinska under- sökning. 1882 s. 50: Om Lejonkällan vid Strömstad. — Fall af förgiftning med blåsyra och kloroform. » s. 149: Meddelande om den giftiga stenmurklan. » s. 151: Skrifter om Aachens källor. s. 189: Förgiftningsfall af stenmurklor. 1885 s. 40: Kurorten Roncegno i Syd-Tyrolen. 1 Fannaceutisk Tidskrift: 1800, 7 suppl. s. 3: Om Kreuznacher »Mutterlauge» i flytande ocli fast form. 1861, 7 s. 1: Om arsenikhalt i röda tapeter och i egentligen oskad- liga färgämnen. » 10 s. 1: Minnesteckning öfver C. G. MOSANDER. » 11 och 12: Svensk fannaceutisk bibliografi. 1862, 9 s. 1: Svensk farmaceutisk bibliografi. 1864 s. 66: Undersökning af tallbarrsextrakt för badniiig i hemmet, tillverkadt vid J. M. Majerans fabrik i Jönköping. 1865 s. 106 och 121: Recension af Pharmacopoea fennica. » s. 177: Bestämning af jod uti aska af Lamiuaria digitata, L. saccharina och Zostera marina ra. m. 1866 s. 90, 106, 119 och 135: Nya eller mindre allmänt kända droger och tillverkningssätt för medikamcnter. Utdrag ur be- rättelse öfver expositionen i London 1866. 1867 s. 17, 33 och 122: Beredningar och försök vid Farmaceutiska institutet till ledning vid omarbetning af Pharmacopoea suecica. s. 114: Berättelse om undervisningen vid Farmaceutiska institutet 1866 — 1867. 1868 s. 17: Beredningar och försök vid Farmaceatiska institutet för omarbetning af Pharmacopoea suecica. 1870 s. 68, 84, 113 och 129: Farmaceutiska anteckningar. » 8. 238: Undervisningen vid Farmaceutiska institutet 1869 — ■ 1870. 118 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1871 s. 71: Farniaceutiska anteckningar. ;y s. 129 och 145: Om karbolsyra. » s. 230: Morfinbalt i opium. 1872 s. 65: Ultramarins föiiiåUando till salpeter och nödvändig sorg- fällighet vid Keinschska arsenikj^rofvet. » s. 273: Om ifrågasättandet af den rena karbolsyrans giftighet. 1873 s. 186: Analys af trochisci acetatis morphici. 1874 s. 324 och 344: Bref från med. dr W. AcHARius i Chicago om farniaceutiska förhållanden m. m. i Amerika. 1875 s. 177: Nekrolog öfver Daniel Hanbury. 1876 s. 2G1: J. Waller, analys af Porlavatteu (referat). 1878 8. 5: Kopparhaltigt Porlavatteu. » s. 156 och 172: Redovisuing öfver bidrag till »Haubui"y me- morial fund>. » s. 353: Sammansättning af badgyttjan vid Marstrand. 1880 s. 277: Nekrolog öfver AUGUST WlGGERS. 1887 s: 65: Arseniksyrlighetcns förändring i beröring med ruttnande animaliska ämnen. I Arcliiv for Pharmaci af S. Trier: 1867: Toxikologiskt kemiska iakttagelser. 1871: Om karbolsyra (fenylsyra). I Journal fiir praktische Cliemic: 80, s. 7: Untersuchung der Heilquellen von Ronneby (öfvers. af R. M. Lersch). I Pharmaceutical Jourual and Transactions: 11, 1852 s. 218: Pharmacy in Sweden (öfversatt i Pharmac. Corresp.- Blatt fur Siid-Deutschland X. s. 393 samt i Viertcl-Jahresschrift fur prakt. Pharmacie von Dr Wittstein, I, s. 417.) ■^ s. 354 och 404: A short notice of the Pharraacopoea fcnnica and Pharmacy in Finland. 3:d Series, 5, 1874 s. 81: Chemical investigatiou of the air inrooms covered with arsenical wall papers. I Pharinacent. Zeitschrift lur Russland: 1886: Vcränderung der arscuigeu Säurc in Beriihrung mit fauleuden animalischen Stoffen. H. 6r. SödcrhaiiiiL BIOGRAFIER. — R. RUBENSON. 119 590. R. Rubenson, * 10/4 1829. t ^^/'lo 1902. Invald 1=^/11 1873. Med porträtt. Föreståndaren för Statens Meteorologiska Centralanstalt Professorn, Fil. Doktorn Robert Eubenson föddes i Stockholm den 10 april 1829. Fadern var grosshandlaren Levi Rubenson, son af rabbinen i Stockholm Ruben Wolff, hvilken var in- flyttad frän Polen; modern Amalia Lamm, dotter af handlan- den Aron Lamm. inflj^ttad frän Danmark. Uppväxt i en krets af 9 till vuxen ålder komna syskon, 7 bröder och 2 systrar, och själf den näst äldste af dem, gjorde han sina första stu- dier dels i judiska skolan, dels för privata lärare, och genom- gick därefter Stockholms gymnasium. Han l)lef student i Upsala 1848, aflade filosofie kandidatexamen därstädes 1854 med utmärkta betyg i de matematisk-fysiska vetenskaperna och promoverades till filosofie doktor samma är. Af nytta för hans blifvande vetenskapliga verksamhet voro äfven hans goda kunskaper i språk, såväl klassiska som moderna. Under åren 1857—59 tjänstgjorde han som lärare i mate- matik vid Lyceum (Svartengrenska skolan) i Upsala. Sam- tidigt hade han emellertid fördjupat sina insikter i fysikens olika grenar, mest, vill det synas, i optiken, ehuru hans lef- nadskall sedermera skulle förskjutas åt ett annat håll. Af de äldre medlemmarne bland den vid Upsala univer- sitet studerande ungdomen valdes Rubenson till Byzantinsk stipendiat och anträdde i denna egenskap 1859 en treårig ut- 120 VETENSKAPS- AKADEMIENS ÅRSBOK. ländsk resa. Den ena hälften af denna tid tillbragte han i Paris och deltog därvid i arbetena å den utmärkte fysikern Regnaults laboratorium »med den framgång och det nit, att han därför af Regnault i företalet till den stora afhand- ling, h vilken finnes intagen i XXVI tornen af Pariseraka- demiens Memoirer, fick ett offentligt erkännande». Senare de- len af sin utländska vistelse tillbragte Rubenson i Italien och anställde då, hufvudsakligen i Rom på Monte Pincio, men äfven i Segni bland Volskerbergen, medelst en under hans eget inseende i Paris konstruerad polarimeter, en omfattande observationsserie å det atmosfäriska ljusets polarisation, hvil- ket arbete redan år 1859 i Upsala blifvit af honom på- börjadt. Frukterna af dessa vetenskapliga undersökningar finnas intagna i hans omfångsrika »Mémoire sur la polarisa- tion de la lumiére atmosphérique», ett arbete, som »i alla tider skall finna erkännande och tillförsäkra honom ett äradt minne i meteorologiens historia» (Pernter). Sedan han återkommit till Sverige och afslutat redaktio- nen af ofvan anförda stora arbete, infördes han på den mete- orologiska banan, hvartill han ock helt säkert särskildt känt sig dragen efter den långvariga observationsverksamheten jämte beröringen med meteorologiska institutioner och fack- män i utlandet. Närmaste anledningen därtill synes hafva varit en öfverenskommelse med Vetenskaps-akademiens fysiker, prof. Edlund, att, med understöd af Vetenskaps-akademien, i UjDsala anordna timobservationer af de meteorologiska elemen- ten, särskildt temperaturen, för att därigenom kunna be- räkna sanna medelvärden af ett fåtal dagliga observationer, sädana som de, hvilka utföras på statens andra klassens sta- tioner. Då under de förberedande arbetena härmed saken visade sig komma att blifva mera kostsam än som beräknats, gjorde RuBENSONS högt afhällne gynnare och vän astronomie professorn i Upsala GtUSTAF Svanberg, som redan länge in- tresserat sig för meteorologiska observationer och med Ed- lund långt förut äfven f()rhandlat om denna sak, på hösten 1864 ett högst väsentligt inlägg i planens realiserande, i det han föreslog, att Observatorium, åtminstone i allt hufvud- sakligt, skulle åtaga sig de utgifter, som i och för timobser- vationerna samt öfriga meteorologiska observationer, utförda efter en mera utvidgad plan och delvis med själfregistrerande apparater, torde blifva af nöden. »Observatoriet skulle räkna BIOGRAFIER. — R. RUBENSON. 121 det som en heder att genom sina lärjungar ocli andra med- lemmar af studentkåren kunna utföra ett arbete, som ej förut blifvit verkställdt i vårt land, och som enligt förhoppning- bör leda till säkrare kännedom af vårt lands klimatiska för- hållanden.» Och så började under Svanbergs auspicier och Rubensons oförtrutna och tålmodiga ledning denna för den meteorologi- ska forskningen i vårt land betydelsefulla serie af timobser- vationer dygnet om, som räckte under tiden juni 1865 — ^juli 1868, och i hvilken 125 studenter, frivilligt och utan ersätt- ning, deltogo. Hos deltagarne lefver ännu i friskt minne det nit och den hänförelse, hvarmed Rubenson då arbetade och förstod att rycka ungdomen med sig. Efter nämnda tid er- sattes de personliga iakttagelserna å barometer och psykro- meter af automatiska anteckningar genom de för detta ända- mål af Theorell konstruerade själfregistrerande apparaterna. Rubenson ledde äfven det samtidigt pågående arbetet med beräkningen af observationerna, och dessa trycktes dels för aren 1865 — 1868 i ett på mecenaters bekostnad utgifvet arbete vid Upsala universitets jubelfest 1877, dels från år 1869 i en månatlig bulletin, hvilken i föga förändradt skick fortfarande utgifves frän Upsala Meteorologiska oKservatorium. Rubensons vetenskapliga intresse under denna tid medde- lade sig äfven åt flera unga krafter, h vilka af honom erhöUo mogna råd vid utarbetandet af många uppsatser och afhand- lingar af meteorologiskt innehall, och af hvilka några seder- mera egnade sig ät meteorologiens tjänst. Hans arbete var så mycket mer värdt erkännande, som det kostade honom ganska l)etydliga ekonomiska uppoffringar, och det då för tiden icke fanns ringaste utsikt för honom att såsom någon slags ersättning vinna vare sig anställning i statens tjänst eller annan ekonomisk fördel. Först 1870, efter en grund- lagsförändring, kunde han utnämnas till e. o. adjunkt i meteoro- logi och komma i åtnjutande af därför honom tillerkända löneförmåner. Ehuru hans tid till största delen upptogs af att öfver- vaka och handlägga de dagliga göromålen vid den mete- orologiska afdelningen af observatoriet, hann han dock att genom egna uppsatser bidraga till den nyare meteorolo- giens utveckling, och utöfvade ett icke ringa författareskap äfven af mera populär vetenskaplig art. 122 ■ VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. Under sin senare Upsalatid erbjöd Rubenson bilden af den välvillige, lärde, farbroderlige vännen och den med god hälsa begåfvade, cigarrökande studenten (»Gamlen»), som tillbrin- gade sin mesta tid, vanligen i skjortärmarna, i ett om vin- tern bristfälligt uppvärmdt rum på observatoriet, sysselsatt med studier och räknearbeten. I hans lilla hem var snart sagdt allt utom bädden belamradt med böcker och skrifbor- bordet täckt med ett djupt lager af mestadels uppslagna så- dana. Och dessa icke oansenliga bokskatter stodo likasom hans eget rika vetande till kunskapssökandes förfogande. Om hösten 1872 lämnade Rubbnson Upsala för att på för- ordnande sköta föreståndarebefattningen vid den under Veten- skaps-akademiens inseende ställda Meteorologiska Central- anstalten, som från och med 1873 skulle börja sin verksam- het, och år 1876, då anstalten erhöll ordinarie stat, fick han nytt förordnande med professors titel. Redan 1865 synes en sådan institution varit påtänkt, och Rubenson blef då till- frågad af Edlund, om han ville åtaga sig att förestå den- samma. I ett bref till Edlund af böj de dock Rubbnson detta anbud, dels därför, att han »ville föra de nyss påbörjade tim- observationerna till ett lyckligt slut», dels därför, att han »icke ville åtaga sig en verksamhet, som vore helt admini- strativ, hvilket lätt kan hända med sådana anstalter». Saken måtte dock sedermera gestaltat sig något annorlunda för honom. I Stockholm vidtog emellertid för Rubenson en tid af rastlöst arbete, af något annat slag än det han förut haft att utföra. Äfven det »administrativa» fick han finna sig uti. Han lärde sig telegrafera för att sköta den nya väderleks- tjänsten; han förhandlade med utländska institutioner och vetenskapsmän samt med inhemska myndigheter för att sätta denna i gång; han besökte och reorganiserade de af Edlund upprättade andra klassens meteorologiska stationerna i lan- det; han deltog såsom delegerad i den för den internationella meteorologiens utveckling så betydelsefulla meteorologiska kongressen i Wien 1873; längre fram i en dylik kongress i Rom 1879; han författade instruktioner för stationerna; höll 1874 Thamiska föreläsningar öfver meteorologiens grunder och viktigaste resultater; var 1875 ledamot i kommittén för ordnandet af Sveriges deltagande i den geografiska utställ- ningen i Paris, och sedermera en af Sveriges tre kommissa- BIOGRAFIER. — R. RUBENSON, 123 rier vid själfva utställningen; och under året 1878 ledamot i en kungl. kommitté för ordnandet af den nautisk-meteorolo- giska verksamheten inom landet. Men till sina vetenskapliga forskningar återvände han dock, när helst han kunde. Och under nu nämnda är såo-o en rad af afhandlingar och arbeten af hans hand dagen, huf- vadsakligen öfver Sveriges klimat, såsom: Om uppkomsten af ett barometriskt depressionscentrum i det inre af Sverige den 11 maj 1873 (1873), Nederbördsmängden i Sverige (1874), Mänads- och årsmedia af temperaturen (1876), Om storleken af tempe- raturens dagliga variation i Sverige (1876). Ett arbete, som kostat RuBENSON icke ringa möda, öfver lufttrycket i Sverige, blef till följd af materialets bristfällighet icke fullbordadt; hans förarl^eten hafva dock af en annan författare tillgodo- gjorts. Ett par stora arbeten förbereddes äfven under dessa år, men blefvo först något senare publicerade, nämligen Hand- 1)ok i nautisk meteorologi (1880); samt hans storartade arbete xCatalogue des aurores boréales observées en Suéde etc.» Idére part. (1879), d:o 2:me part. (1882). Under åren 1878 — 1887 var Rubenson t. f. lärare i fysik vid Stockholms Högskola. De föreläsningar Rubenson där höll utmärktes af stor grundlighet, lärdom och ett angenämt framställningssätt samt berörde en mångfald ämnen, såsom optik, jordmagnetism, termometri, Edlunds teori för elektrici- teten, kapillaritet, akustik, teoretisk meteorologi, mekanisk värmeteori. I sammanhang härmed författade han uppsatsen: Om ljusets gäng genom isotropiska ämnen (1884). Sedan Rubenson slutat sin verksamhet vid Stockholms Högskola, uppsatte han, därtill föranledd af ekonomiskt trång- mål, en »Tabell- och räknebyrå». Det gagn Rubenson i egen- skap af denna byrås föreståndare var i tillfälle att utöfva ge- nom sitt sakkunniga biträde såväl åt enskilda jjersoner, veten- skapsmän och riksdagsmän som åt kommittéer, försäkrings- bolag, pensionsinrättningar och ämbetsverk, var helt visst icke ringa. Såsom ett litterärt alster från denna tid kan antecknas hans uppsats: Om formeln för beräkning af kapi- talvärdet vid ensidig öfverlefvelsekapitalförsäkring (1891). Den pekuniära vinsten af dessa arbeten äfvensom af ett och annat i sammanhang härmed stående företag, som han lockades att inlåta sig på, torde dock i det hela varit föga betydlig. Den vetenskapliga produktionen aftog emellertid 124 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. gilVetvis; men den upptogs åter efter räknebyråns upphörande. Det sista mera betydande arbetet af hans hand: »Etudes sur diverses méthodes servant ä calculer la moyenne de la tem- pérature etc», utkom 1898 och utgafs såsom en minnesskrift med anledning af Meteorologiska Centralanstaltens 25-åriga tillvaro. Sina sista lefnadsår egnade han hufvudsakligen åt sina sedan lång tid tillbaka med tillfälliga, längre eller kortare, afbrott fortgående studier inom den svenska meteorologiens äldre litteratur och historia samt insamling och bearbetning af gamla iakttagelser — ett arbete, som dock icke erhöll den begränsning, att han hann under sin lifstid bringa det till tryckfärdigt skick. Detta öde har nog för öfrigt äfven drab- bat andra arbeten, som den outtröttlige forskaren haft för händer såväl under sin Upsalatid som under sin länga vistelse i Stockholm. Bland Rubensons arbeten, hvilka här nedan återgifvas, förtjäna äfven framhållas åtskilliga föredrag i fysik och mete- orologi, hållna vid Vetenskaps-akademiens årliga högtidssam- mankomster, äfvensom en mängd artiklar i Nordisk Familjebok. Sin befattning såsom föreståndare vid Meteorologiska Centralanstalten bibehöll Rubenson till den 10 septemljer 1902, då han på därom förut gjord ansökan erhöll afsked med pension. Han afled kort därefter i Stockholm den 14 okt. 1902. Rubenson blef ledamot af Vetenskaps-akademien 1873, af Vetenskaps-societeten i Upsala 1875, Officier de rinstriiction publique (s. å.), ledamot af Landtbruks-akademien 1878, rid- dare af Nordstjärneorden 1882, samt tillhörde åtskilliga ut- ländska sällskap. Han var sedan 1.S79 gift med Olivia Augusta Ahl- berg. Det har icke varit möjligt att pä den knappt tillmätta tid, som stått till undertecknads förfogande, med någon högre grad af fullständighet återgifva dragen af den för- tjänte vetenskapsmannen eller skildra hans lifsgärning. Sär- skildt har han icke tilltrott sig eller ens ansett sig böra inom denna trånga ram söka något närmare redogöra för hvad Rubenson uträttat såsom akademi-ledamot och före- ståndare för den statsinstitution, hvars första ordnande varit honom anförtrodt, och som han under nära 30 år - BIOGRAFIER. — R. RUBENSON. 125 haft att ansvara för. Vetenskaps-akademiens protokoller samt de utlåtanden, inlagor och berättelser, som han till nämnda akademi under årens lopp inlämnat, torde emeller- tid i detta afseende vara en god källa för upplysningars vin- nande. RuBENSONS verksamhet vid ]\Ieteorologiska Centralanstal- ten jämte den han utöfvade i Upsala sammanfaller med tiden för den moderna meteorologiens uppkomst och hittills snabba utveckling. Och under nydaningsprocessen såväl af själfva vetenskapen som af dess praktiska tillämpningar tillkom det honom, liksom h varje annan chef i hans ställning, att noga gifva akt på tidens tecken, att organisera och reorganisera, då det var af nöden, men ock att vakta sig för brådstörtade steg pä de nya vägarna. Han var med om den synoptiska meteorologiens första framträdande med telegrafens tillhjälp, han fröjdade sig som andra ät dess landvinningar, men han fick också upplefva den tid, då de nya metoderna nått grän- ser, som synas vara svåra att öfverskrida, och hvilken nu i sin tur väntar på nya uppslag. Sådana börja äfven skymta fram. Och att den gamle och på ålderdomen sjuklige man- nen ännu hade öga för vetenskapens framsteg och hvad som på sista tiden presterats såväl i utlandet som af yngre sven- ska vetenskapsidkare, därom vittnar hans så sent som den 31 mars 1901 på Vetenskaps-akademiens högtidsdag hållna föredrag om Xyare undersökningar öfver de meteorologiska förhållandena i de högre luftlagren. ]\råtte det icke anses vara förmätet af den, som under större delen af Rubexsons ämbetstid stått vid hans sida, att såsom sin mening uttala, att hans ämbetsåtgärder förestaf- vades af en klar, själfständig och lidelsefri uppfattning af de föreliggande frågornas innebörd samt af klokhet och huma- nitet. Såsom enskild person kvarlämnar Rfbexson minnet af den bildade, vänlige, glade och flärdlöse mannen, som hade svårt att tro någon om ondt, hos hvilken man förnam så litet af det egna jaget, men så mycket mer af en godhjärtad personlighet. 126 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. Utgifna skrifter. 1. Mémoire sur la polarisation de la lumiére atraosphéri(iue. 145 s. 1864. [Af K. Vet.-Soc. belönad med H. K. H. Prins Oscars pris, år 1863.] Upsala, K. Vet.-Soc, Nova Acta, (3) Vol. 5: Fasc. 1. 2. Om stormen den 30 maj 1865 och följande dagar. Öfvers. af K. Vet.-Akad. Förliandl., Arg. 22 (1865): s. 489—441; T. 23. 3. Afskedsord till de meteorologiska observatörerna vid tredje observationsärets utgång i maj 1868. (Tryckt som manuskript). Ups. Edquist & Berglund 1868. 8:o. 16 s.; l tab. 4. Är det möjligt att förutsäga väderleken? Tidskr. f. mat. o. fys., Ups., Årg. 2 (1869): s. 261-297. 2 t. 5. Lettre de Mr Rubenson ä la Réuuion des météorologistes å Leipzic. Upsal, Ed. Berling 1872. 4:o. 4 s. 6. Om de förnämsta orsakerna till temperaturens olikhet på olika delar af jorden. Liisn. f. folk., Årg. 88 = N. F. Bd 4 (1872): s. 257—274. 7. Om psykrometerns skötsel. (Skrifvelse till Statens meteoro- logiska observatörer). Sthlm 1873. P. A. NORSTEDT & S:R. 1. 8:o. 14 s. 8. Om uppkomsten af ett barometriskt depressionsceutrum i det inre af Sverige den 11 maj 1873. Öfvers. af K. Vet.-Akad. Förhand!., Årg. 30 (1873): N:o 6: s. 31-41: T. 4—9. 9. Vägledning vid begagnande af Meteorologiska centralan stal- tens väderleks-kartor. Sthlm 1874. Gen. Ht. anst. förl. Tr. där- sammastädes. 8:o. 8 s.; 12 k. 10. Meteorologiska notiser, meddelade af R. Rubenson. Tidskr. f. mat. o. fys., Ups., Årg. 5 (1874): s. 63-68; 123—127: 269— 277. 1 t. BIOGRAFIER. — R. RUBENSON. 127 11. On observations with the psychrometer. Translated from the Swedish and abridged by W. Doberck. London. Meteor, soc, Quart. Journ,, Vol. 3 (1875—77): p. 278—283. Öfver- sättning af X:o 7. 12. Om temperatur- och fuktighetsförhållandena i de nedersta luftlagren vid daggens bildande. Öfvers. af K. Yet.-Akad. Förhand]., Årg. 32 (,1875): N:o 1: g. ö— 26. 13. Die Witterung in Schweden im Jänner 1875. Zeitschr. d. österr. Gesellsch. f. Meteorol., Bd 10 (1875): S. 126—129. 14. Von den Temperatur- und Feuchtigkeitsverhältnissen in den untersten Luftschichteu bei der Bildung des Thaues. Zeitschr. d. österr. Gesellsch. f. Meteor., Bd 11 (1876): S. 65—75. Öfver- sättning af N:o 12. 15. Nederböi'dsmängden i Sverige härledd ur de vid statens meteorologiska stationer under åren 1860 — 1872 anställda iakttagel- ser. 29 s.; 5 t. 1876. K. Vet.-Akad. Eandl., N. F. Bd 13 (1874): N:o 10. 16. Regenverhältnisse von Schweden. [Refer. von] J. Hann. Zeitschr. d. österr. Gesellsch. f. Meteor.: Bd 11 (1876): S. 199—202. Refe- rat af föreg. 17. Månads- och årsmedia af temperaturen på statens meteoro- logiska stationer under åren 1859 — 1872. 22 s. 1876. K. Vet.-Akad. Handl., N. F. Bd 14: H. 2 (1876): N:o 7. 18. Om storleken af temperaturens dagliga variation i Sverige. 33 s. 1877. K. Vet.-Akad. Handl., N. F. Bd 14: H. 2 (1876): N:o 10. 1 9. Kort instruktion för anställande af meteorologiska observa- tioner. Sthlm 1877. P. A. NORSTEDT & S:R. 12:o. 11 s. 20. Observations mctéorologiques horaii-es, exécutces, par une société d'étudiauts, å robservatoire de TUniversité d'Upsal du 30 mai 1865 au 9 aöut 1868, continuées jusqu'au 30 novembre suivant au moyen d'appareils enregistreurs, dirigées et publiées par R. R — . Pu- blication due ä la générosité de plusieurs personnes privées. (En mémoire du quatre-centiéme anniversaire de TUniversité Royale d'Up- sal en 1877, hommage respectueux de son Observatoire astronom ique.) [För dessa observationer belönad af K. Yet.-Soc. med Bergstedtska priset 1866 och af K. V. A. med halfva Wallmarkska priset 1867.] Upsal, Ed. Berling, Sthlm, Ivar H.s;ggströms boktr. 1877. 4:o. XX, 287 8.; 1 t. 128 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 21. Ucber die Grösse der täglichen Temperaturvariation in Schweden. Zeitschr. d. österr. Gesellsth. f. Metcorol., Bd 13 (1878): S. 81—88. Refe- rat, af förf., af N:o 18. 22. Catalogue des aurores boréales observées en Suede depuis le 16:me siecle jusqu'ä Tannée 1877 y comprise. P. 1 (1536—1799). 184 s. 1879. » 2 (1800—1877). 300 s. 1882. K. Vet.-Akad. Handl., N. F. Bd 15 (1877): N:o 5; 18 (1880): N:o 1. 23. Handbok i nautisk meteorologi. Sthlm 1880. J. Selig- MANN & C:IS förl., Is. Marcus' boktr.-aktiebol. 1. 8:o. II, 204 s.; 16 t. & k., 41 f. Pris 3 kr. 24. SCHIAPARELLI, G. V., Om stjernfall. Öfversättning af R. R. Sthlm 1881. 1. 8:o. II, 73 s. Pris 0.60. Läsn. f. folket: Tilläggsli., N. F. N:o 3. 25. Föredrag i fysik vid Kongl. Vetenskapsakademiens högtids- dag den 31 mars 1884. Sthlm 1884. Stockholms Dagblads boktr. 16:0. 16 s. (Särtr. f. enskild utdeln.) Sthlms Dagbl., 1884: N:o 8G. 26. Om ljusets gång genom isotropiska ämnen. (Meddel. fr. Stockholms Högskola, N:o 36.) Öfvers. af K. Vet.-Akad. Förhandl., Årg. 41 (1884): N:o 10: s. 3—50: 1 f. 27. Om åskan och norrskenet. En redogörelse för prof. Ed- lunds teori om luftelektriciteten, åskan och norrskenet. Nord. Tidskr., utg. af Letterst. Föran 1885: s. 510—528. 28. Tabell- och räknebyråns förenklade metertabell till lättnad för den mindre handeln utgifven. Sthlm, J. Seligmann 1889. 1 tab. Pris 0.2 5. 29. Om formeln för beräkning af kapitalvärdet vid ensidig öfverlefvelse-kapitalförsäkring. (")fvers, af K. Vet.-Akad. Förliaadl., Årg. 48 (1891): s. 463—473. 30. Om de nyaste hydrografiska undersökningarna i Skagerrack och Kattegatt. Föredrag i fysik vid Vetenskapsakademiens liögtidsdag den 31 mars 1892. Sthlm. Stockholms Dagblads tr. 1892. 1 bl. Fol. (Särtr. f. ensk. utdeln.) Sthlms Dagbl., 1892: N:o 94. 31. Om strandliniens förskjutning. Berättelse i meteorologi vid Vetenskapsakademiens högtidsdag den 31 mars 189(5. Sthlm. Stock- BIOGRAFIER. — R. RUBENSON. 129 holms Dagblads tr. 189(3. 1. 4:o. 8 s. (Särtr. f. enskild utdel- Ding.) Sthlms Dagbl., 1896: N:o 157, 160. ?j2. Étiides sur divorses méthodes sorvaiit a oalculor la mnyoiino diuriio de la tcrapéi'ature ä Taide des observations faitcs aux bcurcs adoptées dans les stations météorologiques suédoiscs. 85 s. 1898. K. Yet.-Akad. Handl., N. F. Bd 30: N:o 4. Lämnat väderleksstatistilc till Ups. Läkarefören. Förli.; prisbelönt lör densamma vid internat. hygien, kongr. i Bryssel 1S76 i förening med F. A. G. Bergman. Redigerat Bulletin mensucl de TObservat météorol. d'Upsal 1869 —72. (Vol. 1—4). Redigerat »Meteorologiska iakttagelser i Sverige, utg. af K. V. A., anställda och utarbetade under inseende af Meteorol. central-anstaltcn», 1873 — 1896. (Bd 15— :-58. Ser. 2: Bd 1—24). Under signaturen R. R. författat en stor mängd uppsatser i fysik och meteorologi för Nordisk Familjebok. Disp. pro exerc. 1850, prws. W. E. SWEDELIUS; pro gradn 1854, pnes. (;. J. Malmsten. Stockholm i juni 1903. //. E. Ilamhrrq. Vttenshdps-Ahadriniens Ärxhnk. Bd 1. INNEHALL. Sid. K. Vetenskaps-Akademiens ledamöter 1 — 16. Arslterättelser: Sekreterarens 17 — 29. Tnstitutionsföreståndarnes 29 HB. Föredrag vid Akademiens högtidsdag 31 mars lilOo: BoHLiN, K., Nyare undersökningar beträffande gasnel)ulo8or . . Ud — 73. Hamberg, H. E., Skogarnas inflytande ])å klimatet 75—87. Sjöstedt, Y., Termiterna och deras biologie 89—101. Tiiografier (med i)oi'trätt): Nils Peter Hamberg 103—118. R. RUBENSON 119—129. KUNGL. SVENSKA VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK FÖR Ar 1904 MED TRE TAFLOR STOCKHOLM KUNGL. BOKTRYCKT.RIFT. P. A. NOTiSTKDT & SÖNER 1904 ^ KUNGL. SVENSKA VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK FOR AR 1904 STOCKHOLM KUNGI,. BOKTRYCKERIET. P. A. XOHSTEDT & SÖNER 1904 KUNGL. SVENSKA VETENSKAPS-AKADEMIEN Maj 1904 PJESKYDDARE ha:^s majiT konungen FOKSTE HEDERSLEDAMÖTER H. K. H. KRONPRINSEN Prlxs OSCAR CARL AUGUST BERNADOTTE H. K. H. HERTIGEN AF VÄSTERGÖTLAND H. K. H. HERTIGEN AF NÄRKE Svenska och norska ledamöter. 165!^, jan. 13. 1859. maj 11. 1861, febr. 13. 18U5, nov. 8. 1868, jan. 8. 1869. febr. 10. 1870, apr. 13. 1871, dec. 13. 1873, mars 12. 1874, nov. 11. 1875, nov. 10. i87i;. maj 10 > nov. 8. 1877, nov. 14. '' i '■ 1878, mars 13. > dec. 11 1879, dec. 15. 1880. okt. 13, A. Efter ålder i akademien. * Betyder att en ledamot varit eller är preses. VON Post, Hampus Adolf, professor, f. d. föreståndare för kemiska försöksstationen vid Ultnna. Uppsala. LixDHAGEX. Daxiel Georg, professor. Stockholm. Hamng. '24. LiLLJEBORG, Wilhelm, f. d. professor vid univ. i Uppsala. Uppsala. Fries, Theodor Magnus, f. d. professor vid univ. i Uppsala, Uppsala. Thalén, Tobias Robert, f. d. professor vid univ. i Uppsala. Uppsala. *Skogmän, Carl Johan Alfred, friherre, f. d. kommendör- kapten. Stockholm. Drottningg. 47. ♦Adelsköld, Claes Adolf. f. d. major. Stockholm. Villag. 2. Cleve, Per Theodor, professor vid univ. i Uppsala. Bergstrand, Carl Erik. professor. Stockholm. Rådmansg. 72. Styffe, Carl Gustaf, f. d. bibliotekarie vid univ. i Uppsala. Stockholm. Braheg. 32. Odenius, Maximili.\n Victor, f. d. professor vid univ. i Lund. Lund. *Åkerman, Anders Richard, generaldirektör och chef för k. kommerskollegium. Stockholm. Kungsg. 34. Areschoug, Fredrik Wilhelm Christian, f. d. professor vid univ. i Lund. Lund. *Törnebohm, Alfred Elis, professor, chef för Sveriges geol. undersökning. Stockholm. Norrtullsg. 10 A. *LovÉN, Otto Christian, f. d. professor. Stockholm. Strandv. 43. Malmström, Carl Gustaf, f. d. riksarkivarie och statsråd. Djursholm. Bug GE, Elseus Sophus, professor vid univ. i Kristiania. *Wittrock, Veit Brecher, professor och föreståndare för Bergianska stiftelsen. Stockholm. Bergianska trädgården. *Retzius, Magnus Gustaf, f. d. professor vid karol. med. kir. institutet. Stockholm. Drottningg. 110. Berggren, Sven. f. d. professor vid univ. i Lund. Lund. <■) VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1881, maj 11. Hammaksten, Olof, professor och rektor vid univ. i Uppsala. » okt. 12. Ljunggren, Gustaf Hakan Jordan, f. d. professor vid univ. i Lund. Lund. » dec. 14. DuNÉR, Nils Christofer, professor vid univ. i Uppsala. 1882, maj 10. K.tellman, Frans Reinhold, professor vid univ. i Uppsala. 1883, mars 14. Mittag-Lefpler, Gösta, professor vid Stockholms högskola. Djursholm. 1884, maj 11. Tullberg, Tycho Fredrik Hugo, professor vid univ. i Uppsala. » okt. 8. *Théel, Johan Hjalmar, professor och intendent vid riks- museet. Stockholm. s nov. 12. *Cederblom, Johan Ertk, f. d. professor vid tekniska hög- skolan. Stockholm. Östermalmsg. 51. > dec. 10. *Sidenbladh, Per Elis, f. d. öfverdirektör och chef för sta- tistiska centralbyrån. Stockholm. Smålandsg. 12. 1885, mars 11. Nathorst, Alfred Gabriel, professor och intendent vid riks- museum. Stockholm. 1886, jan. 13. Rosén. Per Gustaf, professor vid generalstaben. Stockholm. Drottningg. 97. » febr. 10. Falk, Matths, professor vid univ. i Uppsala. » » >■ De Läval, Carl Gustaf Patrik, filos, doktor, civilingeniör. Stockholm. Kangsträdgårdsg. 2 C. » maj 12. Björling, Carl Fabian Emanuel, professor vid univ. i Lund. 1887, nov. 9. Nordstedt, Carl Fredrik Otto, filos, doktor, professor. Lund. » >■ ■' Clason, Edvard Claes Herman, f. d. professor vid univ. i Uppsala. Uppsala. ? " VON Ehrenheim, Per Jacob, f. d. statsråd och universitets- kansler. Stockholm. Malmskillnadsg. 15. 1888, nov. 14. Bäcklund, Albert Victor, professor vid univ. i Lund. » » » *Odhner. Clas THEODOR,f.d. riksarkivarie. Stockholm. Stureg. 50. » dec. 12. Hildebrandsson, Hugo Hildebrand, e. o. professor vid univ. i Uppsala. 1889, febr. 13. Pettersson, Sven Otto, professor vid Stockholms högskola. Drottningg. 90. » maj 8. Lindstedt, Anders, professor och rektor för tekniska hög- skolan. Stockholm. Rädmansg. 67. » > > Svenson, Göthe Wilhelm, f. d. öfverdirektör och chef för k. mariningeniörstaten. Stockholm. Storg. 46. » dec. 11. Klason, Johan Peter, professor vid tekn. högskolan. Stock- holm. Tegnérlunden 4. 1890, april 9. Aschehoug, Thorkil Halvorsen. professor vid univ. i Kri- stiania. » maj 14. Hasselberg, Clas Bernhard, professor, vet.-akad:s fysiker. Stockholm. » juni 11. Brögger, Waldemar Christofer, professor vid univ, i Kri- stiania. » dec. 10. Nyrén, Magnus, ryskt verkligt statsråd, astronom vid observ. i Pulkova. S:t Petersburg. 1891, jan, 14. Hildebrand. Hans Olof Hildebrand. riksantikvarie. Stock- holm. Narva vägen 7 LEOAMOTSFORTECKNIXG. 1892, mars 9. Widman, Oscar, e. o. professor vid univ. i Uppsala. 1893. nov. 8. Ångström. Kxut Johan, professor vid aniv. i Uppsala. 1894, dec. 12. Ödsiansson. Ernst Ludvig "Wilhelm, f. d. professor vid karol. med. kir. institutet. Stockholm. Karlavägen 43. > » » Almström, Robert, fabriksdisponent, fullmäktig i riksbanken. Rörstrand. 1895, dec. 11. Aurivillius, Per Olof Christopher. professor och vet.-akad:s sekreterare. Stockholm. Drottningg. 94. > » » MoNTELius. Gustaf Oscar Augustin, professor och förste ama- nuens vid k. vitt.-, hist.- och ant. -akademien. Stockholm. S:t Panlsg. 11. 1896. apr. 15. Zander, Jonas G-ustaf "Wilhelm, medicine doktor. Stock- holm. Strandvägen 57. 5 nov. 11. Olivecrona, Samuel Rudolf Detlof Knut, f. d. justitieråd. Stockholm. Klarabergsg. 21. i dec. 9. Tegnér. Esaias Henrik Wilhelm, professor vid univ i Lund. 1897, mars 10. Zettervall, Helgo Nikolaus, f. d. öfverintendent. Stock- holm. Drottningg. 73 A. s nov. 10. Henschen, Salomon Eberharii. professor vid karol. med. kir. institutet. Stockholm. V. Trädgårdsg. 17. » dec. 8 Almqvist, Per Wilhelm, professor vid tekniska högskolan. Stockholm. Kungstensg. 40. > » Annebstedt, Claes, bibliotekarie vid univ. i Uppsala. 1898. jau. 12. MöRNER, Karl Axel Hampus, grefve, professor och rektor vid karol. med. kir. institutet. Stockholm. Handtverkareg. 3. 5' febr. 9. Bohlin, Karl Petrus Theodor. professor. vetenskaps-akad:s astronom. Stockholm. » maj 11. Charlier, Carl Wilhelm Ludvig, professor vid univ. i Lund. > > » Söderbaum. Henrik Gustaf, professor, landtbruks-akademiens agrikulturkemist. Stockholm. Experimentalfältet. 1899. nov. 8. Sjögren, Sten Anders H.jalmar, ]irofessor och intendent vid riksmuseet. Stockholm, j dec. 13. Tham. G-ustaf Wilhelm Sebastian, bruksägare. Husqvarna. 1900. jan. 10. *Törnebladh, Henrik Ragnar, lektor, fullmäktig i riksbanken. Stockholm. Torstensonsg. 12. > febr. 14. Nordström. Carl Fredrik Theodor, generaldirektör och chef för k. järnvägsstyrelsen. Stockholm. Barnhusg. 4. s maj 9. Söderwall. Knut Fredrik, professor vid universitetet i Lund. " * ■'■ Dahlgren. Erik Wilhelm, öfverbibliotekarie vid k. biblioteket. Stockholm. Kungsbroplan 1. » nov. 14. Särs, Georg Ossian, professor vid univ. i Kristiania. » » j Ljungberg, Erik Johan, disponent för Stora Kopparbergs Bergslag. Falun. » > » KiJER. Anders Nikolai, direktör för Norges statistiska cen- tralbyrå. Kristiania. 1901, mars 13. Warfvinge. Frans WiLfliEi>M. öfverläkare vid Sabbatsbergs sjukhus. Stockholm. Stureplan 2. > april 10. GiLLJAM. Gustaf Fredeik.. universitetskansler, f. d. statsråd. Stockholm. Kungsträ-dgårdsg. 20. 8 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1901, ajiril 10, Berg, John Wilhelm, professor vid karol. med. kir. institutet. Stockholm. Handtverkareg. 2. > » » Phragmén, Lars Edvard, öfverdirektör och chef för k. för- säkringsinspektiouen. Djursholm. > > Eriksson, Jakob, professor, landtbruks-akadcmiens växtfysio- log. Stockholm. Experimentalfältet. » maj 8. Arrhenius, Svante August, professor vid Stockholms hög- skola. Stockholm. Bergsg. 18. okt. 9. Sahlin, Carl Yngve, f. d. professor vid Uppsala universitet. Stockholm. Regeringsg. 66. > HOV. 13. Holm, Edvard Johan Gterhard, professor och intendent vid riksmuseet. Stockholm. » !■ » Tamm, Claes Gustaf Adolf, friherre, f. d. öfverståthåUare. Stockholm. Mynttorget 4. 1902, mars 12 De Geer. Gerard Jakob, friherre, professor och rektor vid Stockholms högskola. Stockholm. Rådmansg. 67. » > Wirén, Axel, professor vid univ. i Uppsala. I s » Widmark, Erik Johan, e. o. professor vid karol. med. kir. institutet. Stockholm. Drottningg. 7. » maj 14. Loven, Johan Martin, professor vid univ. i Lund. » » » Hedin. Sven Gustaf, professor vid Lister-institutet i London. » » » Welander, Edvard Wilhelm, e. o. professor vid karol. med. kir. institutet. Stockholm. Skeppsbron 10. nov. 25. Brinell, Johan August, öfveringeniör vid järnkontoret. Stockholm. Nybrog. 11 B. 1903, jau. 14. MoHN, Henrik, professor och direktör för k. norska meteoro- logiska institutet. Kristiania. > juni. 10. Ekstrand, Ake Gerhard, byråingeniör. Stockholm. Stora Bastu g. 50. B. Efter klasf>erna. 1. klassen. Ren matematik. 6 ledamöter. Hr Mittag-Lepfler. Hr Falk. Hr Björling. Hr Bäcklund. Hr Lindstedt. Hr Phragmén. II. klassen. Använd matematik. (i ledamöter. Hr Lindhagen. Hr DuNÉR. Hr Rosén. Hr Nyrén. Hr BoHLiN. Hr Charlier. III. klassen. Praktisk mekanik. 8 ledamöter Hr Adelsköld. Hr Cederblom. Hr Svenson. Hr Zettervall. Hr Almqvist. Hr Tham. Två rum lediga. LEDAMOTSFORTECKNING . IV. klassen. Fysik. 6 ledamöter. Hr Thaléx. Hr HiLDEBRANDSSON. Hr Hasselberg. Hr ÅXGSTRÖM. Hr Arrhenius. Hr MoHN. V. klassen. Kemi. geologi och mine- ralogi. 12 ledamöter. Hr VON Post. Hr Cleve. Hr Törxebohm. Hr Pettersson. Hr Klason. Hr Brögger. Hr WiDJiAN. Hr SÖDERBAUM. Hr Sjögren. Hr frih. De Geer. Hr J. M. Loven. Hr Hedin. VI. klassen. Botanik och zoologi. 16 ledamöter. Hr LlLLJEBOBG. Hr Fries. Hr Areschoug. Hr "WlTTROCK. , Hr Berggren. Hr Kjellman. Hr Tillberg. Hr Théel. Hr Nathorst. Hr NORDSTEDT. Hr AuRiviLLius. Hr Särs. Hr Eriksson. Hr HoLJi. Hr Wirén. Ett rum ledigt. VII. klassen. Medicin och kirurgi. 15 ledamöter. Hr Odenius. Hr Chr. Lovén. Hr Retzius. Hr Hammarsten. Hr Clason. Hr Ödmansson. Hr Zander. Hr Henschen. Hr grefve Mörner. Hr Warpvinge. Hr Berg. Hr WiDMARK. Hr AVelander. Två rum lediga. VIII. klassen. Ekonomiska veten- skaper. 15 ledamöter. Hr Bergstrand. Hr AkermaiJ. Hr Sidenbladh. Hr De Laval. Hr v. Ehrenheim. Hr Aschehoug. Hr Almström. Hr Törnebladh. Hr Nordström. Hr Ljungberg. Hr Ki.^R. Hr frih. Tamm. Hr Brinell. Hr Ekstrand. Ett rum ledigt. IX. klassen. Lärdom i allmänhet. It) ledamöter. Hr frih. Skogman. Hr Styffe. Hr Malmström. Hr Bugge. Hr Ljunggren. Hr Odhner. Hr HlLDEBRAND. Hr MONTELIUS Hr Olivecrona. Hr Tegnér. Hr Annerstedt. Hr SÖDERWALL. Hr Dahlgren. Hr GiLLJAM. Hr Sahlin. Ett rum ledigt Utländsk hedersledamot. H. KejS. Högh. Storfursten Konstantin Konstantinowitch. Utländska ledamöter. I. klassen. Ren matematik. — 6 ledamöter. 1851. okt. 8. Kelvin, lord, Netherhall, Largs, Ayrshire. ISiT). apr. 10. Zecthen, Hieronymus Georg, professor vid uuiv. i Köpenhamu. 10 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 190U, juni 6. Poincaré, Henri, professor vid univ. i Paris. 1901. apr. 10. Darboux, Gaston, professor vid univ. i Paris, franska vet.- akad:s ständige sekreterare. 1902. nov. 23. Weber, Heinrich, professor vid univ. i Strassburg. 1903. > 11. Painlevé, Paul, professor vid école norm. sup. i Paris, leda- mot af franska institutet. II. klassen. Ancänd matematik. — 6 ledamöter. 1875, maj 12. Struve, Otto AVilhelm. f. d. direktör för observatoriet i Pul- kova. Karlsruhe. » nov. 10. Newcomb. Simon, professor, f. d. direktör för observatoriet i "Washington. 1877, dec. 12. Schiaparelli, Giovanni Virginio, professor, f. d. direktör för Brera-observatoriet i Milano. 1883, jan. 10. Huggins, "William, doktor, astronom och fysiker. London. 1892. apr. 13. Auwers, Arthur, professor ocli ständig sekreterare vid vet.- akad. i Berlin. 1897, febr. 10. Backlund, Oscar, direktör för observatoriet i Pulkova. III klassen. Praktisk mekanik. — 8 ledamöter. 1873, maj 11. Zeuneb, Gustaf Anton, f. d, direktör för polytekn. institutet i Dresden. 1880, jan. 14. Reuleaux, Frans, f. d. direktör och professor vid tekniska högskolan i Berlin. 1890, juni 11. Edison, Thomas Alva, amerikansk civilingeniör. 1894, jan. 10. Thompson, Silvanus P., professor vid technical college i London. 1900, maj. 9. "White, sir William Henry, chef för engelska marin-ingeniör- staten. London. Cedarcroft, Putney Heath. 1901. mars 13. Tetm.\jer. Ludvig, professor vid polytekniska skolan i Ziirich. Två rum lediga. IV. klassen. Fi/sik. — 6 ledamöter. 1888. dec. 12. Boltzman, Ludvig, professor vid univ. i Leipzig. 1896. dec. 9. Mascart, Eleuthére Elie Nicolas, professor vid College de France. ledamot af franska institutet. 1899, dec. 13. Röntgen, "Wilhelm Conrad, professor vid univ. i Miinchen. 1902, febr. 12. Langley, Samuel Pierpont, sekreterare i Smithsonian in- stitution. "Washington. > okt. 8. KoHLRAUSCH, FRIEDRICH, president för den fysikaliskt tekniska riksanstalten i Charlottenburg. !> dec. 11. Christiansen, Christian, professor vid univ. i Köpenhamn. LEDAMOTSFÖRTECKNING. 11 V. klassen. Kemi, qeologi och mineralogi. — 12 ledamöter. 1870, jan. 12. Beetuelot. Marcellin, professor, ledamot af franska insti- tutet. Paris. 1880, nov. 10. Thomsen, Julius, f. d. professor vid univ. i Köpenhamn. 1884, » l"i. Baeter, Adolf, professor vid univ. i Miinchen. 1885, mars 11. Rosenbusch, Harry, professor vid univ. i Heidelberg. 1892. j 9. van"t Hoff, Jacob Henrik, professor vid univ. i Berlin. > nov. 9. WixKLER, Clemens, f. d. professor vid bergsakademien i Frei- berg. Dresden. 1895, > 13. Suess. Eduard. professor vid univ. i Wien. 1896, >■ 11. Geikie, sir Archibald, generaldirektör för Storbritanniens geo- logiska undersökning. 1897, 10. Eayleigh, lord. sekreterare i Royal Society. London. » » » Rämsay, William, professor vid University College. London. 1899. ^ 8. Hjelt, Edvard, professor vid univ. i Helsingfors. > » > JÖRGENSEN. SoFUS Mads, professor vid univ. i Köpenhamn. VI. klassen. Botanik och zoologi. — 16 ledamöter. 1862. nov. 12 Hooker. sir Josef Dalton. f. d. direktör vid botaniska träd- gården i Kew. 1882. dec. 15. H.^ckel, Ernst, professor vid univ. i Jena. 1883. nov. 14. Gl-nther, Albert C. L. G., f. d. intendent vid British Mu- seum. London. 1885. jan. 14. Warming. Eugen, professor vid univ. i Köpenhamn. 1888, apr. 11 Bornet, Edouard, ledamot af franska institutet. Paris. 1891. nov. 11. Engler. Adolf, professor vid univ. i Berlin. 1893. » 8. ScHWENDENER, SiMON, professor vid univ. i Berlin. 1894. dec. 12. Solms-Laubach. Hermann, grefve, professor vid univ. i Strass- burg 1895. dec. 11. Tkeub. Melchior, direktör för nederländska botan. institutet i Buitenzorg på Java. 1897, febr. in. Pfeffer. Wilhelm, professor vid univ. i Leipzig. T nov. 10. Weismann. August, professor vid univ. i Freiburg (Baden). 1898, maj 11. Dohrn, Anton, föreståndare för den zoologiska stationen i Neapel. 1899, nov. 8. Agassiz, Alexander, f. d. professor vid Harvard univ. i Cam- bridge, Mass. 1900, okt. 10. Gaudry. Albert, professor vid museum dhistoire naturelie i Paris. 1901, dec. 11. Avebury (sir John Lubbock). lord. High Elms. Farnborough. Kent. England. 1903 nov. 11. Hertwig. Oskar, professor vid univ. i Berlin. VII. klassen. Medicin och kirurgi. — 15 ledamöter. 1882, maj 10. von Kölliker, Albert, f. d. professor vid univ. i Wiirzburg. 1889. febr. 13. Lister, lord, f. d. professor vid Kings college i London. 12 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. Ib90. dec. 10. TiGERSTEDT. RoBERT Adolf Armand, i)rofes:ior vid univ. i Helsingfors. lSt)3, april 12. Koch, Robert, professor och geheime medicinalråd i Berlin, dec. 13. VON Recklinghausen, Friedrich, professor vid univ. i Strass- burg. Iö94. maj 9. Runeberg, Johan Wilhelm, professor vid univ. i Helsingfors. 1896, mars 11. Bouchard, Charles Jacques, professor vid faculté de mé- decine i Paris. 1Ö97, apr. 14. Mosso, Angelo, professor vid univ. i Turin. 1898, uov. 9. VON Leydig, Franz. f. d. professor vid univ. i Bonn. 1900. mars 14. Kocher, Theodor, professor vid univ. i Bern. 9 febr. 13. Czerny, Vincenz, professor vid univ. i Heidelber;j;. » apr. 10. Roux, Pierre Paul Emile, vice direktör för »Institut Pasteur» i Paris. Ledamot af franska institutet. 1901. dec. 11. KossEL, Albrecht, professor vid univ. i Heidelberg. 1902 nov. 23. Cornil, André Victor, professor vid univ. i Paris. Ett rum ledigt. VIII. klassen. Ekonomiska vetenskaper. — 6 ledamöter. 1880, febr. 11. Beaulieu, Paul Leroy, professor, ledamot af franska insti- tutet. Paris. 1887. mars 9. Bell, sir Isaac Lowthian. industriidkare i iliddelsbro (Eng- land). 1894. nov. 14. Levasseur, Pierre Emile, professor vid college de Frauce. 1897, mars 10. Giffen, sir Robert, engelsk statistiker och nationalekonom. London, dec. 8. Grandeau, Louis Nicolas. professor vid conservatoire des arts et métiers i Paris. 1902. febr. 12. Mechelin, Leopold Henrik Stanislaus, f. d. finsk senator. Stockholm. Strandv. 11. Kungl. akademiens utskott. Preses och sekreteraren äro ledamöter af alla utskott. 1. Redaktions-utskottet. En ledamot af hvarje klass: Hr 3Iittag-Leffler. Hr Rosén. Hr Almquist. Hr Hasselberg. Hr SÖDERBAUM. Hr WlTTROCK. Hr Chr. Lovén. Hr SlDENBL.\DH. Hr Malmström. 2. Inspektions-utskottet. Tvä ledamöter i hvarje inspektion. A. Inspektionen öfver observatoriet och de niatem. verkstäderna. Hr Lindstedt. Hr Rosén. B. Inspektionen öfver den fysiska institutionen och meteor, cen- tral-anstalten. Hr Arrhenius Hr Åkerman. LEDAMOTSFORTECKNING. 13 C. Inspektionen öfver den kemiska institutionen. Vakant. D. Inspektionen öfver biblioteket. Hr Hasselbekg. Hr Théel. E- Inspektionerna öfver det natur- historiska riksmuseet. Mineralogiska afdelningen. Hr SöDERBArji. Hr TÖRXEBOHJI. Botaniska afdelningen och den Bergianska stiftelsen. Hr Sidenbladh. Hr Chr. Loven. Zoologiska och palfeontologiska af- delningarna. Hr grefve Mörxee. Hl Retzics. Etnografiska afdelningen. Hr frih. Tamm. Hr MoxTELirs. 3. Förvaltnings-utskottet. Tio ledamöter. Hr Almström. Hr Törnebohm. Hr GiLLJAM. Hr Dahlgren. Hr Retzius. Hr Åkerman. Hr Sidenbladh. Hr Lindstedt. Hr Rosén. Hr grefve Mörner. Ämbets- och tjänstemän. Akademiens ämbets- och tjänstemän: Prfeses: Hr Cederblom Sekreterare: Hr Aurivillius. Astronom: Hr Bohlin. Fysiker: Hr Hasselberg. Kemist: Vakant. Bergiansk lärare: Hr Wittrock. Bibliotekarie: Jacob Adrian Berg- STEDT. fil. d:r. Amanuens vid biblioteket: Fröken Eva Dahlgren. Föreståndare för zoologiska stationen Kristineberg: Hr Théel. Kamrer: Johan Ludvig Letonmakck. registrator, f. d. kanslisekreterare. Stnreg. 5. Ombudsman: Carl Albert Lindha- gen, borgmästare. Yalhallavägen41. Redaktör af statskalendern : Karl Si- denbladh. öfverdirektör och chef för statistiska centralbyrån. Nybrog. 58. Arkitekt: Frans Gustaf Abraham Dahl, f. d. v. professor och förste intendent. Drottningg. 59. Notarie: Otto August Sjögreen. f. d. kansliråd. Linnég. 33 och 35. Fysisk instrumentmakare: Peter Mag- nus SÖRENSEN. Naturhistoriska riksmuseet : Intendenter. Hr Wittrock. /ör de botaniska sam- lingarna. Hr Nathorst. för samlingarna af arkegoniater och fossila växter. Hr Théel, för samlingarna af lägre overtebrerade djur. Förste inten- dent vid den zoolog, och palseontol. afdelningen. Hr Holm, för de paloeontologiska samlingarna. Hr Sjögren, för de mineralogiska samlingarna . Bror Yngve Sjöstedt. fil. d:r. pro- fessor, för de entomologiska sam- lingarna. Knut Hjälmar Stolpe, fil. d:r, pro- fessor, för de etnografiska sam- lingarna. 14 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. Axel Johan Einar Lönnberg, iil. rt:r, professor, för samlingarna af rertebrerade djtir. Konservator. Anders Svensson vid vertebratafdel- nino-en. Statens meteorologiska centrnl- anstalt: Föreståndare: Hugo Emanuel Ham- berg. fil. d:r, professor. Amanuens: Nils Ekholm, fil. d:r. Kungl. akademiens fullmäktige för Nobelstiftelsen, och deras suppleanter. Valda intill inOf» års slut. FuUmäJdige: Hr Turnebohm. Hr Åkerman. Hr Almström. Hr SiDENBLADH. Hr AuRiviLLius. Hr Cederblom. Suppleanter Hr Almqvist. Hr Nordström. Hr Rosén. Hr Retzius. Kungl. akademiens Nobel-kommittéer. För fysik: Vald intill slutet af : För kemi: Vald intil slutet af: Hr Hasselberg, ordf. 1904. Hr Pettersson. 1904. Hr Ångström. 1905. Hr Klason. 1905. Hr HiLDEBRANDSSON. 1906. Hr AVidman. 1906. D:r P. G. D. Granquist 1907. Hr Cleve, ordf. 1907. Hr Arrhenius. Hr SÖDERBAUM. Kommittéernas gemensamme sekreterare Knut Wilhelm Palm.^r, fil. d:r, lektor. Stureg. 56. LEDAMOTSFÖRTECKNING. 15 Ordinarie ärenden, som skola förekomma vid aka- demiens sammankomster. 1904—1905. 1904. 8ept. 14. Riksdagspetita : minnespenning till högtidsdagen ; remiss af inkomna ansökningar om understöd från Regneils zoologiska gåfvomedel. Okt. 12. Val af ledamöter i Wallmarkska kommittéen; remiss af inkomna ansökningar till Beskowska stipendiet (mat. fys. vet.): val af leda- mot i den internationella akademiska kommittén för 1905. Nov. 9. Val af kommitterade för upprättande af förslag till bortgifvaude af den Edlundska belöningen ocb af de Hahnska donationsmedlen (biol. vet.) Wallmarkska belöningen och Regnelle zoologiska gåfvomedel bortgifvas: förslag till stat för 1905. Dec. 7. Beskowska stipendiet (mat. fys.) bortgifves; gratifikationer; val af en ledamot i Stockholms högskolas styrelse. 1905. Jan. 11. Förslag till böndagar för är 1906: Edlundska belöningen utdelas: val af revisorer för granskning af Akademiens. Stockholms högskolas och Nordiska museets räkenskaper; val af ledamöter i de Letterstedtska kommittéerna: inkomna reseberättelser; gratifikation till afkomling af Linné. Febr. 8. Letterstedtska prisen utdelas: förslag till stat för Bergianska stiftelsen. Mars 14. Fernerska. Lindbomska och Flormanska prisen, akademiens rese- understöd samt anslaget till instrumentmakeriernas uppmuntran bortgifvas. 31. Akademiens högtidsdag. April 11. Inspektionsberättelser; val af preses; presidiets nedläggande. Maj 9. Utskottsval. Juni 13. Anmälan om Letterstedtska resestipendierna: kalendarium för 1907 till kommerskollegium: revisionsberättelse för 1904; arkitektens förslag till reparationer i akademiens och riksmuseets hus: tjänst- ledighetsansökningar. Sekreterare-expeditionen hålles öppen kl. 2—3,45 e. m. alla helgfria dagar under tiden den 1 september — 1 juni; 1 juni — 31 augusti endast mån- dagar kl. 12—2. Rikstel. 63 69. Biblioteket är öppet för allmänheten hvarje helgfri dag kl. 11 — 3 e. m. under tiden den 1 september — 15 juni samt från den 16 juni — 31 augusti; onsdagar och lördagar kl. 12—2 e. m. Rikstel. 804. Kamrerarekontoret hålles öppet tisdagar och fredagar kl. 3 — 4 e. m. mellan 1 september och den 31 maj; 1 juni— 31 augusti endast tisdagar kl. 3 — 4 e. m. K. Vetenskaps-Akademiens samman- komster 1903. Sammankomsten onsdagen den 14 januari. Närvarande 40 ledamöter. Kungl. Maj:ts nådiga bref angående rätt till professors- titel för innehafvaren af intendentsbefattningen vid riks- museets etnografiska afdelning föredrogs och lades till hand- lingarna. Akademien beslöt med anledning af skrifvelse från K. Ec- clesiastikdepartementet, att stafningen i sjunde upplagan af Svenska Akademiens ordlista skulle för framtiden iakttagas i Akademiens skrifvelser och protokoll, h varjämte akademien uttalade önskvärdheten af, att samma stafningssätt äfven iakttages af författarna i Akademiens skrifter. Ett belopp af 200 kronor beviljades för utgifvande genom amanuensen J. M. Hult af en fullständig förteckning öfver de arbeten, som föranledts af de svenska arktiska expedi- tionerna. Amanuensen vid meteorologiska centralanstalten D:r N. J^Ikholm erhöll tjänstledighet under februari — ^juni för att be- arbeta D:r Sven Hedins meteorologiska iakttagelser i Central- asien under åren 1898 — 1897. Den Edlundsla belöningen för året tillerkändes docenten vid Stockholms Högskola Helge von Koch för hans i Bihanget till Akademiens handlingar införda af handling: »Applications nouvelles de la fonction exponentielle». Räntan å Hahnska donationen tilldelades lektorn vid högre elementarläroverket i Norrköping Sven Forsling för frak- Vetenskaps- Akademiens Arshok. 2. 1904. - 18 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. tionering af sällsyntare jordarter och för det sålunda vunna materialets spektroskopiska undersökning. Närmare bestämmelser rörande publikationen: »Astrono- miska iakttagelser och undersökningar anställda pä Stock- holms observatorium» blefvo af Akademien antagna. Till kommitterade för afgifvande af förslag till bort- gifvande af de Letterstedtska prisen för utmärkta författare och för öfversättningar utsagos herrar Lindstedt, Rosén, grefve Cronstedt, Hasselberg, Törnebohm, Wittrock, Retzius, TöRNEBLADH och MoNTELius, samt till användande af de Let- terstedtska medlen för maktpåliggande vetenskapliga under- sökningar herrar Thébl, Söderbaum och Arrhenius. Till revisorer för granskning af Stockholms högskolas förvaltning och räkenskaper för år 1902 utsagos herrar Skog- man och Rosén samt för Nordiska Museets räkenskaper för samma år herrar Z änder, Phragmén och Eriksson. Till inländsk ledamot af fjärde klassen kallade Akade- mien direktören för K. norska meteorologiska institutet, pro- fessor Henrik Mohn i Kristiania. Till införande i Akademiens skrifter antogos följande af- handlingar : i Akademiens Handlingar: Plankton-researches in 1901 and 1902 af professor P. T. Cleve. i Arkiv för matematik m. m.: l:a) Ueber die magneto- optischen Erscheiuungen af professor A. V. Bäcklund; 2:a) Bidrag till kännedomen om ledningsmotståndet vid kontakter mellan fasta, ledande kroppar af doktor T. E. Aurén. i Arkiv för kemi m. m.: l:a) Laboratorieapparater för fraktionerad destillation af lektor A. Westerberg; 2:a) Om några af de fysikaliskt-kemiska egenskaperna hos vattenlös- ningar af salter af lantan, ceriuni och thorinm af f. licent. K. Holmberg. i Arkiv för zoologi: l:a) Beiträge zur Kenntniss der Dipterenlarven. 1. af kand. Ivar Trägårdh; 2:a) Die von Herrn Professor Yngve Sjöstedt in Kamerun gesammelten Ela- teriden, Eucnemiden und Throsciden af O. Schwarz. i Astronomiska iakttagelser och undersökningar B. 6: Sur la détermination des corrections du réseau pour la me- sure astrophotographique å Tobiservatoire de Stockholm af professor H. Bohlin. VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1903. 19 Shäfiker: Till riksmuseets entomologiska af delning: en genom härvarande danske minister öfverlämnad samling ost- indiska fjärilar, gåfva af herr F. A. Möller i Darjeeling. Sammankomsten onsdagen den 11 februari. Närvarande 39 ledamöter. Preses tillkännagaf, att Akademiens inländske ledamot af nionde klassen, godsägaren d:r Carl Fredrik Bergstedt med döden afgått. Herr Pettersson öfverlämnade till Akademien första häftet af den svenska hydrografiskt-biologiska kommissionens skrifter och lämnade ett referat af dess innehåll. Herr Bohlin redogjorde för ett af honom utfördt arbete: »Sur le développement des perturbations planétaires» samt refererade en under senare tid framställd teori angående syn- kronism mellan solfläcksminima och de vulkaniska företeel- serna på jorden. Intendenten Stolpe förevisade en modell af en kolossal stenskulptur från ruinerna vid Quiriguå i Guatemala jämte ett par andra, likaledes från Majafolket härstammande, forn- saker och redogjorde i korthet för de vid Quiriguå funna fornlämningarnas betydelse. Telegrafassistenten fil. d:r T. E. Aurén förordnades att intill den 30 juni förestå amanuensbefattningen vid den meteorologiska Centralanstalten . Stat för den Bergianska stiftelsen för år 1903 fastställdes, hvarjämte beslöts, att den för år 1902 uppkomna behållningen, omkring 8,000 kronor, skulle öfverföras till fonden för vat- tenledning. Akademien beslöt att hos Svea Hofrätt öfverklaga Stock- holms rådstufvurätts utslag rörande det servitut, som för- menats hvila å Akademiens fasta egendom n:r 5 i kvarteret Grönlandet norra. På förslag af förvaltningsutskottet beslöts att från och med detta år ett årligt anslag af 1,000 kronor tillsvidare skulle utgå till bekostande af Akademiens publikation »Astro- nomiska iakttagelser och undersökningar». På hemställan af herrar Lindhagen, Dunér, Rosén och Hasselberg beslöts att hos Kungl. Maj:t i underdånighet an- 20 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. hålla att åtgärder, så fort ske kunde, måtte vidtagas för skyddande af lämningarna å ön Hven efter Tyeho Brahes observatorier, Uranienborg och Stjerneborg. Det Letterstedtska författarepriset tilldelades professor Gustaf IIetzius och e. o. professor Carl Magnus Furst ge- mensamt för deras arbete: »Anthropologia Suecica. Beiträge zur Anthropologie der Schweden», hvarjämte Akademien på förekommen anledning beslöt, att detta pris ej skulle kunna delas mellan flera än två personer. Det Letterstedtska priset för öfversättningar beslöt Aka- demien dela i två lika delar, af hvilka den ena tillde- lades skriftställaren Karl August Hagberg för hans ut- märkta öf%'ersättning af .1. Echegarays dram: >/Den store Galeottov, och den andra professor Hjalmar Edgren för hans förtjänstfulla öfversättning af Alfred Tennysons »Dikter i urval;>. De Letterstedtska medlen för särskildt maktpåliggande vetenskapliga undersökningar ställdes till herr Aurivillius' förfogande för anställande af försök rörande biens förmåga att finna vägen hem till sin bostad. Sedan anmäldt blifvit, att docenten L. U. Weibull, som af Lunds universitet i behörig ordning utsetts till Letter- stedtsk utrikes resestipendiat för år 1902, af sagt sig stipen- diet, beslöt Akademien, att stipendiebeloppet för nyssnämnda år skulle läggas till donationskapitalet. På grund af meddelande från förvaltningsutskottet, att de besparingar, som uppstått å den Letterstedtska fonden för ett utrikes resestipendium, vid 1902 års slut uppgått till 20,842 kronor och 33 öre, beslöt Akademien att i öfverens- stämmelse med donationsbrefvet en fond å 20,000 kronor för ett Letterstedtskt inrikes resestipendium nu skulle afsättas samt räntan därå i vederbörlig ordning utdelas. Akademiens sekreterare samt inspektor för den Letterstedtska donationen erhöllo i uppdrag att afgifva förslag till de särskilda bestäm- melser, som utöfver hvad i donationsurkunden stadgades, kunde visa sig behöfliga vid utdelandet af detta stipendium. Till införande i Akademiens skrifter antogos följande af handlingar : I Akademiens Handlingar: Bidrag till kännedomen om norra polartrakternas däggdjur och fåglar af konservator G. Kolthoff; VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER li)03. 21 i Arkiv för matematik m. m. : Sur la forme des lignes de cour- bnre dans le voisinage d'un ombilic af fil. kand. Agne Wahlgren. i Arkiv för kemi m. m.: Ueber das Verhalten des /^-Amino- crotonsäureesters af doktor Hans Euler; i Arkiv för botanik: l:a) Ueber die Meeresalgenvegeta- tion von Beeren Eiland af professor F. R. Kjellman; 2:a) Eemarks on some species of TricJiomaites Sm. sect. Didymo- gJossmn af lektor C. ^L Lindman; i Arkiv för zoologi: roccinelliden ans Kamerun af herr J. A\'eise. Utgifven skrift: (jfversigt af K. Vetenskaps-Akademiens förhandlingar för år lit<)2. X:r K). Skänker: Intendenten för riksmuseets pahfontologiska afdelning anmälde, att denna afdelning såsom gåfva emot- tagit dels af en gifvare läXlOO kronor, dels af en annan 1,000 kronor och att den förra gåfvan i främsta rummet vore af- sedd för inköp af de pleistocctma däggdjursfossil, som af fri- herre Erland Nordenskiöld hemförts från Bolivien, samt den senare för anskaffande af en stenskärningsmaskin. Akade- mien beslöt att till den förstnämnde gifvaren, herr direktör August Reinhold, iifverlämna ett exemplar i guld af sin medalj öfver Linné, livarjämte herr Holm erhöll i uppdrag att till den senare gifvaren, som önskat vara okänd, fram- föra Akademiens tacksägelse. Sammankomsten onsdagen den 11 mars. Närvarande 36 ledamöter. Kungl. Maj:ts nådiga bref angående böndagar för år 1904 föredrogs. Ett af herrar Törnebohm och Dahlgren afgifvet utlåtande öfver en af läroverksadjunkten A. Heimer till K. ]\[aj:t in- lämnad, till Akademien remitterad underdånig ansökan om understöd för bevistande af den nionde internationella geolog- kongressen i Wien blef af Akademien godkändt. Akademien godkände äfvenledes ett af herrar Törxebohm och friherre De Geer afgifvet yttrande öfver en af docenten Helge Bäckström till K. Maj:t inlämnad och till Akademien remitterad ansökan om understöd för bevistande af samma kongress. 22 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. Herrar Dahlgren och friherre De Geer hade afgifvit ut- låtande öfver en af K. Maj:t till Akademien remitterad un- derdånig ansökan af docenten S. Lönborg om understöd för utgifvande af ett arbete öfver den svenska kartans historia. Detta utlåtande blef af Akademien godkändt. Uti ingifvet yttrande hade herrar Pettersson och Klason med anledning af en skrifvelse från statsrådet och chefen för K. Ecklesiastikdepartementet hemställt, att Sverige borde blifva representeradt genom särskildt ombud vid den femte internationella kongressen för tillämpad kemi i Berlin. Aka- demien godkände detta yttrande och beslöt att till delegerad för Sverige föreslå herr Klason. Ett af herrar Wittrock och Théel afgifvet yttrande öfver en af K. Maj:t till Akademien remitterad, underdånig ansökan af konservator O. (tYLLING om understöd för studier i utlandet öfver prepareringsraetoder och museers anordning blef af Akademien gilladt och godkändt. Hr Sjögren höll ett föredrag om verkningarna af en klotblixt vid (llumstorp i Vase socken i Värmland den 31 januari detta år. Anmältes att K. Landtbruksakademien till Letterstedtsk stipendiat för 190o utsett assistenten Anders Elofsson. På förslag af kalenderredaktören och kommitterade beslöt Akademien, att titlar, som af enskilda personer eller bolag tillagts deras tjänstemän och som kunde förväxlas med statens ämbets- och tjänstetitlar med säregen betydelse, ej skulle an- vändas i statskalendern, att af vid utländska läroanstalter vunna doktorsvärdigheter endast sådana skulle i statskalen- dern införas, som meddelats af universitet, hvilkas organi- sation vore likartad med de svenska universitetens samt att i underdånig skrifvelse hos K. Maj:t anhålla, att svärdsmän och vasamäu finge ur statskalendern uteslutas. Det Fernerska priset tilldelades docenten i matematik vid Lunds universitet Thorsten Brodén för hans afhandling: Ueber lineare homogene DifFerentialgleichungen mit gegebenen Verzweigungsstellen und gegebener Monodromiegruppe. Det Lindbomska priset tillerkändes amanuensen J. M. Sandström för hans uppsats: Ueber die Beziehung zwischen Luftbewegung und Druck in der Atmosphajre uuter statio- nären Verhältnissen. VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 19U3. 23 Doktor Gustaf Swenander erhöll den Flormanska belö- ningen för sitt arbete: Studien iiber den Bau des Schlundes und des Magen der Vögel. Akademiens understöd för resor inom landet fördelades mellan licent. Hj. Möller, stud. S. Birger, kand. X.Sylvén. ama- nuensen T. Westergrex, kand. H. A\'itte, stud. A. Eoman, licent. ]S. Holmgren, lektor L. Johansson och kand. Ivar Trägårdh. Anslaget till instrumentmakeriernas uppmuntran för- delades mellan instrumentmakarne P. M. Sörensen och G. Sörensen. Af Akademiens åttonde klass meddelades, att densamma tilldelat öfveringenjör Johan August Brixell det Arnbergska priset för innevarande är. Till införande i Akademiens skrifter antogos följande af- handlingar: i Akademiens Handlingar: Om drifveden i Xorra Ishafvet af kandidat Fredrik Ingvarsson; i Arkiv för matematik m. m.: Generalisation af Plancks teori för beräkning af elektromotoriska kraften mellan tvenne elektrolyter af licent. Knut Holmberg; i Arkiv för kemi m. m.: l:a) Sur Kenntnis der aliphatischen Amine af doktor Hans Euler och 2:a) Ueber Ammoniak und Metallammoniakbasen 1. af densamme. i Arkiv för botanik : l:a) Myxomyceten von Argentinien und Bolivia af fil. licent. E. Fries; 2:a) Die Algen der ersten Regnellschen Expedition. 2. Desmidiaceen af doktor O. Borge. i Arkiv för zoologi: l:a) On the adaptation to a mollusci- vorous diet in Varaniis niJoticus af docenten Einar Lönnberg; 2:a) Till kännedom om de nordiska Xemertinerna. 4 af pro- fessor David Bergendal. Utgifven skrift: Bihang till K. Vetenskaps- Akademiens Handlingar. Band. 28. Skänker: Herr Retzius öfverlämnade till G. Lindströms minnesfond ett belopp af 380 kronor utgörande hans andel af det Letterstedtska författarepriset. Professor Stolpe anmälde att till riksmuseets etnografiska afdelning såsom gåfva öfver- lämnats: af Hans Ma.j:t Konungen ett facsimile af den mexi- kanska handskriften »Codex Nuttall»; af grefve Erik von Rosen en samling arkeologiska och etnografiska föremål från indianstammar i Argentinska Chaco; af löjtnant Didrik Bildt en samling etnografiska saker från Ainu-folket på Jezo samt 24 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. dylika föremal från Japan, Kina, Burma och Indien samt af professor Gr. Retzius, kandidat Hjalmar Wijk och general- konsul Casparsson en af friherre Erland Nordenskiöld hop- bragt samling af skelett och kranier från flere indianstammar i norra Argentina. Af disponenten Erik Ljungberg hade Akademien erhållit fotografier af tA^enne Kopparbergs bergslag tillhöriga porträtt af Polhem. Sammankomsten tisdagen den 31 mars. Akademiens högtidsdag. Akademiens preses, Herr Théel, tillkännagaf, att årets minnespenning vore präglad öfver Akademiens framlidne leda- mot, intendenten för riksmuseets afdelning för lägre everte- brerade djur professorn Sven Ludvig Lovén och föredrog en öfver Lovén författad minnesteckning. Sekreteraren uppläste en berättelse för Akademiens verk- samhet under det förflutna akademiåret. Professor H. E. Hamberg höll föredrag om skogarnes in- flytande på klimatet och professor J. Sjöstedt om termiterna och deras biologi. Sammankomsten onsdagen den 8 april. Närvarande 37 ledamöter. Tillkännagafs, att Akademiens inländske ledamot af åttonde klassen professor Johan August Wiborgh med döden af gått. Akademien o-odkände såväl ett af herrar AVittrock och Törnebohm afgifvet yttrande öfver en af K. Maj:t till Aka- demien remitterad underdånig ansökan af professor A. Gr. Nathorst om understöd för bevistande af den nionde inter- nationella geologkongressen i Wien som ock ett af herrar Törnebohm och frih. JJe Geer afgifvet yttrande öfver en dylik ansökan af doktor A. Hamberg. Meddelades att K. ]\Iaj:t till Sveriges ombud vid den femte internationella kongressen för tillämpad kemi, som» VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1903. 25 kommer att hållas i Berlin i nästinstnndande juni månad, utsett professor J. P. Klason. Herr 8mitt redogjorde för en af doktor O. Grönberg af- gifven berättelse rörande hans med understöd från Akade- mien utförda undersökningar rörande de faktorer, som anses verka bestämmande på afkommans kön. Sedan anmäldt blifvit, att samtliga handlingar rörande Akademiens och det naturhistoriska Riksmuseets byggnads- fråga blifvit genom byggnadskommitténs försorg tiJl trycket befordrade samt utdelade till Akademiens alla inländska ledamöter, beslöt Akademien att för behandling af detta vik- tiga ärende hålla extra sammanträde den 18 april. På för- slag af byggnadskommitténs ordförande herr Sidenbladh be- slöt Akademien, att till kommitténs sekreterare herr Dahl- gren, som ej mindre i hufvudsak verkställt den utredning, som af kommittén förebragts, utan äfven redigerat kom- mitténs betänkande i ärendet, framföra sitt tack för det syn- nerligen mödosamma och förtjänstfulla arbete, som han utfört. • På stadgekommitténs vägnar meddelade sekreteraren, att kommittérade efter tagen kännedom om de anmärkningar, som af Akademiens ledamöter gjorts mot det ursprungliga förslaget till nya grundstadgar för Akademien, nu i vissa delar omarbetat förslaget och utdeJat detsamma till Akade- miens ledamöter. På grund häraf beslöt Akademien att för- slaget till nya grundstadgar, om tiden det medgåfve, skulle upptagas till behandling vid det extra sammanträdet den 18 april. De sedvanliga inspektionsberättelserna anmäldes och lades till handlingarne. Hr Retzius anmälde, att den kommitté, som af Akade- mien den 11 dec. 1902 tillsattes för att utreda, hvilka af Em. Svedenborgs i Akademiens ägo befintliga manuskript af ve- tenskapligt innehåll förtjänade att af trycket utgifvas, be- slutat föreslå, att ett urval af dylika skrifter borde utgifvas och att början skulle göras med ett manuskript af fysika- liskt innehåll, hvartill herr Arrhenius lofvat att utarbeta förklarande noter. Akademien lämnade härtill sitt bifall samt hembar till herr Retzius sin tacksägelse för hans fri- kostiga löfte att ansvara för de kostnader, som häraf kunde förorsakas. 26 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. Till revisorer för granskning af Akademiens räkenskaper för är 1902 utsagos herrar Z an der, Söderbaum och friherre Tamm. Till revisorer af Nordiska Museets räkenskaper för år 1901 efter herr Svenson, som afsagt sig uppdraget, utsågs herr Eriksson. En af Akademiens bibliotekarie herr Dahlgren gjord an- hållan om tjänstledighet från den 1 maj till den 1 september för en studieresa till Tyskland, Frankrike och England blef af Akademien beviljad, hvarjämte biblioteksanianuensen Bbrgstedt förordnades att under tiden uppehålla bibliotekarie- befattningen samt fröken Eva Dahlgren att under samma tid förestå dennes amanuensbefattning. Till införande i Akademiens skrifter antogos följande af- handlingar: i Arkiv för matematik m. m. : l:a) Om ett jordkast vid Glumstorp i Boda socken i Värmland och om liknande före- teelser beskrifna af Urban Hjärne af professor Hj. Sjögren; 2:a) Sur nn cas particulier du théoréme de M. Picard rélatif aux fonctions entiéres af professor E. Lindelöf. i Arkiv för kemi m. m. : Ueber die Auflösung von Me- tallen 2. af doktor T. Aurén och lektor W. Palm.er. i Arkiv för zoologi: l:a) Westafrikanische Oligochttten, gesammelt von Herrn Y. Sjöstedt af doktor W. Michaelsen; 2:a) Verzeichnis der von professor V. Sjöstedt in Kamerun gesammelten Cassididen af Fr. Sp^th; 3:e) Aphanipterologische Notizen nebst Beschreibung neuer Arten af fil. licent. Einar Wahlgren; 4:e) Studier och iakttagelser öfver humlor af docenten S. Bengtsson. Till preses för nu ingående akademiär utsågs herr Törne- bladh, hvarefter herr Théel nedlade presidiet med ett föredrag: »Några drag ur en sjöborres lif och utveckling». Sammankomsten lördagen den 18 april. Närvarande 42 ledamöter. Akademien företog till behandling byggnadskommitténs och förvaltningsutskottets förslag till lösning af Akademiens och de under henne lydande statsinstitutionernas byggnads- VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1903. 27 fråga och godkände till alla delar detsamma. (Protokollet rörande denna sak finnes aftryckt i »Handlingar angående K. Vetenskaps-Akademiens, Naturhistoriska riksmuseets och vetenskapsakademiens Nobelinstituts M^ggnadsfråga s. 227 —231). Sammankomsten lördagen den 25 april. Närvarande 34 ledamöter. § 1 och § 3 af kommitterades förslag till nya grund- stadgar för Akademien genomgingos och blefvo preliminärt till sin lydelse antagna. Sammankomsten oasdagen den 6 maj. Närvarande 28 ledamöter. §§ 2 och 4 — 25 af kommitterades förslag till nya gruud- stadgar för Akademien genomgingos och blefvo preliminärt till sin ordalvdelse antagna. Sammankomsten onsdagen den 13 maj. Närvarande 31 ledamöter. Ett af herrar Rosén och Hasselberg afgifvet yttrande öfver en af K. Maj:t till Akademien remitterad, underdånig ansökan af professor H. Hildebrandsson om reseunderstöd för deltagande i ett sammanträde i England af den internatio- nella meteorologiska kommittén blef af Akademien god- kändt. Med godkännande af det yttrande, som Akademiens om- budsman afgifvit med anledning af det större akademiska konsistoriets i Lund hos K. Maj:t anförda besvär öfver Veten- skapsakademiens beslut att lägga det af docenten L. V. Weibull ej begagnade Letterstedtska utrikesresestipendiets 2'S VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. belopp till donationskapitalet, beslöt Akademien hos K. Maj:t i underdånighet hemställa, att nämnda besvär måtte lämnas utan afseende. Ett af herrar Törnebohm och Holm afgifvet yttrande öfver af docenten C. ^^^IMAN och professor S. L. Törnquist till K. Maj:t ingifna och till Akademien remitterade under- dåniga ansökningar om reseunderstöd för bevistande af den nionde internationella geologkongressen i Wien blef af Aka- demien godkändt. Meddelades, att K. Maj:t dels bifallit Akademiens under-, dåniga framställning om svärdsmäns och vasamäns uteslu- tande ur statskalendern, dels beviljat docenten 8. Lönborg ett anslag af 1,000 kronor för utgifvande af ett arbete om den svenska kartans historia, men ej funnit skäl bifalla kon- servator O. Gyllings ansökan om anslag för utrikes resa. Ett till Akademien inlämnadt förslag till nya grund- stadgar för Stockholms högskola blef paragrafvis genom- gånget och godkändt. Herr Bohlin meddelade, att en ny stjärna blifvit upp- täckt af professor Turner i Oxford och redogjorde för de iakttagelser, som blifvit gjorda rörande densamma. Herr Eriksson redogjorde för innehållet af en af honom författad, nu till Arkiv för botanik inlämnad uppsats (se nedan!) På förslag af herr Retzius beslöt Akademien att utse herr Dahlgren att jämte herr Retzius såsom Akademiens ombud deltaga i den internationella akademiska associationens sammanträde i London i början af juni månad. Akademien anvisade ett belopp af 500 kronor för inköp från professor G. Lindströms sterbhus af ett större antal för Akademiens bibliotek behöfliga böcker. Ett efter förrättad syn uppgjordt förslag till repara- tioner uppgående för Akademiens fastigheter till 8,5^8 kronor och för kvarteret (Irönlandet södra till 2,773 kronor blef af Akademien godkändt. För att i någon mån af hjälpa de svårigheter, h varmed riksmuseets afdelning för lägre evertebrater hade att kämpa för att kunna bereda erforderligt utrymme åt samlingarne beslöt Akademien att till nämnda afdelning af stå tre rum en trappa upp i tvärbyggnaden mellan gårdarne, som nu an- vändes till förvaring af Akademiens skrifter, och att i stället VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1903. 29 den stora källaren under östra delen af Akademiens hus skulle inredas för förvaring af nämnda skrifter. Herr Fries aHämnade å kommitterades vägnar redogö- relse för de medel, som intlutit för åstadkommande af en grafvård öfver A. F. Regnell i Caldas i Brasilien. På begäran medgaf Akademien, att den s. k. Sörensenska räknemaskinen finge utlånas till doktor \. Carlheim-Gyllen- sköld. Till införande i Akademiens skrifter antogos följande af- handlingar : i Arkiv för matematik m. m.: l:a) Elementare Herleitung der elliptischen Funktionen af lektor J. Möller; 2:a) Xote tiber die ganzen Funktionen zweier Yeränderlichen af pro- fessor A. Wiman; 3:e) Ueber die angenäherte 1 )arstellung von ganzen Funktionen af densamme; 4:e) Sur le calcul des in- tégrales d'un systeme d'équations différentielles par la méthode de Cauchy-Lipschitz af stud. J. Malmquist. i Arkiv för botanik: l:a) Bidrag till kännedomen om växttrikomerna i synnerhet rörande deras föran derlighet af lektor P. Gr. E. Theorin; 2:a) The researches of professor H. Marshall Ward on the Brown E,ust on the Bromes and the Mycoplasm Hypothesis af professor J. Eriksson. i Arkiv för zoologi: Phytophagous Coleoptera obtained by prof. Sjöstedt in the Cameroons af Mr M. Jacoby. Utgifven skrift: Kungl. Vetenskaps-Akademiens Hand- lingar. Band 36. Sammankomsten lördagen den 23 maj. Närvarande 2o ledamöter. Pä förslag af kommitterade beslöt Akademien, att alla de bestämmelser, som i generalkonsul J. Letterstedts dona- tionsbref finnas rörande det utrikes resestipendiet äfven skola tillämpas på det inrikes resestipendiet med följande undantag: 1. Stipendiatens skyldighet att bifoga intyg om känne- dom i franska, engelska och eventuellt äfven i latinska språket utgår ; 2. Bestämmelsen, att stipendiaten ;>tidigt nästföljande vår skall anträda resan till utrikes ort, där han under en 30 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. tid af minst ett år bör uppehålla sig i och för det med sti- pendiet afsedda ändamål» utbytes mot: »Stipendiaten skall under näst följande år företaga sin resa, som bör räcka minst tre månader». 3. Berättelse för resan skall afgifvas tre månader efter resans slut (i stället för -efter återkomsten till fädernes- landets)). 4. Uttrycken »utländsk» utbytes öfverallt mot »inländsk» och »utrikes» mot »inrikes». Akademien genomgick och antog preliminärt §§ 2fi, 27, 29 — 41, 43 — 61 i kommitterades förslag till grundstadgar, hvaremot § 28 och 42 återremitterades till kommitterade. Sammankomsten onsdagen den 10 juni. Xärvarande 2i) ledamöter. Med instämmande i ett af herrar Lindhagen och RoséN" afgifvet yttrande beslöt Akademien tillstyrka, att Sverige genom en delegerad skulle blifva representeradt vid den fjor- tonde allmänna internationella jordmätningskonferensen i Köpenhamn den 4 augusti och ville därjämte till delegerad föreslå professor P. (I. Rosén. Herr Nathorst redogjorde för den berättelse, som doktor Hj. Möller afgifvit öfver en med understöd från Akademien företagen bryologisk resa till Lappland. Anmäldes skrifvelser från det större akademiska konsi- storiet i Lund samt Vitterhets-, Historie och Antikvitets- Akademien med godkännande af Akademiens förslag till be- stämmelser rörande det Letterstedtska inrikes resestipendiet. En af Akademiens revisorer afgifven berättelse om Nor- diska Museets räkenskaper för år 1901 anmäldes och skulle öfversändas till Museets styrelse. Den af herrar Zander, Söderbaum och friherre Tamm af- gifna berättelsen öfver verkställd granskning af Akademiens och de under henne ställda institutionernas räkenskaper och förvaltning för år 1902 föredrogs. Sedan anmäldt blifvit, att några smärre af revisorerna anmärkta felaktigheter blifvit rättade, beviljade Akademien i öfverensstämmelse med VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1903. 31 revisorernas förslag vederbörande ansvarsfrihet för 1902 års förvaltning. Till inländsk ledamot af åttonde klassen valdes byrå- ingenjören i K. Finansdepartementets kontroll- och justerings- byrå, doktor Åke (xerhard Ekstrand. Till införande i Akademiens skrifter antogos följande af- handlingar: i Akademiens Handlingar: l:a) Ueber die obertriadische Fauna der Bäreninsel af professor J. Bohm i Berlin; 2:a) Bakteriologiska undersökningar af med. doktor Ernst Levin; o:e) Ueber die Säugethierefossilien im Tarijathale, Siidame- rika. 1. Mastodon andium Cuv. af kand. Erland Norden- skiöld; i Arkiv för matematik m. m.: l:a) Bana för planet (471) af kand. Bror Meurk; 2:a) Recherches sur la representation analytique de la fonction N I - af kand. S. Wigert; o:e) Beobachtungen und Photogramme des neuen Sterns Nova (3. 1901) Persei af herr Bohlin. i Arkiv för botanik: l:a) Die Algen der ersten Regnell- schen Expedition, o. Zygnemacéen und Mesocarpéen af doktor O. Borge; 2:a) Beiträge zur Kenntnis der Ornithophilie in der stidamerikanischen Flora af amanuensen B. Fries; 8:e) Om dominerande blomningsföreteelser i södra Sverige af lektor H. \V. Arnell; 4:e) Studier öfver organisationen och lefnadssättet hos Lohelia dortmanna af kandidat N. Syl- vén; ."):e) Beiträge zur Bryologie der Magellans länder. 1. af ingenjör P. Dusén; 6:e) Beiträge zur Kenntnis der tropisch- amerikanischen Farniiora af lektor C. A. M. Lindman; i Arkiv för zoologi: l:a) Staphylinidte recueillis au Ca- meroun par le Dr Yngve Sjöstedt af möns. A. Fauvel; 2:a) Verzeichnis einer Schmetterlingssammlung aus dem Katanga- Gebiete im siidöstlichsten Theile des Congostaates af pro- fessor Aurivillius. i Astronomiska iakttagelser och undersökningar: Zweite Mittheilung liber nichtverschwindende Functionen af pro- fessor K. Bohlin. Preses anmälde att enligt ett under hand från K. Ec- clesiastikdepartementet erhållet meddelande, Kungl. Maj:t funnit godt att, sedan riksdagen till en expedition afsedd att ?y2 VETENSKAPSAKADEMIENS ArSBOK. 1904. bringa undsättning at docenten U. Nordenskiölds expedition till södra Ishafvet beviljat ett anslag af högst 200,000 kronor att af Riksgäldskontoret utbetalas, till undsättningsexpedi- tionens chef utse kaptenen vid K. Flottan H. O. F. Gyldén samt lämnat Vetenskapsakademien i uppdrag så väl att mot- taga och förvalta de medel, uppgående till minst 50,000 kronor, som för expeditionens räkning på enskild väg komme att an- skaffas, som ock att i mån af behof hos Riksgäldskontoret lyfta det af riksdagen beviljade anslaget samt efter rekvisition af expeditionens chef tillhandahålla honom nödiga medel, allt mot framtida redovisning till K. Kammarrätten. Enär Akademiens bibliotekarie herr Dahluren denna dag blifvit af Kungl. Maj:t utnämnd till öfverbibliotekarie vid Kungl. Biblioteket, uttalade herr preses Akademiens stora förbindelse till herr Dahlgren för det nit och den skicklighet, hvarmed han städse fullgjort sina åligganden, samt Akade- miens saknad, att herr Dahlgren nu lämnat sin befattning hos Akademien. I anledning häraf blef amanuensen J. A. Bergstedt förordnad att tillsvidare förestå bibliotekariebe- fattningen samt fröken Eva Dahlgren att under samma tid tjänstgöra såsom amanuens vid Akademiens bibliotek. Utgifna skrifter: Förteckning öfver Akademiens leda- möter för år 1903 samt första bandets första häfte af hvart och ett af Akademiens fyra Arkiv. Skänker: A enkefru professorskan A. C. Nilsons vägnar öfverlämnade herr Bohlin ett porträtt i daguerrotypi af Berzelii lärjunge kemisten Heinrich Struwe att införlifvas med Berzelius-museets samlingar. Sammankomsten onsdagen den 9 september. Närvarande 31 ledamöter. Herr Ekstrand hälsades såsom första gången närvarande välkommen. Tillkännag-afs att Akademiens utländske ledamot af första klassen, professorn i matematik vid universitetet^i Rom LuiGi Cremona samt dess utländske ledamot af sjätte klassen, pro- fessorn i anatomi vid universitetet i Heidelberg Carl Gegen- baur med döden afgått. VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1903. 33 Kungl. Maj:ts nådiga bref, hvarigenom Akademien erhöll rätt att af hyresmedel för kvarteret Grönlandet Södra an- vända ett belopp af högst 2,115 kronor för vissa förändringar och reparationer inom Riksmuseets palseontologiska afdelning, föredrogs och lades till handlingarna. Meddelades, att Kungl. Maj:t ej funnit skäl att göra ändring i Akademiens af det större akademiska konsistoriet vid Lunds universitet öfverklagade beslut att lägga till do- nationskapitalet det Letterstedtska utrikes resestipendium, som docenten L. U. Weibull erhållit, men förklarat sig ej vilja mottaga. Meddelades, att friherre Axel Klinckowström på vissa villkor af Kungl. Maj:t erhållit tillstånd att medfölja den antarktiska undsättningsexpeditionen. Kungl. Maj:ts nådiga bref angående af 1903 års riksdag- beviljade anslag föredrogs och lades till handlingarna. Grenom skrifvelser från statsrådet och chefen för K. Eckle- siastikdepartementet meddelades, att Kungl. Maj:t beviljat reseunderstöd åt professor A. G. Nathorst, professor S. L. Törnquist och docenten C. Wiman för deltagande i geolog- kongressen i Wien, åt professor P. G. Kosén för att såsom Sveriges ombud deltaga i jordmätningskonferensen i Köpen- hamn samt åt professor H. Hildebrandsson för att deltaga i den internationella meteorologiska kommitténs sammanträde i England; därjämte meddelades, att professor Nathorst ut- setts att vara Sveriges ombud vid nyssberörda geologkongress. Ett af herrar Rosén och Bohlin afgifvet utlåtande öfver en af K. Ecklesiastikdepartementet till Akademien remitterad, från K. belgiska observatoriet i Uccle inkommen framställ- ning om erhållande af uppgift å de institutioner, till h vilka nämnda observatoriums arbeten borde sändas, blef af Akade- mien godkändt. Herr Smitt förevisade och förklarade ett af arbetsför- mannen L. P. Forsberg funnet och af redaktören G. R. Pet- terson till riksmuseum föräradt skelett af Delpliinus ttirsio. På förslag af herr Smitt beslöt Akademien att till redaktör Petterson öfverlämna ett exemplar i guld af sin medalj öfver Linné och till Forsberg ett exemplar i silfver af medaljen öfver J. A. AVahlberg. Herr Wittrock framlade de nyss utkomna faskiklarne 30 — 35 af exsickatverket »Algee aquas dulcis exsiccatte, quas VefenskajiS-Akctdemiens Ai-sbok. 2. 3 34 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. distribuerunt V. "Wittrock, O. Nordstedt et G. Lagerheim» samt den nu utkomna första afdelningen af tredje bandet af ■>Acta horti Bergiani» och redogjorde särskildt för en af honom författad afhandling med titel: »Illustrerad förteckning öfver Bergielunds botaniska trädgårds samling porträtt af bota- niska författare jämte biografiska notiser. Med 46 taflor.» Preses frambar till föredraganden Akademiens tack såväl för detta arbete som för den ytterligare gåfva af ett stort antal porträtt, som föredraganden på sista tiden öfverlämnat till porträttsamlingen ä Bergielnnd. Herr Retzius refererade i korthet förhandlingarna vid den internationella akademiska associationens sammankomst i Lon- don den 4 sistl. juni samt meddelade å kommitterades vägnar, att de två första delarna af S vedenborgs vetenskapliga skrifter, omfattande arbeten i geologi, kosmografi och fysik vore under tryckning. I sammanhang härmed lämnade föredraganden ett referat af docenten Max Neuburgers i Wien nyligen utgifna uppsatts om Svedenborgs ställning till läran om »vita propria». I anledning af särskilda därom gjorda framställningar från vederbörande institutionsföreståndare beslöt Akademien att hos Kvingl. Maj:t i underdånighet anhålla om ailätande af nådig proposition till riksdagen om anvisande för år 1905 af samma anslag på extra stat, som beviljats för år 1904 utgö- rande 9,o50 kronor till Meteoroiogiska Centralanstalten, 2,000 kronor till Riksmuseets afdelning för fossila växter, 3,500 kro- nor till Riksmuseets etnografiska afdelning samt 3,600 kronor för inköp af exemplar af den internationella katalogen öfver naturvetenskaplig litteratur och för den därför afsedda regional- byrån för Sverige. Ett från direktören för den botaniska trädgården i Buiten- zorg på Java ankommet anbud om friplatser för skandina- viska vetenskapsmän vid nämnda institution under förutsätt- ning, att desamma på bestämda tider toges i anspråk, nödga- des Akademien i öfverensstämmelse med ett af herrar Smitt, Wittrock och Holm afgifvet utlåtande afböja, enär inga me- del för detta ändamål stodo till Akademiens förfogande. Sekreteraren meddelade, att han pä framställning af den antarktiska undsättningsexpeditionens chef kapten Gyldén i Akademiens namn hos den K. Ungerska nautiska Akademien i Fiume anhållit om län af ett instrument för »Kimmtiefen- Beobachtungen» för nämnda expedition, och att denna anhållan VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1903. 35 blifvit beviljad. Akademien beslöt, att i en skrifvelse uttala sin tacksamhet för detta tillmötesgående. Från kand. A. Tullgren, docenten O. Carlgren och pro- fessor Gr. Holm inkomna ansökningar om understöd från Reg- neils zoologiska gåfvomedel remitterades till den Regnellska zoologiska kommittén. På förslag af Akademiens preses beslöts, att Akademiens minnespenning för år 1904 skulle präglas öfver Akademiens framlidne ledamot professorn Vilhelm Erik Svedelius. Uti nu föredragen skrifvelse från herr Nathorst anmäl- des, att till den antarktiska undsättningsexpeditionen på enskild väg insamlats ett belopp af 53,550 kronor och att denna summa blifvit till Akademiens kamrerare öfverlämnad. En af inspektörerna och föreståndaren för riksmuseets etnografiska afdelning afgifven skrifvelse, hvaruti föreslagits, att nybyggnaden för denna afdelning skulle förläggas på det nu åt herr Chr. Hammer upplåtna området å Kungl. Djur- gärden, kalladt »Byströms villa», blef af Akademien till nämnda herrar återremitteradt för närmare utredning af den med ett sådant tomtförvärf förenade kostnad. Sekreteraren, inspektörerna för biblioteket samt herr Dahl- gren erhöllo i uppdrag att inkomma med förslag till ny in- struktion för Akademiens bibliotekarie. En af doktor J. Westman i egenskap af vetenskapligt biträde vid den meteorologiska centralanstalten framställd an- hållan om utbekommande af dyrtidstillägg för innevarande år a det af honom uppburna arfvodet 3,000 kronor ansåg sig Aka- demien ej kunna bifalla hufvudsakligen på den grund, att an- slaget till vetenskapligt biträde vid anstalten ej syntes vara uteslutande afsedt för en person utan äfven kunna fördelas på flera. Till införande i Akademiens skrifter antogos följande af- handlingar: i Arkiv för matematik, astronomi och fysik: l:a) Sur une classe remarquable de fonctions entiéres et transcendantes af docenten Helge von Koch; 2:a) On the infinite derivates of a function af a single real variable af W. H. Young i Cambridge, England; o:e) tlber die Existens der Grundlösung bei einer linearen, partiellen Differentialgleichung der zweiten Ordnung vom elliptischen Typus af docenten E. Holmgren; 36 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. i Arkiv för kemi, mineralogi ocli geologi: l:a) tJber die Bildung einer alipkatisclien Azoverbindung und asymetriscker Triazine aus 2-Amino-l-nitroso-l-propenol af doktorerna Hans och Astrid Euler; 2:a) Zur Theorie katalytischer Reaktionen af doktor Hans Euler; i Arkiv för botanik: Die Flechtenvegetation von Kullen af amanuensen Birger Nilson. Utgifna skrifter: Arkiv för matematik, astronomi och fy- sik. Band 1, häftet 2; Arkiv för botanik. Band 1, häftena 2 och 3; Arkiv för zoologi. Band 1, häftet 2; Lefnadstecknin- gar öfver K. Svenska Vetenskapsakademiens efter år 1854 aflidna ledamöter. Band 4, häftet 3; Vetenskaps- Akademiens Handlingar. Band 37 n:o 1 och 2; Meteorologiska iakttagelser i Sverio:e. Band 42 för år 1900. Sammankomsten onsdagen den 23 september. Närvarande 35 ledamöter. Sedan det af Akademien vid dess sammankomster i april och maj preliminärt antagna förslaget till grundstadgar för Akademien genom kommitterades försorg blifvit till trycket befordradt och utdeladt till samtliga Akademiens svenska ledamöter, föredrogs detsamma nu till slutligt afgörande. §§ 1—23 genomgingos och antogos oförändrade eller med några mindre förändringar. Sammankomsten onsdagen den 14 oktober. Närvarande 38 ledamöter. Tillkännagafs, att Akademiens inländske ledamot af tredje klassen f. d. professorn vid" Tekniska högskolan GtUSTaf Robert Dahlander med döden afgått. Ett af herrar Dahlgren och friherre De GtEER afgifvet yttrande öfver en af Kungl. Maj:t till Akademien remitterad, underdånig ansökan af docenten S. Lönborg om understöd för utgifvande af kartor till hans arbete om den svenska kartans historia blef af Akademien godkändt. Herr Henschen redogjorde för sina undersökningar rö- rande synens vägar i hjärnan och det optiska centrum och VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1903. 37 förärade Akademien tvä af honom författade arbeten (se gåf- vor till biblioteket). Herr Söderbaum framlade för Akademien ett exemplar af »Berzelii Reseanteckningar», hvilket arbete han på uppdrag af Akademien ntgifvit, och redogjorde för de grundsatser, som varit ledande vid arbetets utgifning. Vid fortsatt behandling af förslaget till nya grundstadgar för Akademien blefvo alla återstående §§ med undantag af §§ 32, 39, 48 och G2 samt första stycket af § 28 till sin slut- liga lydelse antagna. Herr Arrhenius föredrog en af doktor K. W. Palmer afgifven berättelse om de af honom med understöd från Wall- markska fonden utförda undersökningar för bestämmande af de absoluta potentialdifFerenserna emellan metaller och elektrolyter. Akademien beviljade riksmuseets etnografiska afdelning ett förskott af 750 kronor för inköp från missionären M. Bäcklunds stärbhus af tvä etnografiska samlingar frän Östra Turkestan. Till införande i Akademiens skrifter antogos följande af- handlingar: i Vetenskaps- Akademiens Handlingar: Om lefnadsförhäl- landen och instinkter inom familjerna Pompilidse och Sphegidse af lektor G. Adlerz; i Arkiv för botanik: l:a) Svenska växtnamn. 2 och 3, af professor A. G. jSTathorst; i Arkiv för zoologi: l:a) La proie de Methoca ichneu- monoides af lektor G. Adlerz; 2:a) Aussereuropäische Hy- droiden im schwedischen Reichsmuseum af doktor E. Jäder- holm; 3:e) Neue öder wenig bekannte Coleoptera Longicornia af professor Chr. Aurivillius. Utffifven skrift: Akademiens Årsbok för år 1903. Sammankomsten lördagen den 24 oktober. Närvarande 49 ledamöter. En från K. Ecklesiastikdepartementet inkommen skrifvelse, med underrättelse, att telefon hädanefter ej finge utan Kungl. Maj:ts tillstånd på bekostnad af statsmedel uppsättas i någon statens ämbetslokal, skulle meddelas institutionsföreståndarne för de under Akademien ställda statsinstitutionerna. 38 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. Tre genom K. Ecklesiastikdepartementet inkomna skrif- velser från den internationella jordmätningsassociationen an- mäldes och skulle hållas tillgängliga å sekreterareexpedi- tionen. Herr Aurivillius redogjorde för innehållet i den vid förra sammankomten antagna afhandlingen af lektor Gr. Adlerz. Herr Ångström höll ett föredrag om radium samt demon- strerade genom en serie experiment, utförda med en liten kvan- titet ren radium-bromur, de viktigaste egenskaperna hos de radioaktiva substanserna. Den förändrade lydelse af §§ 28, 32, 39, 48 och (32 i förslaget till nya grundstadgar, som med anledning af Aka- demiens beslut utarbetats af kommitterade, blef nu föredragen och med några mindre ändringar godkänd. Akademien beslöt därpå, att det således nu i sin helhet antagna förslaget till grundstadgar för Akademien skulle underställas Kungl. Maj:ts nådiga pröfning och uppdrog åt de kommitterade att affatta den underdåniga skrifvelsen härom. Sedan Akademien genom nådig remiss blifvit satt i till- fälle att yttra sig om de utlåtanden, som Adssa ämbetsverk afgifvit rörande Akademiens förslag till lösning af hennes egen och de under henne lydande statsinstitutionernas bygg- nadsfråga, samt Akademiens byggnadskommitté, ombudsman och förvaltningsutskott samt föreståndaren för den Meteoro- logiska Centralanstalteu och inspektörerna samt föreståndaren för den etnografiska afdelningen af riksmuseet yttrat sig i frågan, beslöt Akademien att afgifva sitt underdåniga svar i öfverensstämmelse med byggnadskommitténs af förvaltnings- utskottet godkända utlåtande (se de tryckta handlingarna i byggnadsfrågan). Till införande i Arkiv för matematik m. m. antogs: tJber Wirbelbildung in reibungslosen Flussigkeiten mit An- wendung auf die Analogie der hydrodynamischen Erschei- nungen mit den elektrostatischen af professor V. Bjerknes. Sammankomsten torsdagen den 29 oktober. Närvarande 29 ledamöter. Ett af Vetenskaps-Akademien i Wien framlagdt förslag till ändrinff af stadsrarna för den internationella akademiska VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1903. 39 associationen blef på förslag af herr Retzius af Akademien godkändt. På grand af en från herr Wittrock inkommen skrifvelse beslöt Akademien att tilldela professorn doktor J. I). Anisits i Assuncion ett exemplar i guld af sin minnespenning öfver Linné såsom ett erkännande för de stora och värdefulla bota- niska samlingar, som han öfverlämnat till riksmuseets bota- niska af delning. Anmäldes, att det större akademiska konsistoriet i Upp- sala för sin del godkänt de af Akademien föreslagna bestäm- melserna rörande det Letterstedtska inrikes resestipendiet. Ett af herr grefve Cronstedt och herr Hasselberg afgif- vet yttrande öfver en af Kungl. Maj:t till Akademien remit- terad, underdånig ansökan af chefen för rikets allmänna kartverk om anslag till precisionsafvägningarnas afslutning och bearbetning, blef af Akademien godkändt. I öfverensstämmelse med ett af herrar Hasselberg och Arrhenius afgifvet yttrande beslöt Akademien att meddela departementet för handel och arbete i Washington de af det- samma begärda upplysningarna om i Sverige stadgade be- stämmelser rörande den elektriska enheten. Enär ingen sökande anmält sig till erhållande af det Beskowska stipendiet för året, beslöt x^kademien att lägga årets ränta till donationskapitalet. Till ledamöter i AYallmarkska kommittén valdes herrar Lindstedt, KbsÉx, grefve Cronstedt, Hasselberg och Klason. Herr Retzius utsågs att under nästa år vara delegerad för Akademien i den internationella akademiska associationen. Skänker: En porträttmedaljong af Akademiens förste sek- reterare, riksrådet Anders Johan von Höpken, gåfva af professor D. G. Lindhagen; två bref från Berzelius till K. A. Winkler skänkta af den senares son professor Clemens Winkler; an- teckningar från utförda gradmätningar af professor I). G. Lindhagen; ett bref från Berzelius till professor C. Gr. Mo- s ÄNDER af mr Gr. Beamish; ett bref från Berzelius till sekre- teraren i Sundhetskollegiet Johan Erland Ljungberg af apo- tekaren Knut Ljungberg; öfver 100 skrifvelser och telegram från A. E. Nordenskiöld till friherre Oscar Dickson af fri- herrinnan M. Dickson, född von Rosen. 40 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. Sammankomsten onsdagen den 11 november. Närvarande 40 ledamöter. Enär Akademiens preses var hindrad att närvara, leddes förhandlingarna af herr Bergstrand. Herr Dahlgren höll ett föredrag om sina under en resa förliden sommar gjorda iakttagelser rörande anordningen i utlandet af naturhistoriska museer och bibliotek. Herr Holm lämnade i sammanhang härmed några upp- lysningar rörande det nya museet i St. Petersburg. Ett af preses, sekreteraren och herr Hildebrand uppgjordt förslag till minnespenning öfver Vilhelm Erik Svedelius blef af Akademien godkändt. Anmäldes, att såsom sökande till det Letterstedtska ut- rikes resestipendiet anmält sig lektorn Knut Bohlin och t. f. observatorn H. von Zeipel samt till det Letterstedtska inrikes resestipendiet fil. licentiaten Einar Wahlgren. Till ledamöter i den Letterstedtska kommittén jämte preses och sekreteraren utsagos herrar Lindstedt, Rosén, Wittrock, Théel och Eriksson. Till ledamöter i den kommitté, som skulle afgifva förslag till bortgifvande af den Edlundska belöningen, valdes herrar Lindstedt, Rosén, grefve Cronstedt, Hasselberg och Klason. Akademien beslöt att af Wallmarkska fondens ränta till- dela docenten vid Stockholms högskola Ivar Fredholm 1,000 kronor för hans af handling: »Sur une classe d'équations fonc- tionelles» och docenten i kemi vid Uppsala universitet 1,000 kronor för hans undersökningar öfver dubbelsalter af kvick- silfverklorid och superjodid. Från Regneils zoologiska gäfvomedel anvisades 400 kro- nor till amanuensen A. Tullgren för bearbetning af spindel- djur i riksmuseet, 600 kronor till docenten O. Carlgren för afslntning af hans bearbetning öfver riksmuseets aktinier och 600 kronor för bekostandet af ritningarna till en af professor J. BöHM i Berlin utarbetad afhandling öfver fossil från Beeren-Eiland. Till utländsk ledamot af första klassen valdes professorn ledamoten af franska institutet Paul Painlevé och till ut- VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1903. 41 ländsk ledamot af sjätte klassen professor Oscar Hertwig i Berlin. Till införande i Akademiens skrifter antogos följande af- handlingar : i Arkiv för matematik m. m.: Om ytterligare ett jord- kast i Värmland af professor Hj. Sjögren; i Arkiv för kemi m. m.: Uber Lösungen von Ammoniak- und Aminsalzen af doktor H. Euler; i Arkiv för botanik: l:a) Das Plankton schwedischer Gewässer af doktor E. Lemmermann i Bremen; 2:a) tJber die vegetative Vermehrung in der iioralen Region bei Epidendrum elongatum Jacq. af doktor E. Hemmendorff; i Arkiv för zoologi: Reports on Plankton coUected by Mr Thorild Wulff during a voyage to and from Bombay af professor P. T. Cleve. Skänker: ett porträtt af assessor J. G. Gahn skänkt af frih. C. J. A. Skogman; en kompass för afläsning af reffel- riktningar, som tillhört Berzelius, gåfva af statsgeologen E. Erdmann. Sammankomsten onsdagen den 9 december. Närvarande 33 ledamöter. Professor Henri Becquerel från Paris var närvarande så- som gäst vid sammankomsten. Anmäldes, att akademiens inländske ledamot af tredje klassen f. d. generaldirektören Rudolf Cronstedt samt dess inländske ledamot af sjunde klassen f. d. generaldirektören August Theodor Almén med döden afgått. Ett af herrar Rosén och Hasselberg afgifvet yttrande öfver en af Kungl. Maj:t till Akademien remitterad under- dånig ansökan af professor Gr. Mittag-Leffler om ett bidrag af 3,000 kronor till utgifvande af tidskriften »Acta mathe- matica» blef af Akademien godkändt. Sekreteraren, herr Aurivillius, höll ett föredrag om biens förmåga att hitta hem till sin bostad. Herr Eriksson framlade resultaten af sina, gemensamt med docenten Gr. Tischler från Heidelberg utförda, cytologiska studier öfver sädesgulrost-svampens vegetativa lif. 42 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. Enligt nu föredraget protokollsutdrag hade K. Vitter- hets-, Historie- och Antikvitets-Akademien godkänt Akade- miens förslag till minnespenning öfver Vilhelm Erik Sve- DELIUS. På förslag af herr Fries, som inlämnat en af svensk- norske generalkonsuln i Rio Janeiro J. M. Bolstad afgifven berättelse om af täckningen af A. F. Regnells grafvård i Caldas (se här nedan!), beslöt Akademien att till omförmälte generalkonsul samt till doktor Pedro de Sanchez de Lemos, doktor Gentil de Rangel, öfverste Vaz Pereira, pastor JoAQUiM AssuMPCAO och herr Lorenz Westin öfverlämna en medalj af A. F. Regnell. Af förvaltningsutskottet uppgjordt förslag till stat för år 1904 blef af Akademien antaget. Till ledamöter i styrelsen för Stockholms högskola utsa- gos herr Törnebohm för aren 1904 — 1906 och herr Nordström för år 1904. Till ledamot i den Edlundska kommittén efter framl. grefve Cronstedt valdes herr Cederblom. Akademien emottog med tacksamhet herr preses anbud att såsom Akademiens representant infinna sig vid den hund- raårsfest, som Schlesische Gesellschaft filr vaterländische Kultur i Breslau komme att fira den 17 december. Pä förslag af kommitterades flertal beslöt Akademien att till innehafvare af det Letterstedtska utrikes resestipen- diet utse t. f. observatorn vid Uppsala observatorium fil. lic. H. VON Zeipel. Det Letterstedtska inrikes resestipendiet till- delades fil. lic. Einar Wahlgren. Till införande i Akademiens skrifter antogos följande af- handlingar : i Arkiv för matematik m. m.: l:a) Sur le mouvement des projectiles oblongs autour de leur centre de gravité af professorn vid universitetet i Lyon grefve Magnus Sparre; 2:a) Snr le module des fonctions entiéres å croissance réguliére af studer. R. Mattson; 3:e) Ett bidrag till kännedomen om de periodiska planetbanorna af t. f. observatör H. voN Zeipel; i Arkiv för botanik: Vegetationen och floran i Pajala socken med Muonio kapellag i arktiska Norrbotten af kand. S. Birger; i Arkiv för zoologi: Two new species of the geniis Euco- naxius af fiskeriinspektören F. Trybom. VETENSKAPSAKADEMIENS SAMMANKOMSTER 1903. 43 Skänker: Till Berzelius-museet hade af docenten A. Ham- BERG såsom gäfva öfverlämnats ett af Wetterberg måladt porträtt af Berzelius. Professor Stolpe anmälde, att till riks- museets etnografiska afdelning af herr C. Gadelius, kapten J. G. Högberg och grefve Erik von Rosen skänkts samlingar, för hvilka närmare redogörelse lämnas i årsberättelsen för denna afdelnino;. Förteckning öfver vetenskapliga institutioner, hvilkas publikationer K. Vetenskaps-Akademien erhåller såsom byte eller skänk. Stockholm. Sveuska Akademien. K. Landtbruks- Akademien. K. Vitterhets-, Historie- och Antikvitets-Akademien. Kongl. Biblioteket. K. Statistiska Centralbyrån. Entomologiska Föreningen. Geologiska Föreningen. Generalstabens Topografiska afdelning. Stockholms Högskola. K. Karolinska Mediko -kirurgiska Institutet. K. Kommerskollegium. K. Landtbruksstyrelsen. K. Riksarkivet. K. Sjökarteverket. Svenska Sällskapet för Antropologi och Geograti. Svenska Trädgårdsföreningen. Svenska Turistföreningen. Sveriges- Geologiska undersökning. Göteborg. Göteborgs Högskola. K. Vetenskaps- och Vitterhetssamhället. Lund. Astronomiska Observatoriet. Skånska Trädgårdsföreningen. Universitetet. Uppsala. Mineralogisk-geologiska Institutionen. Meteorologiska Observatoriura. Vetenskaps-Societeten. Universitetet. Åacheu. K. Preuss. Meteorologi sches Institut. Åbbeville. Société d'émuIation. Aberdeen. Universitv. 44 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. l'J04. Adelaide. Public library, museum and art gallery of South Australia. Observatory. Ågram. Meteorologisches Observatorium. Societas historico-naturalis Croatica. Albany. New York state museum. AUegheny City. Observatory. Amsterdam. K. Akademie van Wetenschappen. Wiskundig genootschai). Ångers. Société d'études scientiliques. Ann Arbor. Observatory of the Univ. of Michigan. Athen. Observatoire National. Austin. Texas academy of science. Auxerre. Société des sciences historiques et naturelles de TYonne. Baltimore. Peabody Institute. Maryland Geological survey. Johns Hopkins university. Bamberg. Naturforschende Gesellschaft. Basel. Naturforschende Gesellschaft. Batiivia. R. Magnetical and raeteorological observatory. K. Natuurkundige Vereeniging in Nederl.-Indic. Belfast. Natural history and philos. society. Belgrad. Académie Royale de Sei-bie. Observatoire central. Bergen. Museum. Berkeley. California university. Berlin. K. Akademie der Wissenschaften. ■ Königliche Bibliothek. Universitäts-Bibliothek. K. botanischer Garten u. Museum. Deutsche entomologische Gesellschaft. Deutsche geologische Gesellschaft. Deutsche physikalische Gesellschaft. K. Preuss. Meteorologisches Institut. K. Preuss. geologische Ländes-Anstalt u. Bergakademie. K. Zoologisches Museum. Reichs-Marine-Ä.mt, Nautische Abth. Physikalisch-technische Reichs-Austalt. K. Sternwarte. Botanischer Verein d. Provinz Brandenburg. Berliner Entomologi sch er Verein. Bern. Eidg. hydrometrisches Bureau. Naturforschende Gesellschaft. AUg. schweizerische Gesellschaft f. d. ges. Naturwissenschaften. Schweizerische Landesbibliothek. Besan^on. Académie des sciences, belles-lettres et arts. Observatoire astronomique, chronométrique et météorologique. Société d'émulation du Doubs. Blue Hill. Meteorological observatory. Bologna. R. Accademia delle scienze dell' Istituto di Bologna. INSTITUTIONER, SOM SÄNDA SINA PUBLIKATIONER. 45 Bombay. Government observatory. Royal Asiatic society, Bombay branch. Boun. Niederrheinische Gesellschaft fiir Natur- und Heilkunde. Naturhistorischer Verein der preussischen Rheinlande, Westfalens und des Reg.-Bezirks Osnabriick. K. Sternwarte. Bordeaux. Commission météorologique de la Gironde. Observatoire. • Société Linnéenne. Société des sciences physiques et naturelies. Boston. Amer. Academy of arts and sciences. Public library of the City of Boston. Society of natural history. Braunschweig. Verein fur Naturwissenscliaften. Bremen. Geographische Gesellschaft. Meteorologisches Observatorium. Naturwissenscbaftlicher Verein. Breslau. Schlesische Gesellschaft f. vaterländische Kultur. K. Universitäts-Stern\Yarte. Verein f. schlesische Insektenkunde. Brisbane. R. Geographical society of Australasia. Brooklyn. Brooklyn institute of arts and sciences. Bruges. Société d'émulation pour 1'étude de Thistoire et des anti- quités de la Flandre. Brunn. Mährisches Landesmuseum. Naturforschender Verein. Bruxelles. Académie Royale des sciences, des lettres et des beaux- arts de Belgique. — Commission de la »Belgica». Musée du Congo. Observatoire Royal de Belgique. Société R. de botanique de Belgique. Société entomologique de Belgique. Société Beige de géologie, de paléontologie et d'hydrologie. Société R. malacologique de Belgique. Budapest. Magyar tudomanyos akadéraia. K. Ungarische geologische Anstalt. Statistisches Bureau der Haupt- u. Residenzstadt Budapest. Ungarische Ornithologische Centrale. Ungarisches Nationalmuseum. K. Ungarische Reichs-Anstalt fiir Meteorologie u. Erdmagne- tismus. Buenos Åires. Museo nacional de Buenos Aires. Museo de Farmacologia. — Facultad de ciencias médicas. Observatorio Möns. Lasagna del Colegio Pio IX de artes y oficios. Oficina méteorologica Argentina. Sociedad cientifica Argentina. Buffalo. Society of natural sciences. 46 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅKSBOK. 1904. Kiiiteuzorg'. 's Lands Plantentuin te Buitenzorg. IJukarest^ Institut botanique. Institut météorologique de Rouraanie. Caeu. Société Linnéenne de Norraandie. Calcutta. Royal botanic garden. Indian museum. Asiatic society of Bengal. Geological survey of India. Cambridg-e. Observatory. University library. Philosophical society. Cambridare, Mass. Harvard College. Museum of comparative zoölogy. Astronomical observatory of Harvard College. Campiuas. Centro de sciencias, letras e artes. Cape Town. Geological commission. Meteorological commission. South African museum. Royal observatory. South African philosophical society. Catania. Accademia Gioenia di scienze naturali. R. Osservatorio. Chambésy. Herbier Boissier. Chapel Hill. Elisha Mitchell scientific society. Cliarlottesville. Leander Mc. Cormick observatory of the univ. of Virginia. Chemnitz. K. Sächsisches Meteorolog. Institut. Cherbour^. Société natiouale des sciences naturelles et mathématiques. Chicag-o. Academy of sciences. Newberry library. Field Columbian museum. Yerkes observatory of the univ. of Chicago. Cincinnati. Lloyd library. Observatory. Society of natural history. Cleveland. Meteorological observatory. Coimbra. Observatorio meteorologico e magnetico da universidade. Sociedade Broteriaua. Colorado Springs. Colorado college. Columbia^ Missouri. Laws observatory. — Univ. of Missouri. Columbus. Ohio state university. Cordoba. Academia Nacional de ciencias. Observatorio nacional Argentino. Oficina meteorolögica Argentina. Danzig. Naturforschende Gesellschaft. Westpreuss. Provinzial-Museum. Davenport. Academy of natural sciences. Dehra Dnn. Great trigonometrical survey of India. Des Moines. lowa Geological survey. INSTITUTIONER, SOM SÄNDA SINA PUBLIKATIONER. 47 Dijou. Acadéniie des sciences, arts et belles-lettres. Dorpat. Naturforscher-Gesellschaft. Meteorologisches Observatorium. Universität. Dresden. Statistisches Bureau des Ministeriums des Inneru. K. Zool. uud Anthropol.-Ethnogr. Museum. Dublin. Royal Irish academy. Observatory. Dunsink. Royal Dublin society. Durban. Natal observatory. Edinburgh. Royal college of physicians. Royal observatory. Botanical society of Edinburgh. Geological society. Scottish meteorological society. Royal physical society. Royal Society. Elberfeld. Naturwissenschaftlicher Vereiu. Emden. Xaturforschende Gesellschaft. Erfnrt. K. Pr, Akaderaie gemeinniitziger Wissenschaften. Erlangen. Physikalisch-medicinische Societät. Firenze. R. Istituto di studi superiori pratici e di perfezionamento. Societä entomologica Italiana. FlagstaflF. (Arizona). Lowell observatory. Franlifnrt. a. M. Senckenbergische naturforschende Gesellschaft. Freibnrg: i Br. Naturforschende Gesellschaft. Geneve. Institut national Geuévois. Observatoire. Société de physique et d'histoire naturells. Genova. Museo civico di storia naturale. Museo di zoologia e anatomia comparata. Societä Ligustica di scienze naturali e geografiche. Georgetown. College observatory. Giessen. Oberhessische Gesellschaft fur Xatur- u. Heilkunde. Glasgow. Geological society. Philosophical society. Granville. Denison university. 's-Gravenhago. Ministerie van binnenlandsche zaaken. Graz. Naturwissenschaftlicher Verein fiir Steiermark. Greenwich. Royal observatory. Greifswald. Universitäts-Bibliothek. Groningen. Astronomical laboratory. Guatemala. Laboratorio quimico central. Giistrow. Verein d. Freunde der Naturgeschichte in Mecklenburg. Göttingen. K. Gesellschaft d. Wissenschaften. K. Universitäts-Steruwarte. Habana. Observatorio del colegio de Belen de la compania de Jesus. Halifax. Nova Scotian institute of science. 48 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. Halle a. S. K. Leopoldinisch-Carolinische Deutsche Akademie der Naturforscher. Naturforscheude Gesellschaft. Verein fur Erdkunde. Naturwissenschaftlicher Verein ftir Saclisen u. Thliringen. Hamburg. Naturhistorisches Museum. K. Deutsche Seewarte. Horizontalpendel-Statiou. Hamburger Sternwarte. Naturwissenschaftlicher Verein. Verein fur naturwissenschaftliche Unterhaltung. Hauan. Wetterauische Gesellschaft fiir die ges. Naturkuude. Harlem. Koloniaal Museum. Hollandsche Maatschappij der Wetenschappen. Teyler's Tweede Genootschap. Musée Teyler. Heidelberg. Astrophysikal. Observatorium Königstuhl-Heidelberg. Grossherzogl. Sternwarte. Grossherzogl. Universitäts-Bibliothek. Helsingfors. Statistiska Centralbyrån. Geografiska föreningen i Finland. Societas pro Fauna et Flora Fennica. Société Finuo-Ougrienne. ■ Finska Vetenskaps-societeteu. Sällskapet för Finlands geografi. K. Universitets-Biblioteket. Hobart. Meteorological department. Indiauapolis. Indiana academy of science. Innsbruck. Ferdinandeum f. Tirol u. Vorarlberg. Meteorologisches Observatorium der Universität. Itliaca. Cornell university. Jekaterinburg. Société Ouralienne d'amateurs des sciences naturelles. Jeua. Medicinisch-naturwissenschaftliche Gesellschaft. Kalocsa. Haynald-Observatorium. Karlsruhe. Centralbureau f. Meteorologie und Hydrographie im Gross- herzogthum Baden. Grossh. technische Hochschule. Naturwissenschaftlicher Verein. Kassel. Verein filr Naturkunde. Kazan. Observatoire magnétique de Tuniversité Imp. Société physico-mathématique. K. Universität. Kew. Royal botanic gardens. Kharkow. Société des naturalistes. Université Impériale. Kiel. Kommission zur wissenschaftlichen Untersuchung der deutschen Meere. K. Universität. K. Universitäts-Sternwarte. INSTITUTIONER, SOM SÄNDA SINA PUBLIKATIONER. 49 Kiel. Naturwissenschaftliclier Verein fiir Schleswig-Holstein. Bureau der Astronomischeu Xachrichten. Kiew. Observatoire météorologique de Tuniversité. Société des naturalistes. Kjöbeuhavn. Bureau du conseil intern, pour Texploration de la mer. Commissionen for Ledeisen af de geologiske och geographiske Undersögelser i Grönland. Carlsberg-Laboratoriet Entomologisk Förening. Dansk geologisk Förening. Naturhistorisk Förening. Det danske raeteorologiske Institut. K. danske Videnskabernes Selskab. Klagenfurt. Naturhistorisches Landesmuseum. Krakau. Aoademie der Wissenschaften. K. k. Sternwarte. Kremsniiinster. Sternwarte. Kristiauia. Det norske raeteorologiske Institut. The Fridtjof Nansen fund for the advancement af science. Det norske Justeerva^sen. Yidenskabs-Selskabet. K. Universitets-Bibliotheket. K. Universitets-Observatorium. Kyoto. Imperial university. König-sberg-. Physikalisch-ökonomische Gesellschaft. K. Universitäts-Sternwarte. La Platå. Museo. Lausauue. Société Vaudoise des sciences uaturelles. Lawrence. University of Kansas. Leeds. Philosophical and literary society. Leiden. Sterrenwacht. Nederlandsch botanisch Vereeniging. Leipzig. Astronoraische Gesellschaft. • K. Sächsische Gesellschaft der Wissenschaften. Fiirstl. Jablonowski'sche Gesellschaft. Naturforschende Gesellschaft. K. Universitäts-Sternwarte. Verein fiir Erdkunde. Leon. Observatorio meteorologico. Liége. Société géologique de Belgique. Société Royale des sciences. Lille. Facultés de TUniversité. Lima. Sociedad geogråfica. Linz. Museum Francisco-Carolinum. Lisboa. Academia Real das Sciencias. Diregao dos serviQos geologicos de Portugal. R. Observatorio Astronomico. LiTerpool. Biological Society. Observatory. Vetenskaps- Akademiens Årsbok. 2. 4 50 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. Llinäs. Observatorio Belloch. London. British association for the advancement of science. Geologists' association. Royal Institution of Great Britain. — — National physical laboratory. British Museum of natural history. Meteorological office. Nautical alinanac office. — — Royal Society. Royal astronomical society. — Chemical society. Entoraological society. R. Geographical society. Geological society. Linnean society. R. Meteorological society. R. Microscopical society. Zoological society. London, Ontario. Entomological society. Liibeck. Geographische Gesellschaft und Naturhistorisches Museum. Lussinpiccolo. Manora Sternwarte. Luxemburg'. Société de botanique. Lyon. Académie des sciences, belles-lettres et arts. ■ Société d'agriculture, sciences et Industrie. Société Linnéenne. Madison. Wisconsin academy of sciences, arts and letters. - — - Washburn observatory of the univ. of Wisconsin. Wisconsin geological and natural history survey. Madras. Kodaikånal solar physics observatory. Madrid. R. Academia de ciencias exactas, fisicas y naturales. Comisiön del mapa geolögico de Espana. R. Observatorio. Magdeburg-. Naturwissenschaftlicher Verein. Wetterwarte der Magdeburgischen Zeitung. Manchester. Conchological society of Great Britain and Ireland. Geological society. Literary and philosophical society. Manila. Philippine Weather bureau. Observatorio de la compania de Jesus. Marburg. Gesellschaft zur Beförderung der gesammten Naturwissen- schaften. Universitäts-Bibliothek. Marseille. Gom mission de meteorologis du dép. des Bouches-du- Rhöne. Faculté des sciences. Musée d'histoire naturelle. Observatoire. Mauritius. Royal Alfred observatory. Meteorological society. INSTITUTIONER, SOM SÄNDA SINA PUBLIKATIONER. 51 Melbourue, Public library, Museum aud Art gallery of Victoria. Observatör y. Royal society of Victoria. Royal geographical society of Australasia. Geological society of Australasia. Zoological and acclimatisation society. — — University. Mexico. Instituto geolögico de Mexico. Instituto médico nacional. Observatorio meteorolögico central. Sociedad cientitica »Antonio Alzate». Middelburg. Zeeuwsch Genootschap der Wetenschappen. Milano. R. Istituto Lombardo di scienze e lettere. R. Osservatorio astronomico di Brera. Societä Italiaua di scienze naturali. ^ Minueapolis. Minnesota academy of natural sciences. Geological and natural history survey of Minnesota. Missotila. University of Montana. Modeua. R. Osservatorio del collegio Romano. Mont Blanc. Observatoire météorologique, physique et glaciaire. Montevideo. Observatorio meteorolögico del colegio Pio de Villa Colön, Sociedad meteorologica Uruguay a. Museo Nacional. Montpellier. Académie des sciences et lettres. Université. Montreal. Xatural History society. Moskva. Observatoire astronomique de TUniversité Impériale. Observatoire météorologique de TUniversité Impériale. Société Imp. des uaturalistes. Mount Hnmilton. Lick observatory. Miinclien. K. Bayerische Akademie der Wissenschaften. K. Meteorologische Centralstation. Bayeriscbe botaniscbe Gesellschaft. Ornithologischer A'erein. K. Steimwarte. Nancy. Académie de Stanislas. Société des sciences. Nantes. Société des sciences naturelles de Touest de la France. Napoli. R. Accademia di archeologia, lettere e belle arti. — Accademia Pontaniana. Accademia delle scienze fisiche e matematiche. R. Istituto d'incorraggiamento. R. Osservatorio di Capodimonte. Neuchätel. Observatoire Cautonal. Société Neuchateloise des sciences naturelies. Newcastle upon Tyne. Natural history society. New fljiven. Connecticut academy of arts and sciences. Astronomical observatory of Yale university. 52 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. New Tork. Academy of sciences. Botanical garden. American museum of natural history. Observatory of Columbia university. Meteorological observatory of tbe dei). of jDublic parcs. Nizza. Observatoire. Société de médecine et de climatologie. Nortlifteld. Goodsell observatory of Carleton college. Niirnberg'. JSTaturhistorische Gesellschaft. Oberlin, Ohio. College. Odessa. Neurussische Gesellschaft der Naturforscher. Observatoire magnétique et météorologique de TUniv. Imp. Oflfeubach. Verein fiir Naturkunde. Ö-Gyalla. K. Ung. meteorologisches u. erdmagnet. Central-Observa- torium. Osuabriick. Naturwissenschaftlicher Verein. Ottawa. Field-naturalists' club. Meteorolog. service of Canada. Royal society of Canada. Geological survey of Canada. Oxford. Radcliffe observatory. Palermo. R. Accaderaia di scienze, lettere e belle arti. Circolo matematico. Istituto botanico. Societä di scienze natnrali ed economiche. Palo Alto. Leland Stanford junior university. Para. Museu Paraense de historia natural e ethnographia. Paris. Académie des sciences. Bureau central météorologique. Bureau des longitudes. Bureau International des poids et mesures. Conférence astrophotographique Internationale. Coraité des travaux historiques et scientifiques. École des mines. École polytechnique. École des hautes études. Museum d'histoire naturelle. Observatoire de Paris. Observatoire Municipal. ■ Société astronomique de Frauce. Société entomologique de France. • Société de géographie. Société géologique de France. Société Linnéenne. Société météorologique de France. Société zoologique de France. Perpignan. Observatoire météorologique et magnétique. Perth. Observatory. Philadelpliia. Academy of natural sciences. INSTITUTIONER, SOM SÄNDA SINA PUBLIKATIONER. 53 Fhiladelphia. Wagner Free institute of Science. American entomological society. Geographical society. American pliilosophical society. University of Pennsylvania. Pisa. Societä Toscana di scienze naturali. Pittsburgh. Carnegie Institute. Plymouth. Marine biological association. Pola. Hydrographisches Amt der k. u. k. Kriegs-Marine. Ponta Delgada. Observatoire météorologique. Portici. Regia Scuola superiore di agricoltura. Portland. Society of natural history. Potsdain. Centralbureau der internationalen Erdmessung. K. Preuss. geodätisches Institut. Astropliysikalisches Observatorium. Prag. Ceska Akademie cisare Frantiska Josefa. K. Böhmische Gesellschaft der Wissenschaften. Museum krålovstvi Ceského. Societé chimique. K. k. Sternwarte. Presburg. Verein fur Natur- und Heilkunde. Puebla. Observatorio raeteorologico del colegio del estado de Puebla. Pulkowa. Observatoire central Nicolas. Richmoud. National physical laboratory. Rig^a. Naturforscher-Verein. Rio de Janeiro. Directoria de raeteorologia da Marinha. Jardin botanique. — : — Observatorio de Rio de Janeiro. Riposto. Osservatorio meteorologico del R. Istituto nautico. Roehester. Acaderay of science. Rock Island. Augustana library. Romn. R. Accademia dei Lincei. Accademia Pontificia dei nuovi Lincei. — — ^ Biblioteca nazionale Centrale Vittorio Emanuele. R. Coraitato geologico d'Italia. R. Istituto botanico. R. Osservatorio del collegio Romano. Societä Italiana delle scienze. Specola Vaticana. Ufficio centrale di meteorologia e di geodinamica. Rostock. Grossherzogl. Universität. Rothanisted. Laboratory. Rotterdam. Bataafsch genootschap der proefondervindelijke wijsbegeerte. De Nederlandsche Entomologische Vereeniging. Rousdon. Observatory. Saint John. Natural history society of New Brunswick. Saint Louis. Academy of science. Missouri botanical garden. Saleiu. American association for tbe advancement of science. 54 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. Salem. Essex Institute. Saltillo. Observatorio meteorologico del colegio de San Juan Nepomuceno. San Fernando. Instituto y observatorio de marina. San Francisco. California academy of sciences. Astronomical society of the Pacific. San José. Instituto fisico-geografico de Costa Rica, Sankt Petersburg. Académie Imii. des sciences. Comité géologique. Russisch-Kaiserliche mineralog. Gesellschaft. Hortus universitatis imperialis. Hortus Petropolitanus. — — Institut impérial de médecine expériraentale. Laboratoire biologique. Musée zoologique de l'Acad. Inip. des sciences. Observatoire météorologique de TUniv. Imp. Observatoire physique central. Section géologique du cabinet de Sa Majesté. Societas entomologica Rossica. Société Imp. Russe de géographie. K. Universität. San Salvador. Observatorio astronömico y meteorologico. Santiago de Cliile. Observatorio astronömico nacional. Museo nacional de Chile. Universidad de Chile. Deutscher wissenschaftlicher Verein. Säo Paulo. Commissao geographica e geologica. Sarajevo. Bosnisch-Hercegovinische Landesregierung. Schweiz. Schweizerische geodät. Kommission. Shanghai. Meteorological society. Sophia. Station centrale météorologique de Bulgarie. Stavanger. Museum. Stettin. Entomologischer Verein. Stonyhurst. College observatory. Strassburg. K. Hauptstation fiir Erdbebenforschung. Internationale Kommission flir wissenschaftliche Luftschiffahrt. Meteorologischer Landesdienst in Elsass-Lothringen. K. Universitäts u. Landesbibliothek. Stuttgart. K. Wiirtt. Statist. Landesamt. Verein fiir vaterländische Naturkunde in Wiirttemberg. Sunderland. West Hendon house observatory. Sydney. Australian association for the advancement of Science. Department of mines and agriculture. Geological survey of New South Wales. Botanic Gardens. Australian Museum. Government observatory. Linnean Society of New South Wales. Royal Society of New South Wales. Tacubaya. Observatorio astronömico nacional. INSTITUTIONER, SOM SÄNDA SINA PUBLIKATIONER. 55 Tasclikent. Observatoire astronomique et pliysique. Tiflis. Kaukasisches Museum. — — Tiflisser Physikalisches Observatorium. Tokyo. Eartbquake iuvestigation committee. Central meteorological obsei"vatory of Japan. Geographical society. Geological society. Societas zoologica Tokyonensis. Mathematico-physical society at the Imp. Univ. Seismological society. Imp. geological survey of Japan. Imp. university. Topeka. Kansas acaderay of science. Torino. R. Accademia delle science. Museo di zoologia ed anatomia comparata. Osservatorio centrale del R. collegio Carlo Alberto in Moncalieri. Osservatorio della R. Universitä. • Societä meteorologica Italiana. Toronto. Canadian institute. Entomological society. Meteorological service of the Dominion of Canada. University. Toulouse. Académie des sciences, inscriptions et belles-lettres. Observatoire astronomique. Trieste. Museo Civico di storia naturale. Osservatorio astronomico-meteorologico. Tromsö. Museum. Trondhjem. Det K. Norske Videnskabers Selskab. Troyes. Société académique d'agriculture, des sciences, arts et belles- lettres du dép. de TAube. Tufts Colleg^e. Tunis. Service météorologique. Utrecht. Provinciaal Utrechtsch Genootschap van Kunsten en Weten- schappen. K. Nederlandsch meteorologisch Institut. Pbysiologisch Laboratorium der Utrechtsche Hoogeschool. Talparaiso. Servicio meteorolojico. Yenezia. R. Istituto Veneto di scienze, lettere ed arti. Yerona. Accademia d'agricoltura, scienze, lettere, arti e commercio. "Warschau. Observatoire astronomique de Tuniv. Imp. Washington. National academy of sciences. ■ Bureau of american etbnology. U. S. Weather bureau. U. S. Fisb commission. U. S. Department of agriculture. Smitbsoniau Institution. Libi'ary of congress. • U. S. National museum. U. S. Naval observatory. 56 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. Washing-ton. Nautical Almanac office. U. S. Hydrographic oflice. — Philosopbical society. U. S. Coast and geodetic survey. U. S. geological survey. Wellington. New Zealand institute. Colonial museum and geological survey department. Wien. K. Akademie der Wissenschaften. K. K. Central-Anstalt fiir Meteorologie und Erdmagnetismus. — — K. K. Zoologisch-botanische Gesellscbaft. K. K. Gradraessungs-Bureau. K. K. Militär-geographisches Institut. K. K. Naturhistorisches Hofmuseum. K. K. geologische Reichsanstalt. v. Kuffner'sche Sternwarte. K. K. Universitäts-Stermvarte. Verein zur Verbreitung naturwissenscbaftlicber Kenutnisse. Naturwissenscbaftlicber Verein an der Universität. Wiesbaden. Nassauiscber Verein fiir Naturkunde. Windsor, N. S. Wales. Observatory of Jobn Tebbutt. Winnipeg. Historical and scientific society of Manitoba. Wurzbiirg-. Pbysikaliscb-mediciniscbe Gesellscbaft. Xalapa. Observatorio central del estado de Veracruz Llave. Zi-ka-wei. Observatoire magnétique et raétéorologique. Ziirich. Scbweizeriscbe meteorologiscbe Central-Anstalt. Naturforscbende Gesellscbaft. Bibliotbek des eidg. Polytecbnikums. Sternwarte des eidg. Polytecbnikums. Tidskrifter. (Från utgifvarne.) Acta Matbematica herausg. von G. Mittag-Leffler. Notiser, Botaniska, utg. af O. Nordstedt. Tidskrift, Svenska Jägareförbundets Nya, utg. af A. Wablgren. Annales mycologici ed. in notitiam scientire mycologicte universalis. Herausg. u. redigiert v. H. Sydow. Annali di botanica publ. dal Prof. Roraualdo Pirotta. Devoir, Le, revue des questions sociales, créée en 1878 par J. B. Andi-é Godin. Sk. af M:rae Veuve Godin. Feuille, La, des Jeunes Naturalistes, publ. par A. Dollfus. Jaarboek, Paedologiscb, onder redactie van Prof. M. C. Schuyten. Magazine, Symon's montbly meteorological. Zeitscbrift fiir afrikaniscbe und oceaniscbe Spracben, berausg. von A. Seidel. BÖCKER SKÄNKTA UNDER ÅR 1903. 57 Böcker skänkta under år 1J)03*). Abenius, W., Elementär lärobok i oorganisk kemi. Sthlm 1903. 8:o. Ahleniiis, K., Angermanälfvens flodområde. En geomorfol.-antropo- geogr. i;ndersökning. Upsala 1903. 8:o. Arrlienius, S. A., Lehrbuch der kosmischen Physik. Th. 1 — 2. Leipzig 1903. 8:o. Berg-endal, D., Studien iiber Xemertinen. 2. Lund 1902. 4:o. Zur Kenntniss der nordischen Xemertiuen. Bergen 1902. 8:o. Berzeliiis, J., Bref till Hisinger. Sk. af Hisinger's arfvingar. Carlgren, O., Actinarien. Anvers 1903. 4:o. Cornish, Ch. J., De lefvande djuren på jorden. H. 7 — 35. Sthlra 1902—03. 4:o. Sk. af Herrar Fröléen & Comp. Duséu, P., The vegetation of western Patagonia. Princeton 1903. 4:o. Fiirst, C. M., Der Musculus Popliteus u. seine Sehne. Uber ibre Entwicklung u. iiber einige damit zusammenhängende Bildungen. Lund 1903. 4:o. Hedin, S., Asien, tusen mil på okända vägar. D. 1 — 2. Sthlm 1903. 8:o. Heiurichs, A., Isförhållandena i Östersjön och dess vikar. 1. Hfors 1903. 8:o. Henschen, S. E., Klinische u. anatom. Beiträge zur Pathologie des Gehirns. Th. 4: H. 1. Upsala 1903. 4:o. Revue critique de la doctrine sur le centre corticale de la vision. Paris 1900. 8:o. Hesselgron, F., Étude sur les intervalles harmoniques dans la gamme musicale vraie et naturelle. Turin 1903. 4:o. (Litogr. öfvertryck.) Hildebrandssou, H. Hildebrand, Rapport sur les observations interna- tionales des nuages au Comité Intern. Météorologique. 1. Upsala 1903. 8:o. Hjelt, Edv., Blad ur kemins historia. 1. Hfors 1903. 8:o. Lindman, C. A. M., Quadros do sertao sul-americano el Gran Chaco, versao do original sueco por Gustavo Edwall. S. Paulo 1903. 8:0. Bilder ur Nordens flora efter Palmstruch m. fl. Sv. Botanik. Med text af C. A. M. L— . H. 9—12. Sthlm 1903. 8:0. Sk. af Herrar Wahlström & ^Yidstrand. Lönborg', 8., Sveriges karta, tiden till omkr. 1850. Upsala 1903. 8:0. 3Iechelin, L., Till frågan om Finlands autonomi och grundlagar. Kri- tik af en under denna rubrik af ... X. D. Sergejeffsky . . . utg. broskyr. Sthlm 1903. 8:0. Möller, Hj., Bidrag till Bornholms fossila flora. Pteridofyter. Akad. afh. ^Lund 1902. 4:o. Xerman, G., Angermanälfvens flodområde, hydrografi och trävarurörelse m. m. Upsala 1903. 8:0. *) Då gifvaren ej iir särskildt nämnd, är boken skänkt af fört'. 58 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. Nordenskiöld, A. E., Efterlämnade bref, anteckningar och papper. Sk. af Frih. Erland Nordenskiöld. Wittrock, V. B., Illustrerad förteckning öfver Bergielunds botaniska trädgårds samling porträtt af botaniska författare; jämte biogr. notiser. Stblm 1903. 8:o. Ångström, K., Energie dans le spectre visible de Tétalon Hefner. Upsala 1903. 4:o. Agamennoue, G., Proposte di nuovi sistemi d'ampliticazione negli strumenti microsismografici. Modena 1902. 8:o. Macrosismometrografo a tre componenti. Modena 1902. 8:o. Albert I, prince de Monaco, Resultats des campagnes scientifiques accoraplies sur son .yacht. Fasc. 22 — 24. Monaco 1902 — 03. 4:o. Bashfortli, F., A historical sketch of the experimental determinatiou of the resistance of the air to the motion of projectiles. Cam- bridge 1903. 8:o. Bertrand, C. E., Les coprolithes de Bernissart. P. 1. Bruxelles 1903. 4:o. Blnnlschli, H., Der feinere Bau der Leber von Ceratodus forsteri, zugleich ein Beitrag zur vergl. Histologie d. Fischleber. Diss. Heidelb. Jena 1903. 4:o. Borredon, G., La legge del sistema planetario . . . Nuova ed. Napoli 1903. 8:o. La luna e la sorgente fisica del freddo. Napoli 1902. 8:o. Boussinesq, J., Théorie analytique de la chaleur mise en harmonie avec la thei'modynamique et avec la théorie mécanique de la lumiere. T. 2. Paris 1903. 8:o. Brédikhine, Tli., Études sur Torigine des météores cosmiques et la formation de leurs courants. St. Pétersb. 1903. 8:o. Chun, C, Wissenschaftliche Ergebnisse d. deutschen Tiefsee-Exped. auf dem Dampfer »Valdivia». 1898—99. Bd. 1: Text & Atlas. Jena 1902. 4:o. Sk. af Tyska regeringen. Conwentz, H., Die Moorbriicken im Thal der Sorge auf der Grenze zwischen Westpreussen u. Ostpreussen. Ein Beitr. zur Kenntn. d. Naturgesch. u. Vorgesch. d. Ländes. Danzig 1897. 4:o. Die Eibe in Westpreussen, ein aussterbender Waldbaum. Dan- zig 1892. 4:o. Dahl, N. A., Yerden. (Et kosmologisk Udkast). Kristiania 1903. 8:o. DaTis, W. G., Climate of the Argentine republic, compiled from ol)- servations made to the end of the year 1900. Buenos Aires 1902. 4:o. Doppler, Clir., Uber das farbige Licht der Doppelsterne und einiger anderer Gestirne des Himmels .... [Omtryck.] Prag 1903. 8:o. Drygalski, E. von, Allgemeiner Bericht liber den Verlauf der Deutschen Siidpolar-Éxpedition . . . . Berlin 1903. 8:o. Encyclopédie scieut. des aide-mém. publ. sous la dir. de M, Léauté. Paris 1900—1902. 8:o. SL af H. M. Konungen. BÖCKER SKÄNKTA UNDER ÅR 1903. 59 Fick, A., Gesammelte Schriften. Bd 1 — 2. Wurzburg 1903. 8:o. Sk. af R. Fick. Fauna of British India. Hymenoptera. Vol. 2. London 1903. N:o. Sk. af H. M. Körningen. Fines, La pluie dans le dép. des Pyrénées-Orientales (1851 — 1900). Perpignan 1902. 4:o. Oalilei, Galileo, Opere. Vol. 12—13. Firenze 1902—03. 4:o. Sk. af Italienska regeringen. Orosjeau, O., Les champignous vénéneux de France & d'Europe . . . Saiut Hilaire (Doubs) 1903. 8:o. Hayii, F., Selenographische Koordinaten. Abhandl. 1. Lpz. 1902. 8:o. Hellmauii, G., Regenkarte der Prov. Westfalen . . . Berlin 1903. 8:o. Regenkarte der Prov. Hessen-Nassau u. Rheinland . . . Berlin 1903. 8:o. Herrmaim, E., Die Staubfälle vom 19. bis 23. Febrnar 1903 iiber dem Nordatlant. Ozeau, Grossbritannien u. Mitteleuropa. Hamburg 1903. 8:o. Hugiies, L., Un seul cbampignon sur le globe! Port-Louis 1902. 8:o. Haeckel, E., Kuust-Formen der Natur. Lief. 8—9. Lpz. u. Wien 1903. Fol. Janet, Ch., Notes sur les fourmis et les guépes. 2 — 11. Paris 1894 — 98. 4:0. Kiaer, Å. N.. Nye Bidrag til Belysning af Frugtbarhedsforholdene inden .Tlgteskabet i Norge. Chra 1902. 8:o. Lambcrt, J., Déscription des échinides crétacés de la Belgique, prin- cipaleraent de ceux conservés au Musée R. de Bruxelles. 1. Bruxelles 1903. 4:o. Laouclieiritch, I., Solution matbématiquement exacte du probléme hi- storique de la division d'un angle pris ä volonté en un nombre pris ä volonté de parts égales. Pétropävlovsk 1903. 8:o. Lebon, E., Sur un raanuscrit d'uu cours de J. N. Delisle au College Royal. Paris 1902. 8:o. Lerasseur, E., Histoire des classes ouvriéres et de Tindustrie en France avant 1789. Ed. 2. T. 1—2 & Annexe. Paris 1900—1903. 8:o. Lyonet, P., Traité anatomique de la chenille, qui ronge le bois de saule . . . La Haye et Amsterdam 1762. 4:o. Sk. af Kan- slisekreteraren S: Nordström. Loewy, M., Sur la pi'écision des coordounées des astres obtenues ä Taide des mesures effectuées sur leurs images photographiées. Mém. 2—3. Paris 1902. 4:o. Discours prononcé aux funérailles de M. Faye . . . Paris 1902. 4:o. Maideu, J. H., A critical revision of the genus Eucalyptus. P. 3. Sydney 1903. 4:o. Olufsen, Ö., The second Danish Parair expedition. Meteorol. observa- tions from Pamir 1898—99. Khvn 1903. 8:o. Panuekoek, A., Untersuchungen ixber den Lichtwechsel Algols. Leiden 1902. 8:o. HO VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. Raiiliii, Y., Quelques vues générales sur les variations séculaires du magnétisme terrestre. Fasc. 1 & Suppl. Bordeaux, Paris 1867—1902. 8:o. Roberts, I., A selection of photographs of stars, star-clusters and nebultp, together with information concerning the instruments and the methods employed in the pursuit of celestial photo- graphy. London [1893]. 4-:o. Ross, F. E., On differential equations belonging to a ternary linearoid group. Diss. Baltimore 1903. 4:o. Sresnewsky, B., Einige geometrische Sätze iiber die Krlimmung eines Luftströms in atmosphärischen Wirbeln. St. Pétersb. 1902. 8:o. Szalay, L. von, Neuere Daten iiber tötliche, ziindende und sonstige Schadenblitze in Ungarn. Budapest 1903. 4:o. Cber Blitzphotographien. Budapest 1903. 8:o. Tetmajer, L., Die Gesetze der Knickungs- u. der zusammengesetzten Druckfestigkeit der technisch wichtigsten Baustoffe. Aufl. 3. Lpz. u. Wien 1903. 8:o. Turner, A. B., Secular perturbations arising from the action of Jupiter on Mars. Diss. Philadelphia 1902. 8:o. Vollii, L. N., La trigonométrie universelle ou sommaire exposition d'une nouvelle méthode trigonométrique, . . . Rio Janeiro 1900. 8:o. Théorie analytique des forraes et des queues cométaires. 16:o. Wiessner, Y., Das Werden der Welt und ihreZukunft. Wien 1903. 8:o. Willaume-Jautzeu, Y., Climat du littoral Islandais. Copenhague 1902. 8:o. Zittel, K. A., tlber wissenschaftl. Wahrheit. Rede . . . Munchen 1902. 4:o. Sekreterarens årsberättelse för 1903—1904 afgifven på högtidsdagen den 28 mars 1904. Det är ett utmärkande drag hos vår tids naturveten- skapliga forskning, att allt flere frågor väckas, som för sitt besvarande kräfva ett samarbete mellan de olika ländernas vetenskapsmän. I följd häraf hafva flere mellanfolkliga före- tag kommit till stånd, som redan lämnat goda resultat och gifva förhoppning om ännu större i framtiden. Äfven vårt land har i sin mån tagit del i dessa för kulturländerna gemensamma sträfvanden. Bland dylika före- tag under det sista året, hvaruti Sverige deltagit, må här erinras om, att en del af det antarktiska området undersökts genom docenten Otto Nordenskjölds nyss så lyckligt räddade expedition; att viktiga bidrag till kännedomen om Sydameri- kas rika växt- och djurvärld lämnats genom den Regnellske sipendiatens. Dr G. O. Malmes, och friherre Erlaxd Norden- skiölds expeditioner; att Frankrike, Danmark och Sverige på lämplig plats i norra J utland gemensamt låtit anställa iakttagelser öfver förhållandena i de högre luftlagren, hvilka undersökningar från Sveriges sida ledts af Akademiens leda- mot professor JBE. Hildebrandsson, samt att Sverige deltager i den internationella undersökningen af norra Atlanten. Dessa internationella företag böra dock ej komma oss att glömma, hvad som gjorts och bör göras för en grundlig utredning af naturförhållandena i vårt eget land. Bland sädana företag intager docenten A. Hambergs mångåriga, nu i det närmaste afslutade forskningar inom Sarjekfjällens område ett synnerligt framstående rum; när resultaten af hans undersökningar blifvit offentliggjorda, skall utan tvifvel ett viktigt bidrag hafva lämnats till kännedomen om vårt 62 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. lands nordliga delar. Mycket återstår emellertid att utforska inom vårt arktiska område, och därföre måste det anses så- som en betydelsefull händelse, att under förra året genom anslag från stiftelsen Lars Hjertas minne och genom enskild frikostighet vid Vassijaure nära Torneåträsk grundlagts en naturvetenskaplig station, som för framtiden torde komma att ställas under Vetenskaps-Akademiens hägn. Om nödiga medel för fortsatt utveckling ej komma att saknas, skall denna station helt säkert för kännedomen om vår arktiska natur få samma stora betydelse, som den zoologiska stationen vid Kristineberg haft för studiet af lifvet i hafvet. Akademiens byggnadsfråga. Akademiens uppmärksamhet har under det gångna året i främsta rummet tagits i anspråk för lösandet af hennes och de under henne lydande statsinstitutionernas byggnadsfråga. Sedan särskildt för ändamålet utsedde kommitterade den 23 maj 1902 afgifvit en utförlig utredning i frågan, samt Aka- demiens samtlige institutionsföreståndare yttrat sig öfver kommitterades förslag, och dessa senare den 20 mars 1903 afgifvit ett nytt utlåtande i ärendet, beslöt Akademien den 18 april 1903 att med instämmande i kommitterades förslag hos Kungl. Maj:t i underdånighet göra framställning om, att Akademiens och statens tomter i kvarteret Grönlandet norra och södra måtte få försäljas samt nya tomter inköpas i när- heten af den Bergianska trädgården norr om Stockholm. Den föreslagna platsen är synnerligen lämplig för uppförande af ett naturhistorislit museum, enär den såväl pä grund af sitt fria läge som på grund af sin storlek skulle medgifva, att museet byggdes så som ett dylikt museum bör byggas och att det i framtiden i mån af behof skulle kunna utvid- gas. Under sådana förhållanden och då en lika passande tomt på närmare håll ej kunnat erhållas, har Akademien ej ansett, att det större afståndet från staden bort få utgöra ett hinder för denna tomtplats' förvärfvande, helst detta af- stånd för hvarje år kommer att förlora i betydelse, då däre- mot olägenheterna af att lägga museet på en mindre lämplig- tomt inom staden för hvarje år skulle ökas. Akademien har ock haft glädjen finna, att alla de myndigheter, som yttrat SEKRETERARENS ÅRSBERÄTTELSE FÖR 1903 — 1904. (33 sig om förslaget, förordat detsamma, och att Kungl. Maj:t med erkännande af dess förtjänster framlagt detsamma för innevarande års riksdag. Akademien motser alltså nu med fullt förtroende riksdagens beslut i denna fråga, som för Akademien och de under henne lydande institutionerna är den viktigaste, som pä länge förelegat. Nya grundstadgar. Genom underdånig skrifvelse af den 24 oktober 1903 har Akademien underställt Kungl. Maj:t till pröfning och stad- fästelse ett förslag till nya grundstadgar för Akademien. Detta förslag ansluter sig i allt väsentligt nära till nu- varande, sedan år 1850 gällande grundregler. Bland viktigare skillnader må endast anföras, att ledamöternas antal nu före- slås till 100 svenska samt 100 norska och utländska, i stället för nuvarande 100 inländska och 75 utländska. Med afseende på ledamöternas fördelning i klasser föreslås, att klasserna skola blifva elfva i stället för nio samt att i samband där- med antalet ledamöter i vissa af klasserna måtte ändras. Orsaken till dessa förändringar är dels, att klasserna för fysik och kemi behöfva förstärkas i sammanhang med Aka- demiens uppgift att vitdela Nobelpris i dessa båda veten- skaper, dels att klassen för botanik och zoologi bör delas i två samt en ny klass inrättas för mineralogi, geologi och fysisk geografi, hvilket sistnämnda ämne hittills ej haft några särskilda representanter inom Akademien. Enligt det nya förslaget skulle Akademien alltså få elfva klasser: en för ren matematik med sex ledamöter, en för tillämpad matematik och astronomi med sex ledamöter, en för fysik och meteorologi med 10 ledamöter, en för kemi med 10 ledamöter, en för mineralogi, geologi och fysisk geo- grafi med 8 ledamöter, en för botanik med 9 ledamöter, en för zoologi med 9 ledamöter, en för medicinska vetenskaper med 14 ledamöter, en för tekniska vetenskaper med 8 leda- möter, en för ekonomiska, statistiska och sociala vetenskaper med 6 ledamöter och en för öfriga vetenskaper och för fram- stående förtjänst om vetenskaplig forskning med 14 leda- möter. 64 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. Statsanslag". På Kungl. Maj:ts förslag har sistlidna års riksdag på extra stat för år 1904 dels beviljat de anslag, soui redan under en följd af år utgått till riksmuseets afdelning för arkegoniater och fossila växter, till meteorologiska centralanstalten, till den inter- nationella katalogen för naturvetenskaplig litteratur, till den svenska regionalbyrån för nämnda katalog, till Nordiska museet och till tidskriften »Acta mathematica»; dels höjt anslaget till värd, underhåll och förkofran af riksmuseets etnografiska afdelning med 700 kronor eller från 2,800 kr. till 3,500 kr.; dels för bearbetning och utgifning af de vetenskapliga resultaten af doktor Sven Hedins resa i Centralasien under åren 1899 — 1902 beviljat ett anslag af 75,000 kronor att för- delas på åren 1904, 1905 och 1906 med 25,000 kronor hvarje år. Sedan vår frejdade polarforskare, Akademiens ledamot professor A. Gr. Nathorst gjort sig till tolk för den oro, som vid denna tid förlidet år allmänt rådde i vårt land med anledning af, att docenten Otto Nordenskjölds expedition till det antarktiska området ej före vinterns inbrott återkommit till Sydamerika, och uti en underdånig skrifvelse till Kungl. Maj:t af den 30 april 1903 kraftigt betonat nödvändigheten af att i tid söka lämna hjälp åt docenten Nordenskjöld och hans följeslagare, föreslog Kungl. Maj:t uti nådig proposition den 1 maj 1903 riksdagen att till bestridande af vissa kost- nader för en undsättningsexpedition anvisa ett belopp af högst 200,000 kronor. Denna framställning blef af riksdagen bifallen. Af Kungl. Maj:t erhöll Vetenskaps- Akademien där- på i uppdrag att i mån af behof lyfta ifrågavarande medel och hålla dem expeditionens chef kapten H. O. Gtyldén till banda, sedan de medel, som på enskild väg för samma ända- mål insamlats till ett belopp af 53,000 kronor, i första hand blifvit för undsättningsexpeditionen tagna i anspråk. Ehuru Nordenskjöld och hans följeslagare, då undsättningsexpedi- tionen hann fram till öfvervintringsstationen, Snowhill, redan blifvit återfunna och hemförda till Sydamerika af det argen- tinska fartyget Uruguay, skall den svenska undsättnings- expeditionen dock alltid vara ett vittnesbörd om det intresse SEKRETERARENS ÅRSBERÄTTELSE FÖR 1903 — 1904. 65 och den offervillighet, som både af enskilda och af staten visades, då det gällde att rädda den nödställda antarktiska expeditionen. Donationer. Äfven frän enskildt håll har Akademien under det för- flutna året fått röna bevis på lifligt intresse för hennes sträfvan att befordra vetenskaplig forskning inom fädernes- landet. En gifvare, som önskar att under sin lifstid vara okänd, har till Akademien öfverlämnat ett belopp af 30,000 kronor, under villkor att räntan därå användes dels för belönan- de å vissa tider medelst en medalj i guld af tjugusjunde storleken af för mänsklighetens upplysning, förkofring och förbrödring synnerligen viktiga och välsignelsebringaude ar- beten, dels ock till stipendier åt unga, svenskfödda män för resor i främmande länder i afsikt att studera det praktiska af ingenjörsyrket. Af två andra gifvare, som äfven önskat att tills vidare få vara okända, har Akademien mottagit den storartade gåfvan af 200,000 kronor, hvaraf räntan i framtiden efter båda gifvarnes död skall användas till att genom understöd främja den vetenskapliga forskningen i Sverige, framför allt den biologiska. Lifligt förvissad om, att dessa donationer en gång skola blifva af största betydelse för vetenskapens utveckling i vårt fädernesland, hembär Akademien sin djupt kända, varma tacksamhet till de ädla gifvarne, som visat sig så väl upp- fatta Akademiens sträfvanden och hennes valspråk »för efter- kommande». Akademiens skrifter. Af Akademiens skrifter hafva under året hela trettio- sjätte bandet samt N:o 1, 2, 4, 5, 6 och 7 af trettiosjunde bandet af HandUngarne, första och andra häftet af första bandet af Arliiv för matematik, astronomi och fysik, första bandets första häfte af Arkiv för kemi, mineralogi och geologi, hela första bandet af Arkiv för botanik, första bandets första och andra häfte af Arkiv för zoologi, fjärde bandets tredje Vetenskaps- Akademiens Årsbok. 2. ^ 66 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. häfte af ■»Lefnadsteckningar öfver Ähademiens efter är IS 54 aflidne ledamöter», 42:a och 43:e bandet af 3Ieteorologislia iaMtagelser i Sverige, femte häftet af sjätte bandet samt första häftet af ättonde bandet af Astronomiska iaJätagelser och undersökningar anställda på Stockholms ohservatorium samt Akademiens årshoJc för år 1903 fullständigt utkommit. Dessa band innehålla tillsammans 76 olika afhandlingar^ som utgöra 1,221 sidor text med 52 taflor i 4:o samt 1,355 sidor text med 47 taflor i 8:o. Af dessa afhandlingar be- handla 12 matematiska och astronomiska ämnen, 8 fysik och meteorologi, 6 kemi, 23 botanik och 20 zoologi. Dessutom har Akademien låtit genom sin ledamot pro- fessor H. Gr. SöDERBAUM utgifva Jac. Berzelius' efterlämnade reseanteckningar, som tillsammans bilda ett band om 430 sid. i 8:o. Afgifna utlåtanden. På Kungl. Maj:ts nådiga befallning har Akademien sedan förra högtidsdagen afgifvit underdåniga utlåtanden i 15 ärenden, som kraft en vetenskaplig utredning, nämligen: öfver en underdånig ansökan af professor A. G. Nathorst om ett reseunderstöd af 800 kronor för deltagande i den in- ternationella glacierkommissionens och den internationella^ geologkongressens sammanträde i Wien; öfver en underdånig ansökan af doktor Axel Hamberg om ett reseunderstöd af 600 kronor för bevistande af nyss- nämnda kongress; öfver en underdånig ansökan af professor H. Hildebrands- SON om ett understöd af 700 kronor för deltagande uti ett sammanträde af den internationella permanenta meteoro- logiska kommittén i England i september månad 1903; öfver en underdånig ansökan af docenten C. Wiman om ett reseunderstöd af 500 kronor för bevistande af den nionde internationella geologkongressen i Wien; öfver en underdånig ansökan af professor S. L. Törn- QUIST om ett anslag af 500 kronor för deltagande i samma kongress; öfver en framställning om Sveriges deltagande genom särskildt ombud i den fjortonde allmänna jordmätningskon- ferensen i Köpenhamn; SEKRETERARENS ÅRSBERÄTTELSE FÖR 1903 — 1904. 67 öfver en från K. belgiska observatoriet i Uccle inkommen framställning om erhållande af nppgift å de institutioner, till hvilka nämnda observatoriums arbeten borde sändas; öfver en underdånig ansökan af docenten S. Lönborg om ett anslag af 2,000 kronor för utgifvande af kartor till lians arbete om den svenska kartans historia; öfver en underdånig ansökan af professor G. Mittag- Leffler om ett anslag af 3,000 kronor för utgifvande under år 1905 af tidskriften »Acta mathematica» ; öfver en underdånig ansökan af docenten Axel Hamberg om ett statsanslag af 27,000 kronor för utgifvande af en vetenskaplig redogörelse för hans undersökning af Sarjek- fjällen i Lule lappmark; öfver en underdånig ansökan af bestyreisen för en astro- nomisk kongress, som skulle hållas i Lund i september 1904, om ett anslag af 3,000 kronor; öfver en underdånig ansökan af docenten Otto Norden- SKJÖLD om ett statsanslag af 55,000 kronor för utgifvandet af ett vetenskapligt arbete öfver hans senaste forsknings- färd till det ant0.rktiska området; öfver en underdånig ansökan af f. d. professor Th. M. Fries om ett reseunderstöd af 1,500 kronor för att i England och Holland idka källstudier öfver Carl von Linné; öfver väckt fråga om Sveriges anslutning till en före- slagen internationell seismologisk association; öfver nådig framställning om ändring i det sätt, hvarpå institutionsföreståndarne vid de under Akademien ställda statsinstitutionerna skola tillsättas. Minnesfester. Långt borta i en liten obetydlig stad, Caldas i Brasilien, firades den 5 oktober 1903 en enkel men anslående minnes- fest, som väl förtjänar att i dag omnämnas. Då af täcktes därstädes den minnesvård öfver Anders Fredrik Regnell, som ett tacksamt fädernesland låtit utföra och ditsända. De Förenade rikenas generalkonsul i Rio Janeiro J. M. Sol- stad var såsom representant för Sverige närvarande, och den lilla stadens befolkning visade sitt intresse för Regneils minne genom att talrikt deltaga i högtidligheten. De veten- skapliga institutioner här hemma, som tagit initiativet till 68 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. minnesvårdens anskaffande, stå i stor tacksamhetsskuld till professor Th. M. Fries, som ombesörjt verkställigheten af kommitterades beslnt. En närmare redogörelse för denna sak finnes intagen härnedan. Akademien har låtit sig representeras af sin preses vid den högtidlighet, som »die Schlesische Gesellschaft fiir vater- ländische Cultur» firade i Breslau den 17 december 1903 med anledning af sin hundraåriga tillvaro. Afgifna berättelser. Berättelser rörande resor och undersökningar, som blifvit utförda med understöd från Akademien, hafva i vederbörlig ordning blifvit afgifna af 12 personer, som uppburit under- stöd från Akademien: af Regnellske amanuensen Dr G. O. Malme, hvilken så- som Regnellsk botanisk stipendiat från den 12 oktober 1901 till den 17 augusti 1903 vistades i Sydamerika för idkande af botaniska studier; af filos, licentiaten Nils Holmgren, som för entomo- logiska studier besökt Norrland och Stockholms skärgård; af filos, studeranden Abraham Roman, som i Torne lappmark insamlat och studerat insekter; af filos, kandidaten Nils Sylvén, som undersökt växt- regionernas fördelning mellan riksgränsen och Torneträsks östligaste delar; af med. studer. Selim Birger, som gjort iakttagelser rörande vegetationens utveckling på de vid Hjälmarens sänkning 1882 — 1886 nybildade öar; af filos, kandidaten H. Witte, som studerat kalkheds- vegetationen på Öland och i Västergötland; af amanuensen Tycho Vestergren, som undersökt vege- tationsförhållandena inom fjällregionen vid Torneträsk; af filos, kandidaten Ivar Trägårdh, som i Sarjekfjällens område studerat acarid- och insektfaunan; af filos, licentiaten Hj. Östergren, som idkat studier öfver de skandinaviska holothurierna; af docenten Simon Bengtsson, som i Umeå lappmark studerat Ephemerider och Plecopterer; af amanuensen Albert Tullgren, som i riksmuseet stu- derat Hymenoptera; SEKRETERARENS ÅRSBERÄTTELSE FÖR 1903 — 1904. 69 af docenten L. A. Jägerskiöld för andvändningen af de medel från Regneils zoologiska gåfvomedel, som han erhållit för utförande af vetenskapliga ritningar. Akademiens tjänstemän. Sedan Akademiens bibliotekarie Erik A¥ilhelm Dahl- gren den 10 juni 1903 blifvit utnämnd till öfverbibliotekarie vid k. Biblioteket, har iikademien till bibliotekarie vid sitt bibliotek kallat och antagit amanuensen vid samma bibliotek filosofie doktor Jakob Adrian Bergstedt samt till dennes efterträdare såsom amanuens vid biblioteket utnämnt fröken Eva Dahlgren, hvarjämte till biträde vid biblioteket antagits fröken Greta Ekelöf. Den 19 februari innevarande år atied efter långvarigt lidande professorn och intendenten vid det naturhistoriska riksmuseet Fredrik Adam Smitt. Professor Smitt hade i trettiotre år varit intendent vid museet och var sedan 1901 den äldste af museets intendenter. Den efter honom lediga intendentsbefattningen har. ännu ej hunnit blifva återbesatt. Nobelstiftelsen. Sedan från därtill berättigade vetenskapsmän i behörig tid inkommit 15 förslag å personer förtjänta af att erhålla Nobelpriset i fysik och 8 dylika förslag till Nobelpriset i kemi för år 1903 samt Akademiens Nobelkommittéer och vederbörande klasser afgifvit utlåtanden öfver de ingifna förslagen, beslöt Akademien vid sitt sammanträde den 12 november 1903 dels att fördela det fysiska Nobelpriset för året i två lika stora delar, af hvilka den ena tilldelades professorn, ledamoten af franska institutet Henri Becquerel för hans upptäckt af den spontana radioaktiviteten och den andra åt herr och fru Curie för deras gemensamt utförda arbeten rörande de af professor Becquerel upptäckta strålarna, dels ock att tilldela professorn i fysik vid Stockholms hög- skola Svante August Arrhenius 1903 års Nobelpris i kemi för den utomordentliga förtjänst, som han genom sin elektro- lytiska dissociationsteori inlagt om kemiens utveckling. 70 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. Stipendier och belöningar. I öfverensstämmelse med stadgarna för de donationer, som till Akademien under olika tider öfverlämnats, har Akademien under det gångna året utdelat följande stipendier och understöd. Räntan å FernersTia donationen har tilldelats e. o. pro- fessorn i matematik vid Uppsala universitet Anders Wiman för hans i Akademiens Arkiv för matematik, astronomi och fysik intagna af handlingar: »Ueber die angenäherte Dar- stellung von ganzen Funktionen» och »Note uber die ganzen Funktionen zweier Veränderlichen». Den Lrndhomska belöningen har Akademien detta år ej funnit anledning utdela; den för året disponibla räntan har därföre blifvit lagd till donationens kapital. Det Flormanska priset för af handling öfver ett fysio- logiskt eller anatomiskt ämne har tillerkänts professorn i anatomi vid K. Karolinska mediko-kirurgiska institutet doktor Erik Gottlieb Muller för hans arbete: »Beiträge zur Moc- phologie des G-efäss-systems». Af WaUmarlsla donationens årsränta har ett pris å 1,000 kronor tilldelats docenten vid Stockholms högskola Ivar Fredholm för hans i tidskriften »Acta mathematica» införda af handling: »Sur une classe d'équations fonctionelles» och ett lika stort pris tillerkänts docenten i kemi vid Upp- sala universitet Daniel Strömholm för i »Journal ftir prak- tische Chemie» införda af handlingar öfver dubbelsalter af kvicksilfverklorid och superjodid. Det Letter st edtsha utrikes resestipendiet har tilldelats t. f. observatorn vid Observatoriet i Uppsala H. von Zeipel, som enligt för honom utfärdad instruktion under minst ett års tid skall vistas i Paris och i Cambridge i England för att idka teoretiskt astronomiska studier med hufvudsaklig upp- gift att taga närmare kännedom om H. Poincarés och H. Darwins exakta undersökningar af himlakropparnas transla- tions- och rotationsrörelser. — Det Letterstedtska inrikes re- sestipendiet, som nu för första gången utdelades, erhölls af filosofie licentiaten Einar "Wahlgren för studier öfver svenska dipterer vid det naturhistoriska riksmuseet och i museerna i Lund och Malmö. — Det Letterstedtska priset för utmärkta SEKRETERARENS ÅRSBERÄTTELSE FÖR 1903 — 1904. 71 författare och viJifiga upptäckter beslöt Akademien tilldela sin ledamot, f. d. professorn vid universitetet i Uppsala Thore Magnus Fries för hans under förra året utgifna synnerligen förtjänstfulla arbete öfver Carl von Linné. — Det Letter- stedtska priset för öfversättningar har Akademien öfverlämnat åt f. d. professorn vid universitetet i Lund "Wolter Eduard LiDFORSS för hans utmärkta öfversättning af Dantes »Divina €omedia». — De Letterstedtska medlen för särskilda makt- pälig-gande vetensliapUga undersökningar hafva blifvit ställda till professor A. G. Nathorsts förfogande för anställande af fortsatta undersökningar af den fossila floran i sandstenen vid Höör i Skåne. — Letterstedtska släktstipendiet har äfven 1903 med 2,000 kronor utgått till donators dotterson Yves Gabriel Letterstedt de Moxtmort. — Dessutom hafva före- skrifaa delar af Letterstedtska donationens årsränta öfver- lämnats till domkapitlet i Linköping, till pastorsämbetet i Vallerstads församling samt till styrelsen för K. Serafimer- lasarettet. Den Letterstedtska föreningens fonder, som endast för- valtas af Akademien, uppgingo vid 1903 års slut till ett be- lopp af 779,830 kronor 12 öre. Den för året disponibla rän- tan 16,464 kronor 38 öre har öfverlämnats till föreningens styrelse. Grillska fondens ränta har äfven under 1903 disponerats af styrelsen för Nordiska museet för underhåll af Skansens djurbestånd. Enär vid ansökningstidens utgång ingen sökande anmält sig till erhållande af det Beskoivska stiiiendiet, har dess be- lopp lagts till kapitalet. Af räntan å A. F. Regnelis botaniska gåfvomedel hafva arvoden för bearbetning af den brasilianska växtsamlingen utbetalats till lektor C. A. Lindman, fil. doktor R. E. Eries och amanuensen fil. doktor G. O. Malme. Af räntan å den Edlundska donationen hafva 600 kronor tilldelats filos, licentiaten Carl Benedicks för hans i »Öfver- sigten af Vetenskaps- Akademiens förhandlingar »för år 1902 intagna afhandling: »Elektriska ledningsmotståndet hos stål och rent järn». Vega-fondens ränta, som uppgått till ett belopp 2,217 kronor 35 öre, har i enlighet med donationsbrefvets bestämmelser öfverlämnats till Svenska sällskapet för antropologi och geografi. 72 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. Från BegneUs soologislxu gåfvoniedel liafva såsom under- stöd utdelats: åt filos, kandidaten Albert Tullgren 400 kronor för att bearbeta och ordna en del af riksmuseets material af spin- deldjur; åt docenten Oskar Carlgren (iOO kronor för fortsättande och afslutande af hans arbete öfver riksmuseets aktinier; och till bekostande af ritningar öfver fossil från Beeren Island, afsedda att intagas i en afhandling af professor Johannes Bohm i Berlin, 600 kronor. BeijersTia donationens ränta har ställts till intendentens för mineralogiska afdelningen förfogande. Schccle fondens numera genom framl. professor N. P. Ham- BERGS gåfva betydligt förökade ränta har tilldelats filos, kandidaten Otto Holmberg för fortsatta undersökningar af- seende att finna lämpliga organiska syror för att medelst fraktionerad kristallisation af deras salter med de sällsynta jordarterna lättare kunna separera dessa. HahnsJca donationens ränta har denna gång enligt de för donationen antagna bestämmelserna blifvit lagd till kapi- talet. Akademiens understöd för resor inom landet i ändamål att undersöka dess naturförhållanden hafva till ett samman- lagdt belopp af 1,300 kronor utdelats till amanuensen T. Vestergren, amanuensen H. Dahlstedt, fil. kand. G. W. F. Carlson, fil. kand. Bertha Bergman, lektor J. Erikson, med. kand. Selim Birger, studer. E. Mjöberg, fil. kand. H. Ågren och docenten Oscar Carlgrex. Akademiens åttonde klass, som äger att utdela räntan å J. W. Arnbergs donation såsom belöning för något godt ar- bete, som faller inom klassens kompetens, har ej funnit an- ledning att i år utdela detta pris. Statsanslaget för instrumentmakeriernas uppmuntrande har lika fördelats mellan instrumentmakarne P. M. Sörensen och Gr. Sörensen. Sin minnespenning i guld öfver Linné har Akademien utdelat dels åt professorn vid universitetet i Asuncion J. D. Anisits, som till riksmuseet såsom gåfva öfverlämnat en samling af öfver 1,000 arter fanerogamer från norra delen af Paraguay, dels åt redaktören Gr. R. Peterson, som till- varatagit och till riksmuseet skänkt ett vid Sundsvall på SEKRETERARENS ÅRSBERÄTTELSE FÖR 1903 — 1904. 73 flere fots djup i leran påträffadt, nästan fullständigt skelett af Delphinus tursio. Ett exemplar i silfver af Akademiens medalj öfver J. A. Wahlberg har öfverlämnats till arbetsförmannen L. P. Forsberg, som ledt utgräfningen af nyssberörda delfinskelett. Ett exemplar i guld af Akademiens minnespenning öfver Regnell har tilldelats svensk-norske generalkonsuln i Rio Janeiro J. M. Bolstad och doktor Pedro de Saxchez de Lemos i Pocas de Caldas samt ett exemplar i silfver af samma minnespenning till öfverste Vaz Pereira, doktor Gextil de Rangel och kyrkoherden Dom Joaquim Assumpcao i Caldas samt herr LouRENgo Westin i Säo Joäo da Boa Vista, h vilka alla hvar och en på sitt sätt lämnat sin hjälp vid resandet af den grafvård, som för medel insamlade här i Sverige uppsatts i Caldas i Brasilien öfver stoftet af vår frejdade landsman doktor A. F. Regnell. Den minnespenning, som Akademien låtit prägla till sin högtidsdag i år, är ägnad åt minnet af hennes framl. leda- mot Skytteanske professorn i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet Vilhelm Erik Svedelius. Akademiens ledamöter. Genom döden har Akademien bland sina inländske leda- möter förlorat: f. d. föreståndaren för tekniska högskolan professor Gustaf Robert Dahlander; f. d. generaldirektören och chefen för k. järnvägsstyrelsen grefve Rudolf Croxstedt; f. d. generaldirektören och chefen för k. medicinalstyrelsen August Theodor Almén; bruksägaren Carl Edvard Ekman; rektorn vid Lunds universitet professor Magnus Gustaf Blix och intendenten vid det naturhistoriska riksmuseet professor Fredrik Adam Smitt samt bland sina utländska ledamöter: professorn vid universitetet i Rom Luigi Cremona; professorn vid universitetet i Heidelberg Carl Gegenbaur; professorn vid universitetet i Ithaca Robert Thurston samt civil- ingeniören i Berlin Friedrich von Hefxer-Altexeck. Genom inval har Akademien med sig förenat såsom in- ländsk ledamot byråingeniören i K. Finansdepartementet Åke Gerhard Ekstrand och såsom utländske ledamöter pro- fessorn i matematik vid Ecole normale supérieure i Paris, ledamoten af Franska institutet Paul Painlevé och professorn 74 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK, 1904. i jämförande anatomi vid universitetet i Berlin Oskar Hertwig. Öfriga lediga platser stå tills vidare obesatta i afvaktan på Kungl. Maj:ts nådiga stadfästelse af Akademiens förslag till nya grundstadgar. Institutionsföreståndarnes årsberättelser. 1. Akademiens institutioner. På Akademiens Observatorium hafva de löpande observa- tionerna vid Meridiancirkeln, hvilka haft till föremål utarbe- tandet af en stjärnkatalog omfattande 2,139 stjärnor hämtade ur iiadclifFe Catalogue of stars for 1845.0, till följd af Biträ- dande Astronomens vid förra årets slut inträffade sjukdom och därefter ihållande sjuklighet måst inställas. Däremot hafva reduktionerna af observationerna till den första stjärn- katalogen framskridit genom utförandet af reduktion till me- delort för 1885.0 af dithörande observationer från åren 1881, 1883 och 1884. Med den astro fotografi ska kameran hafva ett antal astro- gram erhållits med expositionstider växlande frän 15 minuter till 11 timmar. Af dessa må nämnas ett astrogram af den nya stjärnan i Perseus samt ett astrogram af den nya stjär- nan i Gremini, hvarjämte ett större antal plåtar blifvit tagna af flera objekt ur Herschels Greneralkatalog samt af utvalda stjärnor med stark egenrörelse. Den 25 november 1903 ankom från firman C. A. Steinheil Söhne i Munchen det af densamma för observatoriet beställda nya astrofotografiska objektivet, med hvars uppsättning dock tills vidare fått anstå, emedan ett flertal påbörjade observa- tionsserier med det äldre objektivet först böra afslutas. Me- ridiancirkeln har under året icke undergått några förändrin- gar, men väl hafva till densamma hörande biinstrument re parerats, såsom ock en del detaljanordningar vidtagits för mätningarna med den astrofotografiska mätapparaten. De med denna mätapparat utförda mätningarna hafva till största delen blifvit beräknade. 7fi VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. Redogörelser för observationerna af den nya stjärnan i Perseus samt för en banbestämning af planeten (471) af herr B. Meurk liafva delgifvits tidskriften Astronomische Nach- richten. — Ett större analytiskt arbete beträiFande upplösning af algebraiska ekvationer, li vilket är af betydelse för vissa delar af den teoretiska astronomien, har bragts till afslutning. — Af publikationen »Astronomiska iakttagelser och under- sökningar anställda på Stockholms Observatorium» har 6:te Bandets 5:te Häfte utkommit, innehållande resultaten af de här utförda undersökningarna beträffande det astrofotogra- liska reseauet. Denna undersökning har haft till följd ett förändradt förfaringssätt vid framställning af de reseauer, som levereras af firman Gautier i Paris. Vederbörliga tidssignaler hafva under året från Obser- vatorium afsändts. Almanackor och kalendarier hafva i be- hörig tid hållits allmänheten till hända. Såsom biträdande astronom har fil. d:r K. Gr. Olsson fort- farande varit anställd, hvarjämte filos, kandidaten A. E. Neander tjänstgjort såsom assistent vid de astrofotografiska arbetena. Fysiska institutionen. — De i förra årsberättelsen om- nämnda undersökningarna öfver wolframs bågspektrum ha under året fullständigt afslutats och de vunna resultaten meddelats Akademien i en för dess Handlingar afsedd af- handling, som bildar sjunde delen af de under titeln »ITnter- suchungen tiber die Spectra der Metalls im electrischen Flam- menbogen» af undertecknad publicerade undersökningsserier öfver detta ämne. Mer än förut har vid studiet af denna metalls spektrum elimineringen af främmande linier vållat svå- righet och tidsutdräkt, särskildt med hänsyn till den nära förvandtskapen med molybden och därpå beroende omöjlighet att erhålla molybdenfri wolfram. Emellertid torde spektret, sådant det nu föreligger, i allt väsentligt vara fritt från främmande föroreningar, och hvad positionerna angår har nog- grannheten ej oväsentligt stegrats, så att sannolika felet för de definitiva våglängderna med säkerhet ej öfverstiger + O.015 A. E. Rörande metallens förekomst på solen har denna, då i Rowlands atlas blott en enda linie finnes hänförd till wol- fram, hittills ansetts ytterligt tvifvelaktig; — den förelig- gande undersökningen visar emellertid, att de flesta af spek- trets hufvudlinier i det allmänna solspektret äga visserligen IXSTITUTIONSFÖRESTANDARNES ÅRSBERÄTTELSER. ( t mycket svaga, men dock sä nära till läget öfverensstämmande motsvarigheter, att intet tvifvel kan råda att wolfram ingår i det absorberande lagrets sammansättning. Den tredje till denna grupp af sällsynta metaller hörande metallen uran har närmast tagits i arbete. Af densamma har institutionen erhållit flera olika prof, dels genom köp från firman Merck i Darmstadt, dels såsom gåfva af hrr Becquerel och Moissan i Paris, hvilka senare prof af Moissan framställts i den elektriska ugnen. De hittills anställda för- söken ha emellertid blott provisorisk karaktär; den egentliga undersökningen kan först med den återvändande solen något längre fram på våren begynna. Under förliden sommar har lektor Forssling liksom under flera föregående år varit på institutionen sysselsatt med spektralundersökningar öfver de sällsynta jordarterna. Där- vid afslutades de 1902 påbörjade studierna af neodym såväl i afseende på emissions- som absorptionsspektret. Det från Uppsala kemiska laboratorium erhållna materialet visade sig därvid fullt fritt från inblandning af andra jordarter och sålunda såsom det renaste neodympreparat, som hittills fram- ställts. En redogörelse af lektor Forssling för dessa arbeten är i den närmaste tiden att förvänta. Därjämte fortsattes de förut i Bihanget till Akademiens handlingar (Bd 23: 1, N:o 5) publicerade undersökningarna öfver praseodym, men denna gång med renare material än 1896, och komma de se- nare resultaten af denna likaledes afslutade undersökning att längre fram publiceras. Ett från Uppsala erhållet gadolinium- preparat, hvars spektroskopiska undersökning påbörjades, visade sig likväl så orent, att arbetet därmed tills vidare inställdes. Institutionens samling af instrumenter har under året ökats med en enligt undertecknads anvisning af hr Sörensen förfärdigad själfinduktionsrulle samt med ett astronomiskt pendelur af Höglund. För undersökning af dettas gång har Akademiens astronom välvilligt lofvat låta meddela telefo- niska tidssignaler, enär å institutionen, oaktadt densamma är i besittning af ett universalinstrument, själfständiga tidsbe- stämningar ej kunna utföras på grund af omöjligheten att för detta instrument bereda någon brukbar uppställning. Den till den Nordenskjöldska sydpolsexpeditionen enligt Akademiens medgifvande utlånta uppsättningen af magnetiska variations- instrumenter har återkommit, men i totalt ramponeradt till- 78 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. stånd, hvadan densamma f. n. befinner sig i den mekaniska verkstaden för att på låntagarens bekostnad repareras. De Thamiska föreläsningarna behandlande planetsyste- mets fysik hållas för närvarande och afslutas i början af nästkommande april månad. Bergiansla stiftelse». — Vid stiftelsens trädgårdsskola har antalet ordinarie elever under året varit 18. Undervis- ningen har omfattat hortikulturens olika grenar samt botanik, entomologi, geografi, geologi, kemi, fysik, aritmetik, fältmät- ning, trädgårdsritning, bokföring och svenska skriföfningar. Anläggningarna vid Gustafsborg — genom läge och medelst jordblandning särskildt tjänliga för odling af ädlare fruktsorter — hafva fortsatts. Bland öfriga nyanläggningar må nämnas ett parti afsedt för subtropiska, särskildt syd- amerikanska växter, samt. en damm ämnad att tjäna till växt- plats för extraskandinaviska Nympheeacéer. Stiftelsen har under året ihågkommits med talrika gåfvor. Lefvande växter hafva lämnats af rektor S. Almquist, trädgårdsmästare E. Andersson (London), docent G. Anders- son, adjunkt F. R. Aulin, skolgossen M. Aurivillius, kandi- dat S. Birger, kamrer Gr. Bladini, docent K. Bohlin, civil- ingeniör C. O. Boije af Gennäs, kandidat C. G. Dahl, skol- läraren J. Dyring (Norge), artist A. Ekblom, kyrkoherde S. J. Enander, herr Harald Eriksson, kandidat H. Fröding, öfverintendent A. T. Gellerstedt, kandidat E. E. Haglund, rektor J. Henriksson, adjunkt K. Johansson, possessionat P. A. Larsson, student E. Lindegren, lektor C. A. M, Lind- man, doktor G. O. Malme (från Sydamerika), amanuens Hj. Möller, kontorist C. Nordström, direktör S. Nyeland (Dan- mark), doktor Carl Nyström, fru D. Palm, trädgårdsmästaren O. Peterson, docent R. Sernander, kyrkoherde A. Torssander, kollega O. Wijkström, amanuens H. Witte och öfverjäg- mästare V. Th. Örtenblad. Frön och frukter hafva skänkts af N. Abrahamsson, pro- fessor E. Almquist, kandidat S. Birger, civilingeniör C. O. Boije af Gennäs, öfverkontrollör P. G. Borén, kamrer C. H. Brandel, kandidat C. G. Dahl, amanuens H. Dahlstedt, artist A. Ekblom, hofjägmästare Th. Fearnley (Norge), ama- nuens K. R. E. Fries, kandidat H. Fröding, fältintendent A. von Heijne, docent T. Hvass, adjunkt K. Johansson, possessionat P. A. Larsson, student E. Lindegren, lektor INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 79 C. A. M. Lindman, professor Ch. Loven, doktor G. Malme (talrika från Sydamerika), kandidat C. O. Xorén, docent R. Sernander, kapten E. Stenholm, kyrkoherde A. Torssander, amanuens T. AVestergren, kollega O. Wijkström, amanuens H. Witte, kandidat K. J. H. Wittrock, apotekare J. Vleu- GEL, adjunkt O. W. Örtenblad, öfverjägmästare V. Tli. Örten- blad och kamrer I. Örtendahl. Till stiftelsens samling af botanistporträtt och växtbilder hafva gåfvor lämnats af docent J. Abromeit (Königsberg), rektor S. Almquist, professor F. Ardissone (Milano), docent G. Andersson, professor F. W. C. Areschoug, häradshöfdiug E. H. Behm, kandidat S. Birger, kamrer C. H. Brandel, museidirektör J. Brunchorst (Bergen), rektor M. Brenner (Helsingfors), bibliotekarie F. Börgesen (Köpenhamn), adjunkt E. Collinder, doktor H. Christ (Basel), professor H. Con- AVENTZ (Berlin), professor C. E. Correns (Leipzig), kandidat C. G. Dahl, amanuens H. Dahlstedt, bibliotekarie Mary Day (Cambridge, Mass.), hof jägmästaren Th. Fearnley (Norge), licentiat K. R. E. Fries (en mycket stor samling botanist- porträtt), doktor O. R. Fries, professor K. Goebel (Munchen), öf- verintendent A. T. Gellerstedt, (växtbilder i akvarell och pennteckning), doktor J. Greenman (Cambridge, Mass.), assi- stent A. Y. Greyillius (Kempen am Rhein), professor J. W. Harshberger (Philadelphia), docent J. T. Hedlund, rektor J. Henriksson, doktor J. D. Hooker, assistent A. Klöcker (Köpenhamn), adjunkt T. O. B. N. Krok (en större samling botanistporträtt), docent K. F. Kupffer (Riga), professor G. Lagerheim, doktor E. Levier (Florens), professor F. Ley- DiG (Wllrzburg), arkitekt J. O. Lindberg, lektor C. A. M. Lindman, revisor K. Lindstedt, direktör E. Lindgren, Linné- ska stiftelsen på Hammarby, landtbruksinspektör A. Lyttkens, amanuens Hj, Möller, professor A. G. Xathorst, professor C. F. O. Nordstedt, kanslisekreterare S. Nordström (två por- trätt-medaljonger öfver Linné), doktor J. Ostermaier (Dres- den), professor H. Potonié (Berlin), professor B. L. Robinson (Cambridge, Mass.), professor J. Reinke (Kiel), friherre J. R. G. Rudbeck, kandidat H. G. Simmons, kandidat C. J. Skotts- berg, doktor S. SoMMiER (Florens), professor E. Strasburger (Bonn), docent N. Svedelius, professor W. Trelease (St. Louis), professor T. Tullberg, professor N. Wille (Kristiania), kan- didat K. J. H. Wittrock, professor H. de Vries (Amsterdam), 80 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. öfverjägmästaren V. Th. Örtenblad samt professor Bergianus (560 tryckta porträtt, 420 fotografiporträtt, 213 porträtt- klichéer 10 porträttmedaljer, 2 byster och 1 statyett). Till biblioteket hafva böcker skänkts af kamrer C. H. Brandel, öfverdirektör P. E. Sidenbladh och professor Ber- gianus (en samling af 404 biografier öfver botanister). Af Acta horti Bergiani har under året utkommit Band III Af delning I, innehållande följande afhandlingar: H. Hes- selman. Om groddknoppfjälls utbildning till florala blad hos Lilium bulbiferum L. med 1 tafla; C. A. M. Lindman. E,e- marques sur la floraison du genre Silene L. med textbilder; V. B. WiTTROCK. Catalogus illustratus iconothecse botanicae horti Bergiani Stockholmiensis anno 1903; notulis biographicis adjectis. Cum 46 tabulis. Akademiens zoologislia station Kristineherg har under det gångna året varit begagnad, utom af föreståndaren, af pro- fessorerna G. Retzius, t. Tullberg, E. Muller, docenten G. Grönberg, licentiaterna I. Arwidsson, T. Odhner, ingeniör C. Billberg, filos, kandidaterna J. E. Ljungqvist, N. Rosén, Gr. F. Carlson, fröken G. Asp samt studerandena H. Oldevig och W. Nordenson. Dessutom har professor A. Looss från Cairo och dr. Marcel A. Hérubel frän Sorbonne i Paris aflagt kor- tare besök därstädes, den senare i syfte att insamla och stu- dera Priapulus-former. De ämnen, som i hufvudsak utgjort föremål för veten- skapliga studier och utredningar, hafva varit: Nervändningar hos evertebrater, synnerligast hos maskar; spermatozoer och deras genes hos broskfiskar och evertebrater; kärlsystemet och dess utveckling hos broskfiskar; echinodermernas utveck- ling; stjärnmaskarnas organisation och förekomst; fiskarnas biologi; intestinalmaskar m. m. Dessutom hafva de yngre studerandena användt tiden med att göra sig förtrogna med djurlifvet i allmänhet. I föregående årsberättelse redogjordes för de nybyggnads- arbeten, som blifvit satta i gång och som voro beräknade att vara afslutade till den tidpunkt på försommaren, då de veten- skapliga arbetena pläga åter upptagas för året, d. v. s. mot slutet af maj. Arbetena med rörledningar samt det nya vattentornet med dess reservoar blefvo också afslutade inom beräknad tid, hvarefter allt arbete med byggnader måste under de tre sommarmånaderna nedläggas för att först i sep- IXSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 81 tember åter upptagas. Grrunden till det nya laboratoriet begynte då att läggas, och har arbetet nu fortskridit så långt, att hela undre våningen är färdigmurad af granit utvändigt och tegel invändigt; den öfre våningen, som uppföres af gra- nit med brädbeklädnad inåt, håller också på att resas, så att huset bör vara under tak mot slutet af våren. Det är be- räknadt att inrymma, jjå nedre bottett ett stort akvarierum med cementgolf, ett fysiologiskt-kemiskt rum, ett mörkrum samt 3 arbetsrum mot norr, samt j;^? öfre botten ett stort biblioteks- och läserum samt 5 arbetsrum, så att enskild ar- betsplats under årets alla tider kan beredas åt 9 personer på en gång; under sommarmånaderna tillkomma dessutom 7 en- skilda arbetsrum samt ett par gemensamma salar i det gamla laboratoriet, hvarför stationen hädanefter under den varma årstiden, då de studerandes antal är störst, kan disponera öfver minst 20 platser på en gång. Bland smärre förändringar förtjäna uppmärksammas, dels att ett par rum i boningshuset undergått nödvändiga repara- tioner, dels att de stora cementakvarierna i det gamla labo- ratoriet borttagits såsom obehöfliga, alldenstund vinterlabora- toriet blir försedt med ett antal sådana och att de rum, som inhyst dem, sammanslagits till ett stort med 3:ne fönster, hvaraf två mot norr, ett utmärkt arbetsrum för 2 till 3 per- soner. För att under den mörka tiden belysa stationens om- råde äfvensom brygga, kaj och hamnen hafva anskaffats 2 luxlampor för en summa af 502 kronor, hvilka redan visat sig vara till ovärderlig nytta under byggnadsföretaget, i det att arbetstiden kunnat ökas med flera timmar dagligen. Såsom vanligt hafva samlingar af hafsdjur öfverlämnats till Riksmuseum, Sveriges högskolor och en del läroverk. Under det gångna året har stationen fått emottaga syn- nerligen värdefulla och välkomna gåfvor, hvaribland särskildt må nämnas Sven Lovens bröstbild i gips, modellerad af Börjesson och öfverlämnad af professor G, Retzius jämte 10:de bandet af hans »Biol. Untersuchungen». Bestyreisen för Kjöbenhavns Universitets Zool. Museum har förärat stationen Bd IV. N:o 1 af »Den danske Ingolf-Expeditionen». — Dess- utom har biblioteket ökats med ett större antal zoologiska och biologiska skrifter. Akademiens Bibliotel- har under året hållits tillgängligt på stadgade tider. Statistiken öfver dess begagnande utvisar, Vttenshaps-Ahademiens Årsbok. 2. D 82 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. att uuder 25(> tjänstgöringsdagar de besökandes antal varit 3,055, att till begagnande franitagits 6,346 volymer, af hvilka 2,363 utlämnats till hemlån, samt att 2,080 läntagna volymer blifvit återställda. Vid årets slut voro omkring 11,200 band och häften utlånta. Genom inköp, gåfvor och byten har boksam- lingen tillväxt med 10,600 band, häften och småskrifter. Akademiens egna skrifter utdelas för närvarande till 960 in- stitutioner och personer, af hvilka 277 inom och 683 utom landet. 2. Det Naturhistoriska Riksmuseet. De miueralogisha och geologiska samlingarna hafva under året blifvit ökade bland annat med följande gåfvor: Fluorescerande kalksand från Ural skänkt af bergsinge- niören R. Bergvall, Nischni Tagil; åtskilliga stuifer af cino- ber m. m. från Sala grufva öfverlämnade af disponenten Gr. A. Granström; åtskilliga stuifer belysande magnesitförekom- sten vid Tarrakaise vid Kvickjock skänkta af dr. Fr. Sve- nonius ; bergarter från Argentina skänkta af kapten J. G: Högberg; tvenne stycken meteorjärn (Brenham och San Angelo) och två stycken meteorstenar (Mac Kinney och Kansada) skänkta af afdelningens intendent prof. Sjögren. Dessutom har afdelningen af prof. A. G. Nathorst fått mottaga synnerligen värdefulla sviter af bergarter och mine- ral från de arktiska trakterna, hufvudsakligen insamlade under hans expeditioner 1898 och 1899 nämligen från Beeren JEiland: bergarter och mineral från Silur- och Devon-forma- tionerna; från Spetshergen: bergarter från Hekla Hook-forma- tionen (Sjuöarna, Belsound, Isfjorden, Prins Charles Foreland, Treurenbergbay); från urformationen (Amsterdamön och Karl XII:s ö); diverse mesozoiska bergarter från Isfjorden, Bel- sound och Storfjorden. Från Giles land: urbergarter. Från Kung Karls land: basalter med tillhörande mineral (be- skrifna af A. Hamberg); mesozoiska bergarter; främmande block (urberg och kvartsiter). Från SvensJca Djupet: bergar- ter, delvis jökelstenar från hafs botten. Från Jan Magen: vulkaniska bergarter; från östra Grönland: vulkaniska berg- arter samt silur- och devonbergarter och några mineraL INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBEKÄTTELSER. 83 Därjämte frän Island en samling basalter och andra vulka- niska bergarter hopbragta af Th. Thoroddsen. Genom inMj) liar samlingen ökats med: Granatkristaller från trakten af Bodö, Norge; diverse mineralier från Nord- marken och Taberg i Värmland, inköpta af grufarbetare ; mineral från Skarpö, Ytterby och Rönnholm i Stockholms skärgård samt från Österby i Dalarna, inköpta af preparator Axel Andersson; diverse mineral från Stripåsen af kand. O. Tenow; Titanitkristaller från trakten af Kragerö samt en svit stuflper af det nya mineralet Hellandit likaledes från Kragerö inköpta af ingeniör A. Guldberg; diverse mineral från Brevig i Norge inköpta af arbetare ; diverse mineral från Gladhammars koboltgrufvor m. fl. lokaler inköpta af geolo- gen G. Löfstrand; flera sviter af bergarter från Skåne, Små- land. Halland, Bohuslän, Västergötland, Södermanland och Dalarna köpta af preparator Andersson; ett stycke meteor- järn från Finnmarken, inköpt af mineraliehandlaren Jul. Bohm. Af delningen fö)'' arkegoniater och fossila växter. — Till Riksmuseets afdelning för arkegoniater och fossila växter hafva såsom gåfvor lämnats: Hypniim Tundrae från Nord- amerikas arktiska arkipelag af laege N. Bryhn, Hönefos (Norge); hvitmossor från Brasilien af ingeniör P. Dusen i Rio de Janeiro; kärlkryptogamer från Wajgatsch af lic. O. Ekstam; mossor från Tibet af dr. Sven Hedin; subfossila hasselnötter af docenten C. F. G. Andersson; en värderik samling växtfossil från Hör af stenhuggaren J. F. Blomquist; bitar af en fossil lianstam af professor E. Cohen i Greifs- wald; fossilt trä och kalktufi" frän Patagonien af sjökapten J. G. Högberg. Vidare har kamrer C. H. Brandel till af delningen öfver- 1 ämnat en immersionslins med tillhörande ring och sökarelins. Genom byte hafva förvärfvats skandinaviska barrträd, kärlkryptogamer och mossor, af hvilka sistnämnda särskildt må nämnas ett 50-tal sällsynta norska mossor i rikliga exem- plar; vidare fossila växter från Hörs sandsten samt från Skå- nes kolgrufvor och kritaflagringar. Genom inköp har förvärfvats ett praktfullt exemplar af Schirzoneura Jioerensis från Hör. För vetenskapliga studier hafva samlingarna anlitats af dr. V. F. Brotherus i Helsingfors, laege N. Bryhn i Hönefos (Norge), lic. R. Fries från Uppsala, lektor Carl Lindman, 84 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. botanisten J. W. Palibin frän Petersburg, professor H. Potonié i Berlin, professorn, grefve H. Solms-Laubach i Strassburg, herr F. Stephani i Leipzig, dr. J. Stoller från Berlin och professor V. Wittrock, hvarjämte docenten R. Sernander från Uppsala, åtföljd af sina elever, tagit en öfverblick af kvartärsamlingarna. Botaniska afdelninyen har under året vunnit betydande tillväxt. Främst må nämnas de rika, särdeles väl konserve- rade samlingar af pressade växter och andra museiföremål, som hemförts från Brasilien och Argentina af Regneilska re- sestipendiaten doktor G. O. Malme. Genom köp hafva förvärfvats fanerogamer från Skandi- navien af Botaniska Föreningen i Lund, fanerogamer och ormbunkar från Itatiaj^a (Brasilien) och Rio de Janeiro af assistent P. Dusen, kryptogamer från Argentina och Bolivia af licentiat K. R. E. Fries, fanerogamer från sydamerikanska Columbia af mr H. H. Smith, fanerogamer från Kamerun af G. Zenker; samt exsiccat verken: Briosi et Cavara, Funghi parasiti fasc. 15; Collins HaJden S Setchell, Phycotheca Bor- eali-americana fasc. C 5 och 19 — 23; H. Dahlstedt, Herbarium Hieraciorum Scandinavise cent. 15 och 16; F. Pax, Herbarium cecidiologicum fasc. 12; C. G. Pringle, Plantse Mexicanse 1901 och 1902; H. Ross, Plantse siculee cent. o; och T. Wes- tergren, Micromycetes rariores selecti fasc. 26 — 30. Genom byte hafva bekommits: Cryptogamee exsiccatse af K. K. Hofmuseum i Wien samt brasilianska Xyridacéer af Uppsala universitets botaniska museum. Såsom gåfvor hafva erhållits: en betydande samling fa- nerogamer och ormbunkar från Paraguay af professor J. D. Anisits i Asuncion: fanerogamer från Uruguay af musikdi- rektör J. Arechavaleta i Montevideo ; frukter af Trapa natans från Tyskland af professor H. Conwentz i Berlin; faneroga- mer från Rio Grande do Sul af doktor J. Dutra i Sao Leo- poldo (Brasilien); fanerogamer från Grönland af fru E. Ek- man på Djursholm; fanerogamer från Novaja Semlja af licen- tiat O. Ekstam i Stockholm; Oxalis-arter af kollega Th. Fredriksson i Stockholm; asklepiadacéer från Paraguay af doktor E. Hassler i San Berhardino; fanerogamer från Pata- gonien af sjökapten J. G. Högberg i Buenos Aires; lafvar från Patagonien och Eldslandet af assistent M. Pennington i Buenos Aires; asclepiadacéer från Kile af professor C. Reiche INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARXES ÅRSBERÄTTELSER. 85 i Santiago ; ; pilse lacustres» från Medelpad af professor Y. Sjö- STEDT i Stockholm; fanerogamer från Argentina af professor C. Spegazzini i La Platå; Alg{© aqute dulcis exsiccatse, quas edid. V. WiTTROCK, O. Nordstedt & G. Lagerheim af professor V. WiTTROCK ä Bergielund; samt skandinaviska fanerogamer af kandidat S. Birger och kamreraren C. H. Brandel i Stock- holm, adjunkt E. Collinder i Sundsvall, amanuens H. Dahl- STEDT i Stockholm, kyrkoherden S. J. Enander i Lillherrdal, lektor J. Erikson i Karlskrona, kandidat H. Fröding i Värm- land (en större samling), studeranden E. Lindegren, kamre- raren A. V. Lindstedt, amanuens Gr. O. Malme, professor A. G. Nathorst, fröken H. Palmquist och adjunkten J. A. O. Skärman alla i Stockholm, samt öfverjägmästare V. Th. Ör- TENBLAD 1 Umeå. Delar af de skandinaviska, arktiska, allmänna och Reg- neilska herbarierna hafva varit utlämnade för bearbetning till specialister i Sverige, Norge, Danmark, Tyskland, Öster- rike, Schweiz, Holland och England. På museet hafva sam- lingarna varit anlitade af rektor S. Almquist, professor G. F. Atkinson (Förenta Staterna), ingeniör C. O. Boije af Gennäs, doktor O. F. Borge, kamrer C. H. Brandel, museidirektör F. V. CoviLLE (Förenta Staterna), amanuens H. Dahlstedt, licentiat O. Ekstam, kyrkoherde S. J. Enander, kollega Th. Fredriksson, licentiat K. R. E. Fries, hofkamrer Hj. Haf- STRÖM, adjunkt T. O. B. N. Krok, landtbrukaren P. A. Lars- son, studeranden E. Lindegren, lektor C. A. M. Lindman, mr C. G. Lloyd (Förenta Staterna), amanuens G. O. ]\[alme, professor W. A. Setchell (Förenta Staterna), lektor A. Skån- BERG, studeranden Hj. Ström, kyrkoherden A. Torssaxder och amanuens T. Westergren. Utaf afhandlingar, för hvilka museets material legat till grund, hafva följande under året blifvit tryckta i Kungl. Vetenskaps- Akademiens publikationer: O. F. Borge, Die Algen der ersten Regnellschen Expedition. 2. Desmidiaceen. Mit 5 Tafeln, och 3. Zygnemaceen und Mesocarpeen. Mit 1 Tafel; C. A. M. Lindman, Beiträge zur Kenntnis der tropisch-ameri- kanischen Farnflora. Mit 8 Tafeln; samt K. Starbäck, As- comyceten der ersten Regnellschen Expedition. III. Mit 2 Tafeln. I egenskap af Regnellsk amanuens har filosofie licentiaten K. R. E. Fries tjänstgjort till den 1 oktober 1903, och från 86 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. denna tid doktor Gr. O. Malme, som vid midten af september månad återkommit från sin forskningsresa såsom Regnellsk stipendiat för åren lliOl — 1903. De rika samlingar doktor Malme hemfört från Sydamerika hafva alla vid framkomsten befunnits vara i bästa skick; och äro de nu vederbörligen införlifvade med det Regnellska herbariet. Zoologisica Riksnmseef har såsom vanligt hållits öppet och tillgängligt för allmänheten på de af Akademien be- stämda tider, söndagar och onsdagar fritt, lördagar mot en personlig afgift af 25 öre. De betalande besökarnes antal har uppgått till 347; vid de förevisningar, då tillträdet är fritt, räknas ej de besökande, men dessas antal har som vanligt varit ganska stort, säkerligen uppgående till flera tusental. Efter särskild begäran hafva 1,472 skolelever, anförda af 82 lärare och lärarinnor, haft fritt tillträde. Den Zoo-palceontologisTia af delningen har under år 1903 haft lyckan att få emottaga flera särdeles värdefulla skän- ker. Bland dessa må i främsta rummet nämnas den gåfva af 15,000 kronor från direktör AuG. Reinhold, genom hvilken afdelningen blef satt i stånd att för 10,000 kronor inköpa den af frih. Erland Nordenskiöld under hans expedition till S.- Amerika gjorda storartade samlingen af fossila däggdjur från Tarij a-dalen i Bolivia — hvilken i annat fall säkerligen blifvit såld till utlandet — , samt därjämte bestrida åtskilliga såväl för denna samlings uppställning som för samlingarnas anordning i sin helhet nödvändiga utgifter. Därnäst må nämnas gåfvan af 1,000 kronor från en känd vetenskapens mecenat, hvilken dock ej önskar blifva omnämnd, för anskaf- fandet af en skärmaskin med tillhörande elektrisk motor. Af försteningar har afdelningen emottagit flera mycket värdefulla gåfvor. Bland dessa böra i främsta rummet näm- nas: af professor A. G. Nathorst fossilsamlingar från Spets- bergen och Kung Karls land, gjorda under 1898 års svenska polarexpedition, och från Grönland frän expeditionen år 1899, äfvensom af några intressanta svenska fossil från Östergöt- land; samt af frih. Erland Nordenskiöld tvenne af honom förvärfvade samlingar af däggdjursfossil från Bolivia, hvilka i väsentlig mån komplettera de ofvannämnda af honom själf gjorda samlingarna. Vidare hafva till afdelningen skänkts: af chefen för Rysslands geologiska undersökning A. Karpin- SKY gipsafgjutningar af den af honom såsom Helicoprion IXSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 87 Bessonowi beskrifna intressanta fisklämningen från kolfornia- tionen i Ryssland; af kapten J. Gr. Högberg diverse fossil från Patagonien och Argentina; af frili. E. Nordenskiöld en samling devon-fossil från Bolivia, kompletterande en förut af honom skänkt samling från samma trakt; af med. d:r P. F. Landelius kambriska fossil från Östergötland. Från afdel- ningen för evertebrerade djur hafva dessutom öfverlämnats: spongier från Gottland, och en samling snäckor från lössaf- iagringarna i trakten af Wtirzburg i Bayern. Silurfossil hafva dessutom insamlats af intendenten under resor på Gott- land och i Öster- och Västergötland. Genom inköp hafva förvärfvats siluriska fossil från Gott- land samt kambriska och siluriska från Västergötland, äf- vensom tertiär-fossil från vSkåne. För vetenskapliga arbeten har afdelningen anlitats: af frih. E. Nordenskiöld, hvilken bearbetat och beskrifvit en del af de af honom hemförda och till museet förvärfvade däggdjursfossilen från Bolivia; af akademikerna Th. Tscher- nyschew och Fr. Schmidt i St. Petersburg; d:r A. Schmith WooDWARD i London samt herr G. von Schmalensee. För bestämning och bearbetning äro vid årets slut ut- lånade: till professor O. J^ekel i Berlin crinoidéer från Gott- land; till professor H. Rauff i Bonn spongier funna såsom lösa block på Gottland; till professor J. Bohm i Berlin mol- lusker från triassystemet på Spetsbergen; till akademiker Th. Tschernyschew i St. Petersburg hela samlingen af kar- boniska fossil från Gåskap på Novaja Selmja. Inom afdelningen hafva omdanings- och nyordningsarbe- tena, tack vare de af K. Maj:t för reparationer och omänd- ringar af lokalerna beviljade, samt de af direktör Aug. Rein- hold skänkta medlen, oafbrutet fortgått. På från dessa arbe- ten ledig tid har intendenten fortsatt sina arbeten med en vetenskaplig bearbetning af vissa grupper af samlingarna, såsom graptoliterna, de kambriska och siluriska brachiopo- derna, samt de siluriska refbildningarnas på Gottland fauna. Afdelningen för lägre Evertebrater har såsom gåfvor emot- tagit: af professor K. CoRi i Triest en utomordentligt vacker samling bestämda echinodermer från Adriatiska hafvet; af fil. licentiaten Hjalmar Östergren en vacker samling everte- brater från Trondhjemsfjorden samt ett antal exemplar af den ytterst egendomliga parasitiskt i en Holothuria lefvande 88 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. mollusken, Enteraxcnos Ostergreni, hvilken förut saknats i Riks- museets samlingar; af Uppsala universitets soologisha museum ett antal oligochfeter från Kamerun, bestämda af Micbaelsen i Hamburg; af friherre Erland Nordenskiöld en samling söt- vattenkräftcljur från Syd-Amerika, mestadels ostracoder och copepoder; af d:r G. Malme flera landplanarier, sötvattenpla- narier och kräftdjur frän Brasilien; af kapten T. G. Högberg några maskar och kräftdjur från Golfo Nuevo, Porto Ma- dryn; af fiskeriinspektöreu d:r F. Trybom ett par kräftdjur, nya för vetenskapen och för Riksmuseum; af intendenten d:r E. Lönnberg en rikhaltig samling hafsevertebrater från Laholms- bukten; af Landtbruksstf/rdsen genom d:r F. Trybom en be- tydande mängd evertebrater mest från Sundet och genom do- centen O. Carlgren ett stort antal för museet nya typer af actinier; dessutom hafva smärre skänker influtit t. ex. från lektor A. Bergman, professor P. T. Cleve m. fl. Genom inJcöj) har afdelningen förvärfvat ett antal kräft- djur från Kamerun af herr Gunnar Linnell och en samling bestämda oligochtieter af kandidat H. Brunander, samt ge- nom b]jfe med Trondhjenis nnisetim en ny nordisk sjöstjärna och med universitetets zoologiska museum i Köpenhamn en ny af Mortensen beskrifven echinid. För vetenskaplig bearbetning, bestämning och granskning hafva större eller mindre sviter af samlingar varit utlånade till zoologer inom och utom landet. Professor A. Wirén, som planlagt ett arbete öfver nordiska borstmaskar, har till låns betydande sviter af dessa djur. Professor D. Bergendal har till låns en betydande del af museets nemertiner. Professor H. LuDWiG i Bonn bearbetar Eldslandsexpeditionens echino- dermer. Doktor Joh. Thiele håller pä att afsluta samma expeditions svampdjur. Doktor R. Hartmeyer i Berlin ut- arbetar museets synascidier från Eldslandet. Doktor A. Skorikow har bestämt och återsändt Riksmuseets gephyreer från Eldslandet. Herr Strebel vid museet i Hamburg håller på med bearbetningen af alla hafsmolluskerna från Eldslan- det. Doktor H. I. Hansen i Köpenhamn har för bearbetning till låns sviter af exotiska kräftdjur. Docenten L. Jäger- skiöld har under händer ett större arbete öfver nematoder från Egypten, tillhöriga Riksmuseum. Fil. licentiaten Th. Odhner arbetar med museets samlingar af trematoder från samma trakter. Licentiat I. Arwidsson behandlar kritiskt INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 89 vissa grupper af borstmaskar och licentiaten AV. Sandberg liar för bearbetning en betydande samling af nordiska spon- gier. Slutligen har på begäran för jämförelse former utläm- nats till professor H. Jungersen i Köpenhamn, inspektor d:r J. M. R. Levinsen i Köpenhamn, professor W. Kukenthal i Breslau, professor W. Leche vid Stockholms högskola, pro- fessor D. Bergbndal i Lund, professor E. Ehlers i Gröttin- gen, professor P. T. Cleve i Uppsala, doktor A. Skorikow i Petersburg m. il. Pä afdelningens egen lokal hafva vetenskapliga under- sökningar utförts, hvilka haft till mål att vidga vår kun- skap om hafsdjurens utbredning. En redogörelse för alla nordiska och arktiska gephyreer, grundad hufvudsakligen på Riksmuseets samlingar men äfven på från öfriga nordiska museer lånade former, närmar sig sin fullbordan. Docenten O. Carlgren har nu ordnat och bestämt hela Riksmuseets actiniesamling, som genom honom växt ut till en af de full- ständigaste i världen, och förbereder flera afhandlingar där- öfver. Doktor Elof Jäderholm, specialist på hydrozoer, har på Riksmuseum under året genomgått hela den exotiska samlingen och öfver dem affattat ett nu färdigtryckt arbete med titel »Aussereuropäische Hydroiden im Schwedischen Reichsmuseum». Licentiat Hj. Östergren har genomgått och bestämt alla våra nordiska och arktiska asterider, hvilka hittills varit obestämda och ej ens inregistrerade. Dessutom hafva baron E. Nordenskiöld, kandidat Hägg m. 11. arbetat vid af delningen. Arbetet med samlingarnas grofordnande, inregistrerande och vårdande har fortgått oafbrutet under hela året. Så- lunda ha stora sviter af afdelningens mollusker omlagts i nya askar med lock och ordnats in efter släkten, och hela den rika nordiska bryozo-samlingen har ordnats och inregi- strerats, hvilket blifvit en möjlighet först sedan af delningen genom Akademiens beslut fått sitt utrymme ökadt med 3:ne rum, hvilka förut tillhört biblioteket, men som ansetts mindre lämpliga för detta ändamål. Den entomologisTia afdelningen har äfven under år 190a fått mottaga rika gåfvor: af fil. lic. R. Fries, Uppsala, några bin från Bolivia; af A. L. Montandox, Bukarest, några He- mipterer; af fil. stud. A. Roman, Uppsala, parasitsteklar; af prof. Chr. Aurivillius en summa af 100 kr. såsom bidrag till 90 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. inlösning af d:r E. Nymans samlingar; af L. Pékinguey, Cape Town, Schizonycha-arter; af prof. Aurivillius en samling dag- fjärilar från Kongo; af densamme 79 Cerambycider; af J. Weise, Berlin, sex sp. Coccinellider från Usambara, co-typer till af honom beskrifna arter ; af prof. Aurivillius en nr vald, af 26 arter bestående samling afrikanska fjärilar; af fil. kand. I. Trägårdh, Uppsala, en samling i 70 rör bevarade spindlar, insamlade under »Daga»-expeditionen 1898; af prof. Aurivil- lius 32 Cerambycider; af J. Weise, Berlin, ytterligare några co-typer af Coccinellider från Usambara; af E. Mjöberg, Stockholm, några Acarider; af Theo. D. A. Cockerell, East Las Vegas X. M., några bestämda Coccider; af prof. Auri- villius, omkring 40 arter bestämda Cerambycider; af doc. L. A. Jägerskiöld, Upsala, H arter termiter hemförda af svenska Sudan-exped.; af K. Jordan, Tring, några värdefulla bestämda fjärilar; af Theo. D. A. Cockerell, East Las Vegas, hylsa af en Psychid, gallbildningar af en Dipter samt co-typer af några Coccider; af prof. Aurivillius, 22 arter för museet nya spinnarijärilar; af E. Mjöberg, Stockholm, några Sipho- naptera; af doc. L. A. Jägerskiöld, Uppsala, 27 sp. Formici- der, 29 sp. Dytiscider och Hydrophilider, 2 sp. Gyrinider, 1 sp. Coccinellid och 4 sp. Phytophager från svenska Sudan- exped. jämte N:o 8, 9, 10 och 12 af exp:s publikationer, vidare bon och svampodlingar af termiter; af Goodman & Salvin, London, nytt häfte af Biol. Centr. Am. med pl. N:o 20; af H. GrEBiEN, Hamburg, några Heteromerer; af fil. d:r Otto Holm, Stockholm, 88 svenska Phryganeider från Löfånger i Västerb.; af Gr. L. Champion, London, 10 arter Curculionider; af E. Haglund, ett rör Aphider från Torneå Lappmark; af frö- ken Levin, Stockholm, Thripsar; af Axel Josephson, Stock- holm, en samling Phryganeider från Jämtland ; af prof. Auri- villius 30 sp. Cerambycider från Ostafrika; af missionären K. E. Laman, Mukimbungu, Kongo, en värdefull af omkring 145 ex., hufvudsakligast fjärilar, bestående samling. Många af dessa voro tagna såsom larver och kläckta i de burar, som i maj 1902 vid herr Lamans resa medsändas från ent. afd.; larver tillhörande nio olika kläckta arter medföljde; af byrå- chefen J. Meves, Stockholm, flera ex. Exochilum circumflexum, kläckta ur puppor af tallspinnaren; af Aug. Berggren, Stock- holm, 41 fjärilar från Columbia; af A. Roman, Uppsala, Pseu- doneuropterer från Torneå Lappmark; af dr. G. Jacobson, IXSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 91 mus. St. Petersburg, oo-typer af Hodotermes turkestanicus; af d:r Karl Daniel, Miinchen, co-typer af Aphodius amblyo- don; af W. L. Distant, London, sex co-typer af Tiugididen Cadamustus t^-picus; af H. Tournier, Peney, Schweiz, några parasitsteklar; af d:r G-. Malme, Stockholm, en del insekter från Brasilien; af René Martin, Le Blanc, en af 27 sp. i 42 €x. bestående samling bestämda Odonater, de mesta från Frankrike och Indien; af studeranden P. Geijer, Stockholm, Aradus brevicollis från Värmland, första svenska ex. af denna art i samlingarna; af lektor C. H. Johansson, Västerås, Leu- corrhinia pectoralis c3=^$; af doc. L. A. Jägerskiöld, Uppsala, 2 sp. Siphonaptera från Sudan-exp.; af Axel Josephson, Stockholm, Xemosoma elongatum, det första svenska ex. i saml. ; af doc. Axel Hamberg, Stockholm, hela det entomologiska materialet från Sarjek-traktens undersökningar, omfattande omkring 800 insekter, samt 95 rör spindlar från samma lokal; af doc. Gr. Grönberg, Stockholm, tallspinnare; af fil. stud. E. Mjöberg, ett par för den svenska samlingen nya skalbaggar: af Axel Josephson, en samling skalbaggar från Frankrike samt af J. G. Högberg, några i sprit inlagda insekter från S. Amerika. Genom lö}) har förvärfvats Gran Chaco-exp:s material af insekter, spindlar, myriopoder och skorpioner; af Fruhstorfer exotiska Odonater, af Ertl Miinchen, ostafrikanska in.sekter och af Staudinger & Bang-Haas en del Cerambycider. Genom hy te har afdelningen erhållit; af René Martin, Le Blanc, 35 sp. Odonater i 57 ex. från Frankrike, Australien och Sechellerna; af J. Desneux, Bruxelles, co-typer af Euter- mes desertorum; af kand. E. Strand, Kristiania, Siphonap- tera; af Henry S. Gorham, London, Endomychider och Ma- lacodermer; af H. E. Andrewes, London, en samling co-typer af Coleoptera; af René Martin, Le Blanc, en samling be- stämda franska Odonater; af häradshöfding Hultgren, Örebro, en samling för museet värdefulla Curculionider; af konserva- tor C. O. Roth, Stockholms högskola, Pseudoneuroptera från Gellivare; af konservator H. Muchardt, Helsingborg, diverse insekter; af Carl Felsche, Leipzig, en del för museet nya Coprophager samt af d:r Loman, Amsterdam, ett par Opilio- nider. Af för museet obehöfliga dubbletter hafva samlingar iit- deJats till följande personer, i de flesta fall såsom ersättning- för bearbetning af obestämdt material: till J. Weise, Berlin, 92 VETENSKAPSAKADEiMIENS ÅRSBOK. 1904. Coccinellider från Kamerun; till S. Schenkling, Hamburg, ErotyJider från samma trakt; till med. kand. J. Peyron, Stockholm, ägg af svenska fjärilar; till d:r L. Schultze, Jena, en del termiter från Afrika; till G. F. Hampson, Brit. Mus. kamerunska Pyralider; till d:r F. Sp^th, AVien, cassidider, liksom i föregående fall såsom ersättning för bearbetning af museets material från Kamerun; till A. L. Montandon, Buka- rest, Hydrocorider för bearbetning af ett större material af sädana från Haglunds samling; till P. Lesxe, mus. Paris, Bostrychid från Kamerun; till prof. Lameere, Bruxelles, några Cerambycider; till H. Gebien, Hamburg, en del Pycno- cerider; till prof. dir. Kr^pelin, mus. Hamburg, Scolopendri- der för bestämning af museets obearbetade material af denna grupp; till Carl Felsche, Leipzig, Coprophager från Kame- run; till M. Jacoby, London, Phytophager från samma trakt; till lic. E. Wahlgren, Västerås, en del svenska Tipulider; till H. d'Orbigny, Paris, några Onthophagus-arter från Ka- merun och till J. BouRGEOis, St. Marie aux Mines, Elsass, Lycider från samma trakt. För vetenshapUg hearhetning samt för jämförelse med typer hafva museets samlingar varit mycket anlitade af isynnerhet utländska specialister, men äfven af svenska zoologer, af hvilka några genom erhållna anslag längre tider arbetat vid museet. Från detsamma hafva samlingar för sagda ändamål utlånats till följande personer, hvilka alla efter afslutadt ar- bete i oskadadt skick återställt det åt dem anförtrodda ma- terialet. Så har lil. stud. E. Mjöberg för jämförelse haft Cryptophagus labilis; H. Schoutedex, mus. Bruxelles, har för sitt under arbete varande verk >Rhynchota Aethiopica» haft museets afrikanska bestämda och obestämda material af Scutellerider och Graphosomider; A. L. Montandon, Bukarest, har till granskning haft ett par Hydrocorid-typer; iil. stud. Mjöberg har för närmare undersökning haft Aneurus Isevis och Tropistethus holosericeus; lic. E. Wahlgren, Stockholm, har för en uppsats öfver Siphonaptera bearbetat museets dit- hörande material från Gran Chaco expeditionen ; d:r F. Sp^th, Wien, har i samband med bearbetningen af det kameruuska Cassidid-materialet haft ett antal Aspidomorpha-typer till kritisk granskning; prof. O. M. Reuter, Helsingfors, har till jämförelse haft typen till Capsus chinensis; W. L. Distant, London, har för samma ändamål haft ett par andra Hemi- I INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 93 pterer; d:r F. Speiser, Biscliofsburg, har för bearbetning ai' Diptera pupipara i Tierreich» till granskning haft några dithörande Thomsonska typer från »Engenies.> resa; P. Stein, Genthin, har till låns haft typer ur Fallénska samlingen; K. Jordan, Tring, har bearbetat de kamerunska x^nthribi- derna; J. Bourgeois, St. Marie aux Mines, har bearbetat och publicerat en uppsats öfver de från Kamerun hemförda Ly- ciderna; A. L. Montandon, Bukarest, har till granskning haft några B-anatra-typer samt bearbetat museets obestämda Hy- drocorider från Haglunds samling, utgörande 291 ex.; S. ScHENKLixG, Hamburg, har till påseende haft en Clerid från Kamerun; Henry S. Gorham, London, har bearbetat de ka- merunska Endomychiderna och Lampyriderna; I. Weise, Ber- lin, har bearbetat museets material af kamerunska Hispider och därom tillsammans med Coccinelliderna publicerat ett ar- bete; d:r F. Sp^th, Wien, har till granskning ytterligare haft ett par Cassidid-typer; H. Gebien, Hamburg, har för en monografi öfver Pycnoceriderna haft museets bestämda och obestämda material af denna grupp, det senare hufvudsakli- gen från Kamerun; prof. O. M. Reuter, Helsingfors, har stu- derat Dalmans typ af Phimodera humeralis; kand. A. Tull- gren, Albano, har till jämförelse haft ett par växtsteklar; director prof. Kr^pelin, Hamburg, har bearbetat Gran Chaco- expeditionens Scolopendrider; G. C. Champion, London, har för det stora verket Biologia Centr. Americana till låns haft flera Curculionid-typer från Schönherrs och Chevrolats sam- lingar; prof. Beuter, Helsingfors, har till undersökning haft Pentatomider; mag. phil. Walter M. Axelson, Helsingfors, har för sina studier öfver Collembolerna haft till jämförelse en dithörande typ; doc. E. Nordenskiöld, Helsingfors, har bearbetat Gran Chaco-expeditionens Hydrachnid-material; A. Fauvel, Caen, har för kritisk jämförelse med efter dem ut- förda teckningar haft Staphylinid-typer från Kamerun; P. Lesne, Paris, har bestämt de från nämnda trakt hemförda Bostrychiderna; prof. K. Heller, Dresden, har till granskning haft några Curculionid-typer från Chevrolats samling i och för bearbetning af museets kamerunska material af dessa in- sekter, h vilken han efter Fausfs död öfvertagit; W. L. Di- stant, London, har granskat några typer af Oncocephalus- arter; prof. Lameere, Bruxelles, har till kritisk granskning och bestämning haft en del Cerambycider; Carl Felsche, 114 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. Leipzig, har bearbetat museets från Kamerun hemförda Co- prophager ocb öfver desamma skrifvit en i manuskript före- liggande af handling; lektor G. Adlerz har för sitt intres- santa arbete öfver vissa Pompiliders och Sphegiders lefnads- förhållanden och instinkter haft till jämförelse ett par svenska stekelarter; W. L. Distant, London, har för undersökning haft typerna till några Reduviider samt typen af en fjäril; d:r Gr. Jacobson, mus. St. Petersburg, har för jämförelse med en transkaspisk form haft ex. af Hodotermes ochrace^^s; d:r Karl Daniel, Mlinchen, har från Schönherrs samling haft en del Curculionid-typer; G. Ulmer, Hamburg, har bearbetat museets material af eldsländska Trichopterer; Henry d'Orbigny, Paris, har bearbetat de från Kamerun hemförda Onthophagus- arterna, samt däröfver skrifvit en i manuskript föreliggande uppsats; amanuensen Hugo Ågren, Lund, har för jämförelse haft en Collembola-typ; Carl Felsche, Leipzig, har till gransk- ning haft flera Coprophag- typer och d:r J. C. C. Loman, Am- sterdam, Opilionider frän Kamerun. För ännu ej afslutade arbeten har d:r E. Rousseau, Bru- xelles, ytterligare erhållit obestämda och bestämda Panagfei- der; P. Stein, Genthin, har från Fallénska samlingen ett par Dipterer; A. L. Montandon, Bukarest, har Ranatra-arter samt en del andra, obestämda Hydrocorider; A. Fauvel, Caen, har till bestämning en af öfver ett tusen Staphylinider bestående samling; H. S. Gorham, London, har till granskning en Zy- thonia; H. Boileau, Bois Combes, har för bearbetning museets kamerunska Lucanider; prof. Reuter, några Hemipterer; d:r F. SiLVESTRi, Bevagna, har för bestämning en Embiid från Kamerun; d:r H. Schouteden, Bruxelles, har museets material af afrikanska Asopider, äfvensom Tessaratomider; d:r F. SiL- vestri har för bearbetning Gran Chaco-expeditionens myrio- poder, äfvensom sådana hemförda af d:r G. Malme och d:r C. Bovallius; a. L. Montandon, Bukarest, har för bearbetning Gran Chaco-expeditionens Hydrocorider och kand. J. Silfve- Nus, Helsingfors, samma expeditions Phryganeider; G. C. Champion har för jämförelse Curculionider från Chevrolats samling; H. Gebien bearbetar museets material af kame- runska Tenebrionider; d:r E. Bergroth, Tammerfors, har för bestämning en samling svenska Tipulider; P. Stein, Genthin, har för granskning en del Dipterer från »Eugenies» resa; d:r v. Schulthess-Schindler, Ziirich, bearbetar museets material INSTITUTIONSFÖRESTÅXDARXES ÅRSBERÄTTELSER. 95 af kamerunska Acridiider, hvaraf en del till honom blifvit afsänd; G. Ulmer, Hamburg, har museets Trichopterer från samma trakt; AV. E. Sharp, England, har för jämförelse ett par svenska Dytiscider; d:r L. ^Melichar, Wien, har för sina fortsatta monografiska arbeten öfver Homoptererna museets bestämda och obestämda Issider; Gr. C. Champion har för jäm-- förelse några Homopterer och prof. I. Bolivar, Madrid, typen till en Acridiid. Det under förra året för då ännu ej afslutade arbeten utlånade materialet har i vederbörande skick återställts, af Faust, Pirna, allt utom det från Kamerun, hvars bearbetning prof. Heller öfvertagit; Melichar, Wien; Holmgren, Stock- holm; Kr^epelin. Hamburg; Rousseau, Bruxelles, delvis; Weise, Berlin; Fauvel, Caen; Jacoby, London; Schenkling, Ham- burg; Cockerell, East Las Vegas; Hampson. London, Roman, Uppsala; Régimbart, Evreux; A\'ahlgren, Västerås samt Borg, Linköping. På museet hafva samlingarna studerats af prof. V. Witt- ROCK, artisten Gr. Hallström, doc. G. Grönberg, stud. Per Geijer och fil. stud. E. Mjöberg. Med understöd från honorarieanslaget har assistenten kand. A. Tullgren fortsatt ordnandet af Thorell s samling, h vilket arbete genom ett mindre tillskott från afdelningens medel kunnat fullt af slutas. Samlingen, som redan i förra årsbe- rättelsen approximativt beräknades, visar efter nu upprättad katolog, frånsedt Acariderna, af svenska och norska former, 'I^)'^ sp. Araneee verae, 11 sp. Opiliones, 1 sp. till Chelonethi = 310 sp. i (y-^i] rör. Den extraskandinaviska delen omfattar 1 sp. Palpigradi, -4 sp. Solifugee, 7 Pedipalpi, Ii6 Scorpiones, 12 Chelonethi, 121 Opiliones samt 1844 Aranese veree = 2,055 sp. &\\^r tillsammans 2,365 arter spii)delartade djur, hvartill komma 34 sp. Acarider. De äro förvarade i 3,443 rör, stående i 267 med sprit fyllda glasburkar. Den dyrbara samlingen är in- ordnad i ett särskildt för densamma förfärdigadt skåp. Den 176 sidor omfattande katalogen har, utan direkt kostnad, af entomologiska föreningens distributör kassör G. Hofgren pryd- ligt renskrifvits. Med understöd från samma anslag har fil. stud. A. Roman arbetat med de exotiska parasitsteklarne, af hvilka de verkliga Ichneumoniderna bestämts till släkte och ofta till art; de öfriga grupperna hafva grofordnats. Vidare har lic. E. Wahlgren bearbetat och ordnat museets svenska 9(3 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1004. Tipulider, särskildt materialet från Haglunds samling. Med anslag från Bcf/iiells Zool. gåfvomedel har kand. A. Tullgren bearbetat museets material af vissa steklar från Kamerun, öfver hvilka en afhandling i manuskript föreligger, samt be- stämt, preparerat och ordnat museets extraskandinaviska Seoliider, som inordnats i 15 lådor. Afven detta år står afdelningen i stor tacksamhet till Vetenskaps-akademiens sekreterare, prof. Aurivillius, som där, så långt tiden medgifvit, fortsatt sina entomologiska ar- beten. Så har bestämningen af Heterocerer och andra fjä- rilar samt Cerambycider fortgått, hvad de senare beträffar särskildt de kamerunska, öfver hvilka ett arbete under året publicerats. Bearbetningen af de svenska bina har afslutats och en öfversikt öfver dem skrifvits för »Svensk Insekts- fauna». Prepareringsarbeten hafva fortfarande utförts af fru S. Ramberg, hvarvid bl. a. ostafrikanska former, Odonater, Gran Chaco-expeditionens samlingar, A. Berggrens samlingar från Columbia, Lamans från Kongo, svenska Phryganeidsamlingen, större delen af de exotiska bina samt de lappländska sam- lingarna från Sarj ek-trakten blifvit uppställda eller omprepa- rerade. Intendentens tid har till stor del tagits i anspråk till författandet af den allmänna skildringen öfver resan i Väst- Afrika samt för utarbetandet af föredrag till Vetenskaps- akademiens högtidsdag. Vidare har största delen af museets obestämda extraskandinaviska insekter utom fjärilar och Odonater, hvilka voro för talrika att här inrymmas, från skilda delar af museet gruppvis sammanförts i ett för ända- målet förfärdigadt magasinskåp, ett nödvändigt ehuru rätt tidsödande arbete. Museets samlingar hafva lämnat material till följande publikationer : Chr. Aurivillius. Zwei neue afrikanische Heteroceren (1 mus. Holm). Ent. Tidskr. 1903, p. 106. Svensk Insektsfauna 13: 1; 1 Apidse. Ent, Tidskr. 1903, p. 129—218; 24 textfig. — - — Beiträge zur Kenntnis der Insektenfauna von Kame- run, n:o 21 Cerambyciden. Ent. Tidskr. 1903, p. 250 —282; 12 textfig. J. BouRGEOis. Lycides recueillis au Cameroun par le Prof. Yngve Sjöstedt. Ent. Tidskr. 1903, p. 285—287. IXSTITUTIONSFÖRESTÅXDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 97 E. Brexske. Melolonthiden aus Kamerun nach der Ausbeute des Herrn Professor d:r Yngve Sjöstedt, sowie eine Ubersicht aller bisher bekannten arten Kamerun's und des angrenzenden Gebiets. Ent. Tidskr. 1903, p. 81 — 98; 2 textfig. A. Fauvel. Staphjdinidae recueillis au Cameroun par le d:r YxGVE Sjöstedt. Arkiv för Zoologi Bd I, p, 235 — 244, tafl. 11. M. Jacoby. Phytophagous Coleoptera obtained by Prof. Sjö- stedt in the Cameroons. Arkiv för Zoologi Bd I, p. 223—234, tafl. 10. Karl Kr^pelin. Revision der Scolopendriden: Mith. aus dem Naturh. Mus. Hamburg 1903; XX 276 sid. (ex. p. behandlar Porats typer samt annat museet tillhörigt material.) L. Melichar. Monographie der Acanaloniiden und Flatiden. Annalen des K. K. Naturhistori schen Hofmuseums Wien (1902) [ex. p. utförliga beskr. af Ståls typer o. a. museet tillhörigt material af dessa grupper]. Otto Schwarz. Die von Herrn Prof. d:r Yngve Sjöstedt ge- sammelten Elateriden, Eucnemiden und Throsciden. Arkiv för Zoologi Bd 1, p. 43 — 53; 1 textfig. Yngve Sjöstedt. Termiterna och deras biologi. Föredrag i zoologi vid Vetenskapsakademiens högtidsdag den 31 mars 1903. Vet. Akad. Årsbok 1903, p. 89—101. Eine neue Termite aus Brit. Centr. Afrika. Ent. Tidskr. 1903, p.^ 76. Fr. Sp^th. Verzeichnis der von Professor d:r Yngve Sjö- stedt in Kamerun gesammelten Cassiden. Arkiv för Zoologi Bd L p. 171—180; 1 textfig. Eine neue Casside aus Birma. Ent. Tidskr. 1903, p. 111. Einar Wahlgren. Aphanipterologische Notizen nebst Bemer- kungen neuer Arten. Arkiv för Zoologi Bd I, p. 181 —196, tafl. 7—9. tjber Pulex vagahunda Boh. Ent. Tidskr. 1903, p. 219. J. Weise. Coccinelliden und Hispiden aus Kamerun. Arkiv för Zoologi Bd I, p. 55—63, tafl. 5. Vert ebrat af delningen har under året fått mottaga flera skänker, bland hvilka först må nämnas ett skelett af »Tursio Vetenskaps- Akademiens Arshok. 2. 7 118 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1004. truncatiis», funnet i blålera i Sandsvall och skänkt af redak- tören herr G. R. Petersson därstädes. Afdelningen har med gåfvor äfven varit ihågkommen af konservator Gr. Kolthoff, disponenten A. Wennberg, tullförvaltaren O. Ekborn, öfver- kontrollören P. G. Boren, professor Y. Sjöstedt, konservator A. Svensson, kapten J. G. Högberg, jägmästaren C. A. Smitt och doktor Sven Hedin. Bland inköp må nämnas en läppbjörn, två apor, en kalf, bastard mellan yak och Ijällko, en hare samt diverse fåglar. Det vetenskapliga arbetet vid afdelningen har fortgått med fisksamlingens bestämning och katalogisering. På kon- servatorsverkstaden har största delen af arbetet ägnats åt den fortsatta uppställningen af museets hvalskelett. Två sådana hafva under året kunnat färdiga inflyttas i det provisoriska hvalmuseet på kvarteret Grönlandet Södra, nämligen ett af narvalen Monodon monoceros och ett af Balsena Svedenborgii. Bland uppstoppade däggdjur må nämnas ea hermelin (Mustela erminea), en panterkatt (Felis pardalis) och en tam katt samt åtskilliga fåglar. Flera hundar och skelett, däribland tre myskoxar och en polarvarg, hafva blifvit preparerade och in- lagda till förvaring i magasin. För vetenskapliga studier har afdelningen varit anlitad af fil. stud. vid Stockholms Högskola S. Lagerheim och lära- rinnan fröken Karola Schalander. JEtnografisha afdelningen. — Afdelningens samlingar hafva under året ökats med 691 nummer, af hvilka 282 förvärfvats genom inköp och 409 genom gåfvor. Bland de senare må i främsta rummet nämnas en särdeles värdefull samling af 250 föremål, till största delen från Batakerna på Sumatra, skänkta af hr Carl E. Gadelius i Singapore och af honom insamlade under ett flerårigt uppehåll bland detta folk. Samlingens värde ökas än mera genom en utförlig och mönstergill kata- log, upptagande äfven föremålens namn på Batakspråket. Kapten John G. Högberg har som gåfva öfverlämnat en myc- iket instruktiv samling af 138, till större delen för museet nya föremål från Eldslandet och Patagonien. Öfriga gåfvor äro: af frih. Erland Nordenskiöld, en i brons gjuten af bildning af leopardskalle från Beuin i V. Afrika, två Jakutiska ka- lendrar, skurna i fossilt elfenben och två ovanliga, broderade skinnväskor från Mataco-indianerna i S. Bolivia; af kuratorn för etnologiska och arkeologiska afdelningen af Carnegie- INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 99 museet i Pittburgh i Pennsylvania, hr C. V. Hartman, fyra äldre keramiska föremål från Costa Rica; af sekreteraren vid svensk-norska generalkonsnlatet i Kobe, hr Torsten Udden, tre japanskt buddhistiska blixtsymboler i brons; af missionä- ren Herman Tjäder i Kina, en kinesisk eremits matskål af trä; af fil. licentiaten O. Ekstam, en samojedknif från S. "Waigatsch, af docenten frih. Axel Klinckowström ett stycke tapa från Påskön och af deltagaren i Swerdrups Fram-expe- dition, fil. kand. Herman G. Simmons en slädmodell af hval- rosstand från Väst- Grönland och en kartskiss öfver den af eskimåer bebodda delen af Grönland norr om Melville bay, tecknad af eskimåen Kolotengva. Löjtnant D. Bildt har öfverlämnat ett porträtt af den 1774 till England förda po- lynesiei-n Omai från Raiatea, stucket i koppar af Fra:s Barto- lozzi. Den antropologiska samlingen har af grefve Eric von Rosen riktats med gåfvan af 10 recenta skelett, de flesta af till namnet kända Chiriguan-indianer i södra Bolivia, och af kapten J. G. Högberg med tre kranier från Patagonien. Samlingen af fotografier har ökats genom bidrag af fil. mag. Uno Sirelius i Helsingfors, hr C. V. Hartman, hr C. E. Gadelius och prof. Y. Sjöstedt. Afdelningens boksamling har af grefve Eric von Rosen erhållit praktverken: Die Rninenstätte von Tiahuanaco af Uhle d' Stilhel och Seltene Waff'en aus Afrika, Asien und Amerika af Meyer & Uhle. — Mr Clarence B. Moore i Phila- delphia har öfverlämnat en fullständig samling af sina viktiga arkeologiska publikationer rörande de af honom under en lång följd af år utförda undersökningar i Förenta Staternas S. O. delar. — Prof. Gerhard Holm har öfverlämnat katalog öfver etnografiska museet i Petersburg. De viktigaste inköpen utgöras af en samling af 104 fö- remål från holländska N. Guinea och 76 från Collingwood Bay i brittiska N. Guinea. Nödvändigheten att förse af- delningen med många nya skåp och annan materiel har för öfrigt hindrat samlingens välbehöfliga förstärkande i någon betydligare mån genom inköp. Arbetena vid afdelningen hafva bestått i revision af det äldre inventariet och omsignering af dithörande material samt katalogisering och signering af nyförvärfvade samlingar. Vidare har i Afd. I de af grefve E. von Rosen skänkta 100 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. samlingarna frän Mataco-, Chorot-, Toba-, Chiriguan- ocb Tapietes-indiauerna i Argentina och Bolivia (öfver 1,000 num- mer) blifvit fullständigt uppställda i ett särskildt rum i bot- tenvåningen. Den peruanska afdelningen bar fullständigt omordnats. I afdelningen II (Asien) bafva de kinesiska, koreanska, siamesiska, birmanska och indiskt religiösa afdel- ningarna helt ocb hållet och den japanska afdelningen delvis omordnats. De i förra årsberättelsen omnäninda betydande gåfvorna af d:r Sven Hedin från Tibet, Mongoliet och östra Turkestan halva fullständigt uppställts. Till grefve Eric von Rosen står museet i största för- bindelse för hans fortsatta, särdeles förtjänstfulla arbete med katalogiserandet af de af honom skänkta samlingarna och har detta arbete nu fortskridit till N:o 5,552 i hans utförliga beskrifvande katalog, hvadan är att förutse, att dessa lika rika som viktiga samlingar vid afslutadt katalogarbete torde komma att uppgå till närmare 7,000 nummer. — Vid museet har d;r JosEF Hammar varit sysselsatt med utarbetandet af en snart afslutad monografi öfver de af honom vid den se- naste Nathorstska expeditionen till N. O. Grönland gjorda vik- tiga fynden frän de nordligaste kända platser på Ostkusten, där eskimåer lefvat. — Löjtnant Didrik Bildt, frih. Erland Nordenskiöld och kand. Sven Lovén från Lund hafva under intendentens ledning genomgått en kurs i naturfolkens orna- mentik och för öfrigt idkat etnografiska studier i museet. — Af utländska forskare har museets samlingar studerats af d:r Gustaf Antze vid Grassi-museet i Leipzig, som speciellt stu- derat den australiska afdelningen, assistenten vid museet i Kiel, d:r Fr. Knorr, d:r Franz Weinitz från Berlin, prof. Alfr. Hettner från Heidelberg, d:r Hugo Ficke, Leiter des städtischen museums i Freiburg i Bg., prof. A. A. Veblen vid lowa State University, som speciellt studerat fartygsmo- deller och d:r T. Näsa från Tokio, Japan. Museets båda afdelningar hafva under året på fastställda tider hållits öppna för allmänheten fyra dagar i veckan, hvarvid intendenten såsom vanligt gått de besökande till hända med samlingarnas förklarande. Sammanhängande före- drag hafva därvid hållits för en del skolor och seminarier. INSTITUTIONSFÖRESTÅXDARXES ÅRSBERÄTTELSER. 101 3. Statens Meteorologiska Centralanstalt. Meteorologiska Centralanstaltens verksamhet har under året fortgått i det närmaste oförändradt efter samma plan som under de närmast föregående åren. För den dagliga väderlekstjänsten har Anstalten aret om mottagit morgontelegram, innehållande afton- och morgonob- servationer öfver väderleken, från 14 inländska och 46 ut- ländska stationer samt endast morgonobservationer från 2 ut- ländska (norska). Genom tillmötesgående af Direktionen för Die Deutsche Seewarte i Hamburg har från och med 26 maj 1903 det t3'ska väderlekstelegrammet ökats med uppgifter från en ny station, nämligen Borkum vid Nordsjöns sydkust. Vidare har genom underhandling med det holländska meteorologiska institutet i de Bilt vid Utrecht samt med Deutsche Seewarte telegram- växlingen med Holland förenklats, i det att Seewarte godhets- fullt åtagit sig att utan ersättning förmedla det dagliga te- legramutbytet mellan Sverige och Holland, så att uppgifterna från den holländska stationen Helder från och med den 26 maj inkomma tillfogade det tyska telegrammet, och därmed äfven betydligt snabbare än förut. Slutligen har föranstal- tats därom att från och med 1 april dagliga uppgifter öfver vind och väderlek från 3 fyrplatser, nämligen Vinga, Skagen och Skanör, meddelas Anstalten per telegraf genom förmed- ling af meteorologiska stationen i Göteborg. Med stöd af samtliga inkommande telegram hafva dagli- gen tvenne synoptiska kartor konstruerats, af hvilka morgon- kartan offentligen anslagits å 4 ställen i hufvudstaden och i förminskad skala återgifvits i 4 här utkommande dagliga tidningar. Det viktigaste af de i morgontelegrammen upptagna iakttagelserna har meddelats i 10 dagliga tidningar i huf- vudstaden i en tabell, åtföljd af en sammanfattning af väder- lekstiliståndet samt väderleksutsikter för det närmast föl- jande dygnet, hvarjämte nämnda sammanfattning, tillika med utsikter, på telegrafisk väg öfversändts till 11 kommuner i riket (däraf 6 året om och 5 endast under sommarmånaderna) hvilka till K. Telegrafverket erlägga de härför stadgade af- gifter. En mera kortfattad sammanfattning af väderlekstill- 102 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904, ståndet jämte utsikter hafva äfven öfversändts till K. Sty- relsen för Statens järnvägstrafik, som på egen bekostnad låtit anslå densamma å alla större järnvägsstationer. Denna an- ordning har äfven blifvit vidtagen på flera privata banlinier, af hvilka de flesta erhållit sina uppgifter från närmaste stat- station. Sistnämnda kortfattade sammanfattning har äfven meddelats Svenska Telegrambyrån i Stockholm, hvilken ytter- ligare spridit densamma till sina kunder. En ganska väsentlig förändring till det bättre, hvad väderlekstjänsten i sin helhet under förmiddagarna beträflPar, har under året inträdt, i det att, tack vare internationella bemödanden, de flesta utländska väderlekstelegram börjat in- komma icke obetydligt tidigare på förmiddagen än förut varit fallet, och att till följd däraf de för allmänheten af- sedda telegrafiska och andra meddelanden kunnat utfärdas tidigare och i regel mera fullständigt än förut. De engelska och franska telegrammen inkomma dock fortfarande väl sent. I öfverensstämmelse med hvad som ägde rum under före- gående år anordnades äfven under juli— september månader vid Anstalten en särskild väderlekstjänst till jordbrukets gagn. För detta ändamål erhöll Anstalten under denna tid morgontelegram innehållande morgon- och aftonobservationer från ytterligare 6 inländska och 1 utländsk station, samt eftermiddagstelegram från 17 inländska och 19 utländska sta- tioner. Med stöd af dessa telegram dels kompletterades de ofvannämnda synoptiska kartorna, dels upprättades en sär- skild karta öfver eftermiddagens väderlek, i enlighet med hvilken kl. (i e. m. utfärdades särskild för jordbruket afsedda väderleksutsikter beträffande nederbörd och nattfrost under påföljande dygn. Dessa eftermiddagsuppgifter anslogos i lik- het med morgonuppgifterna å 4 offentliga platser i hufvud- staden samt meddelades i tvenne här utkommande dagliga morgontidningar och sändes genom K. Telegrafstyrelsens för- sorg till flera af dess ofvannämnda abonnenter samt delgafs K. Järnvägsstyrelsen, De till Anstalten ankommande morgontelegrammen hafva fortfarande och till samma utsträckning som förut publicerats i «Bulletin du Nord», en tidskrift, som bekostas af de trenne Skandinaviska anstalterna gemensamt. Statens meteorologiska stationer äro för närvarande 34 till antalet. Därförutom anställas å flera privatstationer INSTITUTIONSFÖRESTÅNDARNES ÅRSBERÄTTELSER. 103 observationer öfver lufttrycket, temperaturen, fuktigheten, nederbörden m. m. med från Anstalten till låns bekomna in- strument. Fullständiga observationsserier bafva inlämnats af läroverksrektoren P. E,. Billmanson i Nora, från Ronneby hälsobrunn, Gysinge bruk, Ulricehamns och Hålahults sana- torier samt från Landtbruksakademiens Experimentalfält vid Stockholm, vidare från två stationer i Hallands och en i Uppsala län, de trenne sistnämnda inrättade och underhållna på de respektive Hushållningssällskapens bekostnad. Det sj^stem af s. k. tredje klassens stationer för iaktta- gelser hufvudsakligen öfver nederbörden och delvis öfver lufttemperaturen, som 1878 anordnades med de K. Hushåll- ningssällskapens medverkan, är ännu i fortsatt verksamhet. Om till hithörande stationer läggas statens meteorologiska stationer, sä väl de hvilka sortera under Meteorologiska Cen- tralanstalten och under Nautisk-Meteorologiska Byrån som de privata stationer, vid • hvilka nederbörden observeras efter en och samma plan, blir antalet af nederbördsstatio- ner i riket inalles 452. Alla dessa stationer insända sina iakttagelser vid hvarje månads utgång. Desamma publi- ceras i en månatlig tidning med titel »Månadsöfversikt af väderleken i Sverige», hvilken tidning redigeras under An- staltens inseende och uppehålles hufvudsakligen genom pre- numeration af de K. Hushållningssällskapen. Af denna tid- ning hafva 23 årgångar hittills utkommit, nämligen 1881 — 1903. Det system af iakttagelser öfver isförhållanden, åskväder och fenologiska företeelser, som år 1881 öfverflyttades frän Uppsala Meteorologiska Observatorium till Meteorologiska Cen- tralanstalten, har fortgått efter oförändrad plan och hafva till Anstalten inkommit journaler från 52 observatörer öfver isläggning och islossning, från 64 öfver iakttagna åskväder och från 81 öfver periodiska företeelser inom växt- och djur- riket. Synoptiska tabeller hafva upprättats för hvarje dag af året 1902, upptagande nederbördens art och mängd, åskväder, dimma, dagg, rimfrost, luftens genomskinlighet, solrök, norr- sken m. m, I dessa tabeller ingå samtliga stationer. Utgifvandet af arbetet Meteorologiska Iakttagelser i Sverige, som sedan åtskilliga år varit försenadt, har så fort- skyndats, att under året kunnat utgifvas tvenne årgångar. 104 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. nämligen för 1900 och 1901, h varjämte den för 1902 är i det närmaste färdigtryckt. En del smärre förändringar och till- lägg hafva blifvit införda från och med årgångarna 1899 och 1900. Bland annat har från och med årgången 1900 i af delningen Dagliga iakttagelser införts observationer öfver maximum- och minimumtemperaturen samt af snötäcket på marken. Anstaltens ordinarie amanuens fil. doktor N. Ekholm var tjänstledig under tiden 1 febr. — 30 juni; i hans ställe var af K. Vetenskapsakademien förordnad telegrafassistenten, fil. doktorn T. E. Aurén. Vid Anstalten ha för öfrigt varit an- ställda fil. doktor J. Westman såsom vetenskapligt biträde vid väderlekstjänsten m. m. och från och med april fil. lic. M. Jansson såsom extra assistent. Ett större antal stationer har försetts med nya instru- ment för observation af vindens riktning. Under året besöktes och inspekterades af föreståndaren följande stationer: Vänersborg, Bjuråker, Jockmock, Gelli- vara, Haparanda, Piteå, Västervik, Askersund, Strömstad, Göteborg och Halmstad. Anstalten har slutligen meddelat en mängd upplysningar åt såväl in- som utländska myndigheter och enskilda personer. Reseberättelse afgifven af Regnellske stipendiaten doktor G. 0. Malme för åren 1901-1903. Enligt föreskrifterna i d:r A. F. Regnells gåfvobref af den 29 augusti 1872 åligger det den, som kommit i åtnju- tande af det för resor i Brasilien eller angränsande länder anslagna stipendiet, att inom fyra månader efter hemkomsten afgifva dels en redovisning för de uppburna medlen, dels en berättelse öfver resans gång och en redogörelse för därunder utförda arbeten. Undertecknad, som den 21 sistlidne september återkom från en sådan resa, får härmed fullgöra denna min förplik- telse. Resans förlopp torde redan i de stora dragen vara bekant genom de under hennes gång hvarje halfår hemsända berät- telserna. Min plan var att afresa från Sverige under förra hälften af september 1901 och först begifva mig via Ham- burg och Montevideo eller Buenos Aires till den sydbrasili- anska staten Rio Grande do Sul för att där under en tid af två månader komplettera några undersökningar under min resa åren 1892 — 94. Därifrån skulle jag Ijegifva mig till Cordillera de los Andes, till omgifningarna kring Aconcagua vid gränsen mellan Argentina och Chile, för att, så länge väderleken tillät det, undersöka den alpina vegetationen. Sedan skulle färden ställas till den brasilianska staten Måtto Grrosso, där hufvudstaden Cuyabå skulle blifva utgångspunkten för mina exkursioner, och där jag skulle uppehålla mig under återstoden af den tid, som är för resan föreskrifven. När det gäller Sydamerika, har emellertid den resande att räkna icke blott med de faktorer, som i allmänhet kunna betinga förändringar i en på förhand uppgjord reseplan, såsom uppträdande farsoter, egen sjukdom, ogynnsamma väderleks- 106 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. förhållanden o. d., utan kanske i ännu högre grad med så- dana, som i andra civiliserade länder mera sällan ställa sig hindrande i vägen, nämligen de politiska förhållandena. Dessa senare gjorde också, att jag i flera afseenden måste afvika från ofvan antydda plan. Afresan från Stockholm skedde den 10 september 1901. Efter ett kortare besök i Berlin fortsatte jag från Hamburg den 18 i samma månad och ankom den 12 oktober till Buenos Aires. Sedan den för den närmaste tiden icke behöfliga delen af utrustningen där inlagts i magasin och en del upplysningar beträffande den blifvande utflykten till Anderna inhämtats, begaf jag mig till E-io Grande do Sul och ankom till staden Rio Grande den 27 i samma månad. Under tiden till den 17 november företogos exkursioner dels i de närmaste om- gifningarna kring denna stad — det sandiga kustområdet — dels utmed den därifrån till Bagé ledande järnvägen ända till Piratiny. Nämnda dag fortsattes färden med ångbåt till Porto Alegre, hvarest med anledning af böldpestens upp- trädande i Rio de Janeiro den egendomliga karantänsåtgärden var vidtagen, att den resande, som för öfrigt fick fritt röra sig i staden, hvarje dag måste personligen anmäla sig på en besiktningsbyrå. Sedan efter några dagar detta tvång, som naturligtvis gjort, att exkursioner kunnat företagas endast till stadens utkanter, upphört, utsträckte jag mina utflykter längre, dock ej mer än en eller annan mil ut i de närmaste omgifningarna. Under flera år fortgående gränstvister mellan Argentina och Chile hade emellertid mot slutet af år 1901 antagit en så hetsig karaktär, att ett krigsutbrott var att befara hvad dag som helst. Att under sådana förhållanden begifva mig till Aconcaguatrakten, där en af de viktigaste vägarne öfver Anderna går fram, ansåg jag vara mindre rådligt. Den i reseplanen ingående utflykten dit måste därför tills vidare uppgifvas. Och att redan vid denna tid fortsätta till Måtto Grosso lät sig ej heller göra, då där rasade ett blodigt in- l)ördeskrig. Jag beslöt därför att kvarstanna i Rio Grande do Sul ännu någon tid och begaf mig i början af januari 1902 på en fem veckors utflykt till statens inre, till Cachoeira och Cruz Älta. Efter återkomsten och sedan de redan gjorda samlingarna inpackats, fortsatte jag mina undersökningar i omgifningarna kring Porto Alegre, där flera i botaniskt hän- RESEBERÄTTELSE. 1()7 seende synnerligen intressanta platser finnas, den märkligaste en söder om staden liggande höjd vid namn Morro da Policia eller Morro da .Gloria. Ett kortare besök gjordes äfven i Säo Leopoldo, där en för den riograndiska floran ovanligt intresserad läkare, d:r Joäo Dutra, är bosatt. Den 25 mars återvände jag till staden Rio Grande och stannade där några dagar för att komplettera samlingarna och anteckningarna från sandområdet; fortsatte sedan via Montevideo, där jag måste tillbringa fem dagar i karantän på Isla de Flores, till Buenos Aires, dit jag anlände den 16 april. Till följd af det oförmodade af brottet i resan genom karan- tänen på Isla de Flores kom jag för sent för att med Lloyd brasileiros) april-ångbåt fortsätta till Måtto Grosso. Sedan min utrustning iordningställts och kompletterats, begagnade jag tillfället att göra ett kort besök i den argentinska uni- versitetsstaden Cördoba för att taga kännedom om där be- fintliga botaniska samlingar och sammanträfi'a med tvenne där bosatta botanister, professor d:r Fr. Kurtz och apote- karen Th. Stuckert, af hvilka jag för E-iksmuseets räkning bekom värdefulla botaniska samlingar, hufvudsakligen Ascle- piadacéer. Åfven i Buenos Aires uppsökte jag de få där bo- satta botanikens idkare och vänner. • Då några säkra upplysningar om nästa »Lloyd brasileiro;^- ångbåt till Måtto Grosso icke kunde erhållas i Buenos Aires, begaf jag mig den 8 maj med en argentinsk ångbåt Para- guay-Paranå-floden uppför till Asuncion för att där om möjligt finna någon lägenhet till Corumbå i Måtto Grosso med de små lastångare, som underhålla förbindelsen mellan dessa båda städer. En sådan lägenhet yppade sig också om några dagar. Det korta uppehållet i Paraguay hade jag ingen anledning att ångra. Af professor d:r J. D. Anisits, som jag kände redan från min förra resa, mottogs jag på det hjärtligaste och erhöll af honom för Riksmuseets räkning en ansenlig samling fanerogamer från den föga undersökta nordvästra delen af Paraguay. I hans sällskap gjordes också ett besök hos d:r E. Hassler i San Bernardino, en schweizare, som sedan han nedlagt sin praktik som läkare, uteslutande ägnat sig åt undersökningen af den paraguayska floran, och hvars rikhaltiga, synnerligen väl konserverade samlingar måste betraktas såsom grundläggande för kännedomen om den- samma. 108 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. När jag morgonen den 29 maj ändtligen kom fram till Corumbå, hade jag lyckan att finna en liten ångbåt, som samma dag på kvällen afgick till Cuyabå, dit jag nådde den 6 juni. Det första intrycket af denna stad och de första under- rättelser, jag där inhämtade, voro föga uppmuntrande. Re- volutionen var visserligen slut, men den hade lämnat sorg- liga spår efter sig. Hvad som framför allt låg mig om hjärtat, var anskafiandet af last- och riddjur. Men den stam af sådana, som hade funnits, hade under revolutionen dödats eller stulits och förts bort, och ägarne af de få, som funnos kvar, begärde oskäligt hög hyra och voro dessutom föga be- nägna att låta dem lämna staden. Lyckligtvis hade det regnat så sent som i början af juni, och till följd däraf erbjödo >.cerrados» kring staden tillräckligt tillfälle till arbete, till dess jag i midten af juli kunde förhyra mig en »tropa» och begifva mig upp till Santa Anna da Chapada, en by belägen ungefär 10 mil från Cuyabå, på den, för att vara i Måtto Grosso, betydliga höjden af något mer än 800 meter öfver hafvet. Byn hade gått mycket tillbaka, sedan jag år 1894 besökte den; de flesta husen voro förfallna och knappt be- boeliga eller åtminstone synnerligen olämpliga för den, som måste ständigt skydda sina samlingar för fukt. Med största tacksamhet mottog jag därför det anbud, som byns präst, padre Bento Severiano da Luz, lämnade mig, att bo i ett större rum i kyrkan. På detta sätt fick jag den lämpligaste bostad man gärna kunde önska sig i denna afkrok af världen. Och omgifningarna kring Santa Anna erbjödo till följd af den omväxlande naturen och de många olika växtsamhällen, som där uppträdde, ett outtömligt fält för botanisten. Redan efter en månad hade mina samlingar vuxit så, att jag måste begifva mig ned till Cuyabå för att ordna och packa in dem. Sedan jag åter företagit några exkursioner kring staden, återvände jag i midten af september till Santa Anna och stannade där äfven denna gång något öfver en månad. Tiden var nu snart inne att återvända till Buenos Aires och företaga den från föregående sommar uppskjutna ut- flykten till Anderna. Det var också min afsikt att lämna Cuyabå i midten af november. Men till följd af det låga vattenståndet i Paraguayfloden och böldpestens uppträdande i Corumbå, stodo vi i Cuyabå under en tid af öfver 6 RESEBERÄTTELSE. 109 veckor utan förbindelse med yttervärlden. Först den 13 de- cember kunde afresan anträdas, och äfven dä voro förbin- delserna söderifrån med Corumbå så oregelbundna, att jag- måste vänta 14 dagar, innan någon ångbåt gick därifrån floden utför. Dessa två veckor i Corumbå voro de minst angenäma under hela min resa. Värmen i denna stad är i allmänhet mycket tryckande — platsen anses vara en af de hetaste i Sydamerika — och naturligtvis i särdeles hög grad midt i sommaren. Floran i omgifningarna är visserligen mycket intressant, såsom bildad dels af Chaco- dels af Hylsea- element, men vid denna tid kunde exkursioner företagas endast under förmiddagarne. Den 11 januari 1903 anlände jag ändtligen åter tillBuenos Aires. Sedan de under vistelsen i Måtto Grosso gjorda sam- lingarna hemsändts och utrustningen åter kompletterats, begaf jag mig via Villa Mercedes och Mendoza till Puente del Inca, då ändpunkten på den argentinska sidan för den transan- dinska järnvägen, beläget ungefär 3,000 meter öfver hafvet och alldeles i närheten af Aconcagua. Platsen har betydelse icke blott såsom nattstation för de resande öfver Cordille- rerna mellan Chile och Argentina, utan också såsom badort. Helt nyligen har där uppförts ett efter förhållandena för- träffligt, ehuru något för litet hotell, där dock naturligtvis prisen voro ganska högt uppdrifna. Hvarannan natt vimlade där af resande, som ej sällan måste sofva på golfvet eller på borden. Tack vare värdens tillmötesgående fick jag det oak- tadt, utan någon förhöjning i priset, ett litet rum till min uteslutande disposition. Hotellets läge var särdeles lämpligt för exkursioner i den högalpina zonen. På endast ett par timmar kunde man nå bergstoppar, som höjde sig öfver gränsen för allt högre växtlif. Men vegetationen är, eller åtminstone visade sig vid första anblicken vara, ytterst fattig. I Puente del Inca och det ännu närmare den chilenska gränsen, något högre och alldeles invid Cumbrepasset belägna Las Cuevas uppehöll jag mig omkring fem veckor, och bortsedt från de allra tidigastp vårblommorna, torde högst få af de högre väx- terna i nejden hafva undgått min uppmärksamhet. Förut voro härifrån kända ungefär 50 fanerogamarter; min samling innehåller vid pass 130 sådana samt en enda ormbunke. Denna nästan totala brist på kärlkryptogamer är ett synnerligen 110 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1904. talande uttryck för det extremt torra och kalla klimatet. Äfven laf- och mossfloran var svagt utvecklad och artfattig. Nästan hela den korta sommaren igenom fann man om morgnarna isskorpa på vattenpussarna vid Las C uev as-floden, och i slutet af februari började redan snöstormar infinna sig så långt ned som vid hotellet. Någon ytterligare botanisk skörd var sålunda knappast att vänta på Cordilleran, hvarför jag den 2 mars begaf mig tillbaka till Buenos Aires. Efter några dagars uppehåll där anträdde jag åter resan Paraguay-Paranå upj)för, stannade 14 dagar i Corumbå i och för exkursioner i stadens omgifningar och ankom den 22 april till Cuyabå. Sedan några exkursioner företagits i »cerrados> däromkring, begaf jag mig ånyo upp till Santa Anna da Chapada, där jag kvarstannade till i midten af juni. Ned- kommen till Cuyabå, inpackade jag de nu gjorda samlingarna och de användbara resterna af utrustningen och tog den 9 juli definitivt afsked af Måtto Grossos hufvudstad. Under färden floden utför begagnades ångbåtarnas många uppehåll, ofta ofrivilliga på sandbankarna, som vanligt för korta exkursioner på stränderna. Natten till den 9 augusti ankom jag åter till Buenos Aires. Den 17 samma månad embarkerade jag på en »Norddeutscher Lloyd» tillhörig ocean- ångare och anlände, sedan vi i Engelska kanalen fått pröfva på en fruktansvärd orkan, den 17 september till Bremen. Aftonen den 21 i samma månad var jag åter i Stockholm. De arbeten, åt h vilka jag under resan ägnade mig, voro i främsta rummet sy.stematisM-floristiska, särskildt undersök- ningar öfver vissa större eller mindre fanerogamgrupper (familjer, släkten eller artgrupper). Hvar och en, som sysslat med tropiska länders vegetation, känner nogsamt, att t. ex. artbegreppet i äfven de bästa densamma behandlande arbeten i allmänhet är mycket vidare än i arbeten öfver den euro- peiska eller den nordamerikanska floran. Detta är en na- turlig följd däraf, att de förra i allmänhet stödja sig på ofta rent af på måfå sammanbragt, ej sällan dåligt konser- veradt herbariematerial eller enstaka drifhusexemplar och äro författade af personer, som aldrig varit »i tillfälle att besöka intertropiska länder, än mindre att under någon längre tid observera där förekommande växtformer. Flere af de morfologiska och i allmänhet de biologiska karaktä- rerna kunna i dessa forskares arbeten icke komma till siA RESEBERÄTTELSE. 111 rätt. Träd, som blomma på bar kvist, exempelvis flera Bom- bacéer, Tecoma- och Aspidospermaarter, blifva vid studiet på herbariematerial nästan omöjliga att utreda, då man i många fall icke kan annat än gissa sig till, om föreliggande blom- mande material är att hänföra till samma arter som till- gängligt bladbärande. På samma sätt och af samma skäl blir det äfven hos former, hvilkas blommor utveckla sig strax efter bladen, ofta omöjligt att kombinera karaktärer hämtade från blommorna med sådana hämtade från frukterna eller fröna, enär bladen särskildt till konsistens och beklädnad kunna högst betydligt förändra sig under den tid som åtgår för fruktens utveckling. Säsongdimorfism torde för den, som har att arbeta med herbariematerial, sådant det i allmänhet föreligger från tro- piska länder, förblifva ett så godt som obekant eller obruk- bart begrepp. Och en annan art af dimorfism, som särskildt när det gäller den brasilianska Oreas-floran, har en synner- ligen stor betydelse, och hvilken lämpligen kan benämnas ståndortsdimorfism, bereder vid sådana undersökningar oöfver- stigliga svårigheter. I många fall hafva också rent indi- viduella, t. ex. af camposbranden framkallade, olikheter för- anledt uppställandet af nya arter, och i andra fall hafva sammanförts former, som genom ståndort, blomningstid och morfologiska karaktärer, som vid konserveringen till en vä- sentlig del gått förlorade, visa sig i naturen vidt skilda. Den som för första gången besöker tropiska länder blir lätt öfverväldigad af mängden af växtformer och har svårt att begränsa sig till bestämda grupper eller fullfölja plan- mässiga undersökningar, helst de gjorda samlingarna snart måste packas in och sålunda ej blifva tillgängliga för jäm- förelse med senare tillvarataget material. Till följd af er- farenheter, inhämtade under min förra resa och under ett flerårigt arbete i ett af de bästa brasilianska herbarier i Europa, såg jag mig denna gång i stånd att bedrifva mina undersökningar åtminstone i någon mån efter samma prin- ciper, som följas af skolade botanister i Europa. Resultaten hafva, såsom var att vänta, blifvit för olika växtgrupper ganska olika. Hvad t. ex. Asclepiadacéerna beträff'ar, har jag i det stora hela icke kommit till någon annan uppfattning om de högre systematiska enheterna, om släktgruppernas, släktenas 112 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1004. eller artgruppernas begränsning, än den jag vann vid bear- betningen af samlingarna från min förra resa och det material, som förut fanns i det Regnellska herbariet. På grund af de nu gjorda iakttagelserna och samlingarna ser jag mig i stånd att genomföra den gruppindelning och släktbegränsning efter skottbyggnaden och blommans, särskildt translatorsapparatens, morfologi, som jag i mitt arbete öfver det Regnellska her- bariets Asclepiadacéer antydde såsom den naturligaste, och att till de förut kända lägga en del nya arter och, för så vidt jag nu kan afgöra, ett nytt släkte. Hvad däremot Xyridacéerna beträffar, måste man till- mäta skottbyggnaden och från- eller närvaron af lökbildning en långt större betydelse i systematiskt hänseende, än hit- tills skett. I den bearbetning af resans Xyridacéer som jag under loppet af innevarande år hoppas få tryckfärdig, komma därför arterna att grupperas på ett sätt, väsentligen olika det, som följts i lektor A. Nilssons »Studien» och i mina upp- satser öfver denna växtfamilj ; af nya arter har däremot skörden blifvit ringa. Inom de Korgblomstrigas familj har det visat sig, att flera af Baker i Flora brasiliensis beskrifna arter äro kollek- tiva eller till och med måste betraktas som konglomerat af med hvarandra föga besläktade former. Flera utredningar, sådana som den, jag förut försökt beträffande släktet Ptero- caulon, torde därför komma att framgå ur mina samlingar och anteckningar under den nu afslutade resan. I systematiskt hänseende mindre gifvande hafva Legu- minoserna varit. Detta är icke heller något oväntadt, dä de i Flora brasiliensis bearbetats af en så framstående fanerogam- kännare som Bentham. Inom denna familj har jag lyckats påvisa åtminstone ett fall af otvetydig säsongdimorfism. ^) ') Begreppet dock taget något vidare, än hittills gjorts, i det jag som säsongdiniorf betecknar en art, som splittrat sig i två underarter eller ele- mentararter med olika blomningstid orh hvilkas morfologiska skiljemärken uppenbarligen äro beroende af de olika klimatiska förhållandena under blom- ningstiden. Det här åsyftade exemplet är BowdicJiia virgilioides H. B. K., som vid Santa Anna da Chapada uppträder som två elementararter, B. pu- bescens (Bentham) och B. major- Martius. Som ett annat exempel på säsongdimorfism torde kunna anföras den i Rio Grande do Sul ymnigt förekommande Eryngium paniculatum Cav., som uppträder under två former, af hvilka den ena har mera taggiga blad, hvarför den ej ätes af kreaturen, ocli blommar på försommaren, under det att den andra har mindre starkt beväpnade blad, hvilka, dock blott såsom yngre, ätas af boskapen, och blommar på hög- eller hufvudsakligen på eftersommaren. RESEBERÄTTELSE. llo I morfologiskt och biologiskt hänseende hafva flera till denna familj hörande växter, t. ex. Clitoria, Barbiera och Harpa- lyce, visat sig synnerligen intressanta. Ett särskildt om- nämnande förtjänar släktet Bauhinia, som i Måtto Grosso är ovanligt rikt företrädt. Bentham har nppenbarligen förfogat öfver ett allt för ringa och för dåligt konserveradt material — den största i Brasilien förekommande gruppen, Pauletia, har nattblommor, som måste konserveras i sprit eller någon annan vätska — för att kunna utreda hithörande arter. Stu- dier i naturen ha därför bringat i dagen mycket nytt. Dessa exempel äro anförda för att antyda riktningen och resultaten af mitt arbete på det systematiska området. Att lång tid kommer att förflyta, innan dessa resultat kunna fullständigt föreligga i tryck, behöfver ej framhållas. Endast ^n mindre uppsats med titeln »Beiträge zur Kenntnis der siidamerikanischen Aristolochiaceen» är nu i manuskript färdig och föreslagen till införande i Akademiens Arkiv för Botanik. Bland allmänna morfologiska och hioloc/isla frår/or, som varit föremål för min uppmärksamhet, må nämnas vedväx- ternas skottbyggnad och skottut vecklin g. Två eller flera skottgenerationer under samma vegetationsperiod eller, kanske riktigare uttryckt, förgrenade årsskott äro vanliga företeelser hos brasilianska träd och buskar. Föreställningen om peren- nerande blad hos dessa växter, hvilken helt säkert till en betydlig del beror därpå, att man förbisett nämnda förhål- lande, har visat sig vara, åtminstone hvad Måtto Grosso be- träffar, i de flesta fall oriktis'. Jaor Ivckades icke anträffa något enda dikotyledont träd, hos hvilket samma blad fun- gerar under två hela vegetationsperioder. Tiderna för blomning, fruktmognad, löfsprickning och löffällning hafva noggrant antecknats; och i Måtto Grosso, där en skarpt utpräglad skillnad förefinnes mellan en torr- och en regnperiod, har särskildt afseende fästats vid de frukt- typer, som under de särskilda årstiderna äro förhärskande. Ät ornithofila blommor har uppmärksamhet ägnats, och har jag därvid kunnat påvisa, att i vissa fall af förmodad orni- thofili, t. ex. hos Marcgravicéerna, kolibris icke spela någon roll vid pollentransporten; de kunna till och med genom in- brott bereda sig tillträde till blommans inre, utan att komma i någon som helst beröring med ståndarknapparne och märket (ii. ex. hos vissa Tecom a-arter och en Odontadenia). Vetenskapsahademlens Årsbok. 2. o 114 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1004. Afven ekologiskt och statistiskt växtgeogratiska frågor hafva uppmärksammats; ståndortsanteckningar i olika växtsamhällen hafva gjorts, och fotografier öfver karakteristiska växtformer och växtsamhällen hafva tagits. I Måtto Grrosso har jag- kunnat konstatera, att olika växtsamhällen hafva väsentligen olika geografiskt ursprung; under det att t. ex. »cerrados» och »campos limpos» på hård mark hufvudsakligen äro bil- dade af Oreas-element, bestå »cabeeeira'>-skogarna till öfver- vägande del af Hylseaeleraent. Amazonas-växter förekomma också i stor mängd på de små sandiga öfversvämningscampos, som flerstädes anträffas mellan Cuyabä och Serra da Chapada. För Thallofy terna har föga tid l)lifvit ofri g. Lafvar och svampar, dels torra Polyporéer, dels rostsvampar, hafva dock, ehuru i jämförelsevis ringa mängd, insamlats. Att till följd af arten af det arbete, hvaråt jag före- trädesvis ägnade mig under resan, mycken tid måste användas på insamling oeh konservering, torde knappt behöfva påpekas. Samlingarna — dels torrt herbariematerial, dels i sprit eller i formalin konserveradt material — hafva också svällt ut till ett betydligt omfång. Antalet insamlade växtspecies kan af lätt insedda skäl ännu icke exakt uppgifvas men torde belöpa sig till bortåt 3,000 (Thallofyterna oberäknade), och då af samma art material insamlades vid olika tider och på olika ståndorter eller fyndorter, torde det Reguellska herbariet komma att genom den andra Regneilska resans samlingar förökas med öfver 10,000 herbarieexemplar. Väderleken var under min vistelse såväl i Rio Grande do Sul som i Måtto Grosso i allmänhet ovanligt gynnsam för konservering och förvaring af samlingarna, och under hemfärden hafva dessa icke heller varit utsatta för någon olycka. De skola därför, som jag hoppas, godt kunna uthärda en jämförelse med det material, som förut finns i det Regnellska herbariet och hvilket, som bekant, vunnit ett ej ringa erkännande, hvad konserveringen beträffar. Under resans gång hafva frukter och frön samt lefvande växter för den Bergianska trädgårdens räkning insamlats och hemsändts. Af botanister, som jag under resan besökte, såsom pro- fessor d:r J. D. Anisits i Asuncion, professor d:r J. Arecha- VALETA i Montevideo, professor E. Autran i Buenos Aires, d:r J. DuTRA i Säo Leopoldo (Rio Grande do Sul), d:r E. RESEBERÄTTELSE. 115 Hassler i San Bernardino (Paraguay), professor d:r F. Kurtz i Cördoba, professor d:r C. Spegazzini i Bueiios Aires och apotekaren T. Stuckert i Cördoba, har jag för Riksmuseets räkning till skänks erhållit värdefulla växtsamlingar. På ett eller annat sätt hafva dessutom många, hufvudsakligen i Sydamerika bosatta utlänningar, understödt och underlättat mitt arbete; särskildt må nämnas svensk-norske general- konsuln i Buenos Aires S. A. Christophersen svensk-norske vicekonsuln i Porto Alegre K. E. Mumssen, disponenten M. Hagstedt och målaren O. Andersson i Porto Alegre, pastorn och skolläraren Bento Severiano da Luz i Santa Anna da Chapada samt tandläkaren d:r R. Rendall och ingeniören J. Markwalder i Cuyabå. ]\litt hälsotillstånd har under resan varit rent af ovän- tadt godt. Uppe i Puente del Inca hemsöktes jag, liksom de liesta, som komma dit, de första dagarne af bergsjukan (»puna»), dock ej så, att det i någon nämnvärd mån hämmade mitt arbete. Först under min sista vistelse i Santa Anna da Cha- pada förlorade jag några få arbetsdagar genom sjukdom, men denna var icke framkallad af klimatet, utan en följd af en lindrig yttre kontusion. Under de första månaderna af resan hyste jag vissa far- hågor för dess ekonomi. Det visade sig dock sedan, att dessa voro alldeles ogrundade; såsom framgår af bifogade redovis- ning, är af stipendiet ett rätt ansenligt belopp öfver, ^) hvilket samtidigt härmed återlämnas till Akademien. M Kronor 2,049 0.5. Då stipendiet utgjorde 16,000 kronor, liar alltså för resan åtgått 13,950 kronor 95 öre. Reseberättelse afgifven af Regnellske stipendiaten docenten Simon Bengtsson för en zoologisk resa till Umeå Lappmark 1903. Undertecknad får härmed vördsamt afgifva följande be- rättelse öfver den resa till norra Sveriges fjäll